Bedömningsgruppen för Dagmarpsykoterapi i Jämtland skickade under åren 2000 och 2006 ut en enkät till patienter före och efter psykoterapeutisk behandling hos privatpraktiserande leg psykoterapeuter. Urvalet var sjukskrivna patienter. Syftet med denna uppsats är att slutföra denna enkätstudie som på grund av resursbrist inte bearbetades. Försäkringskassan hade beviljat medel för 30 extra psykoterapier där kriteriet var sjukskrivning. Metod för utvärdering var en enkät med frågor inom områdena hälsa, vård och läkemedelskonsumtion, livskvalitet, socialt stöd och nätverk, boende, arbete, framtiden.

I studien undersöks hur kvinnor som varit sjukskrivna för utmattningssyndrom upplevt den behandling de fått. Studien är en kvalitativ undersökning som har baserats på fyra semistrukturerade intervjuer. Dessa är gjorda i en mellanstor svensk kommun där undersökningsgruppen bestod av fyra kvinnor. Kvinnorna valdes ut med hjälp av kontakter. Intervjufrågorna har inte använts tidigare utan har konstruerats utifrån studiens syfte.

I Sverige drabbas 60-70 % av befolkningen någon gång i livet av ländryggssmärta, av dessa blir 90 % besvärsfria inom tre månader medan resterande får bestående eller återkommande problem. Patienters föreställningar om ländryggssmärta är viktiga för hur de förhåller sig till och hanterar sin smärta, föreställningar i sin tur har visats kunna påverkas av information. Syfte: syftet med studien var dels att undersöka och beskriva aspekter av föreställningar om ländryggssmärta och dels kunskap om ryggens struktur/funktion samt erhållen/sökt information om ländryggssmärta, hos patienter med långvarig ländryggssmärta som har sjukgymnastkontakt. Metod: i studien inkluderades 49 patienter med långvarig ländryggssmärta som sökt sjukgymnastkontakt på öppenvårdsmottagningar. Mätinstrument: svensk version av Back Beliefs Questionnaire (S-BBQ) användes för att mäta föreställningar om ländryggssmärta och dess konsekvenser för det fortsatta livet.

Syfte: Syftet med denna studie var att kartlägga långtidssjukskrivnas hälsa före och efter avslutad intervention samt studera vilka faktorer som hindrat alternativt främjat återgång i arbete hos individer med tidsbegränsad sjukersättning.Metod: Studien baseras på data från EU-projektet ?SAMKLANG? som är en longitudinell interventionsstudie. Data har samlats in på 59 långtidssjukskrivna deltagare via enkäter både före projektstart och ett år efter och dels har data samlats in kvalitativt genom semistrukturerade intervjuer med 13 deltagare efter det att projektet avslutats. Intervjudeltagarna var indelade i två grupper (de som hade återgått i arbete/studier och de som fortfarande var sjukskrivna). Interventionen bygger på både behandling och samverkan mellan organisationer som är involverade i rehabilitering av personer som har ett år kvar av sin tid i sjukersättning.

Ryggbesvär är en betydande anledning till sjukskrivning. Besvären kan vara lokaliserade till olika nivåer i ryggraden: halsrygg, bröstrygg, korsrygg eller ländrygg. Syftet med studien var att undersöka fördelningen av ryggbesvär, lokaliserade till olika ryggradsnivåer, i en patientgrupp vid en vårdcentral. Studien avsåg även att belysa hur stor andel av patienterna som sjukskrivits på grund av besvär på respektive ryggradsnivå samt huruvida ryggbesvären kunde antas ha samband med arbetsbelastning.Studien är genomförd vid Vårdcentralen i Kramfors. Undersökningsgruppen bestod av de patienter vilka erhållit en diagnos på ryggbesvär under tremånadersperioden december 2002 ? februari 2003 och som var i åldersintervallet 18-65 år.

Förändringstempot och stressen på våra arbetsplatser och i samhället har stegrats. Stressrelaterad ohälsa står för en stor del av långtidssjukskrivningarna med de ekonomiska konsekvenser som detta innebär. Studiens syfte var att undersöka om man genom instrumentet Stress and Crisis Inventory (SCI) kan förutsäga sjukskrivningstidens längd vid stressrelaterad ohälsa. Dessutom avsågs att undersöka huruvida tidig kontakt med arbetsplatsen via företagsläkare förkortade sjukskrivningstiden jämfört med omhändertagande av psykolog.Den undersökta gruppen bestod av 12 patienter med stressrelaterad ohälsa. Dessa indelades slumpmässigt i två grupper.

Ryggbesvär är en betydande anledning till sjukskrivning. Besvären kan vara lokaliserade till olika nivåer i ryggraden: halsrygg, bröstrygg, korsrygg eller ländrygg. Syftet med studien var att undersöka fördelningen av ryggbesvär, lokaliserade till olika ryggradsnivåer, i en patientgrupp vid en vårdcentral. Studien avsåg även att belysa hur stor andel av patienterna som sjukskrivits på grund av besvär på respektive ryggradsnivå samt huruvida ryggbesvären kunde antas ha samband med arbetsbelastning.Studien är genomförd vid Vårdcentralen i Kramfors. Undersökningsgruppen bestod av de patienter vilka erhållit en diagnos på ryggbesvär under tremånadersperioden december 2002 ? februari 2003 och som var i åldersintervallet 18-65 år.

Vid sjukskrivning görs initial bedömning av arbetsförmågan oftast av den sjukskrivne själv. Det är inte alltid uppenbart på vilka grunder den enskilde individen fattar sitt beslut vid sjukskrivning. Det saknas strikta regler för skattning av arbetsförmåga och våra kunskaper om relationen mellan sjukdom och arbetsförmåga är ofullständiga. Hur den eventuella kvarvarande arbetsförmågan hanteras av medarbetaren och hans/hennes chef är av stort intresse.Syftet var att göra en strukturerad intervju av tio sjukskrivna undersköterskor och sjuksköterskor och deras AC. Intervjusvaren skulle vara underlag för att besvara följande frågeställningar: 1. Är individens egen skattning av arbetsförmågan ett hinder för att undvika sjukskrivning och alternativ arbetsuppgift?2. Är närmaste chefens skattning av individens arbetsförmåga ett hinder för att undvika sjukskrivning och alternativ arbetsuppgift?3. Vilka är de huvudsakliga skälen till att alternativ arbetsuppgift erbjöds/icke erbjöds?Endast en sjukskriven kunde inkluderas i studien.

Studiens syfte har varit att undersöka sjukskrivna individers upplevelser av arbetslivsinriktad rehabilitering, med fokus på vilken betydelse könstillhörighet tillskrivs i detta sammanhang. Undersökningen har avgränsats till att omfatta ett antal individer inom en offentlig förvaltning i Göteborgs Stad. Vid analys och tolkning av vårt empiriska material har vi framförallt utgått från Hirdmans (2001) och Bourdieus (1998) teorier om genusskapande samt Risbergs (2005) resonemang om genusbias i vårdsammanhang. Även Wahl et al:s diskussion om könsordning i organisationer har använts som teoretisk utgångspunkt. Vidare har vi jämfört våra resultat med Ahlgren och Hammarströms (2000) studie som syftar till att belysa just skillnader mellan män och kvinnor i samband med arbetslivsinriktad rehabilitering.

Studiens syfte har varit att undersöka sjukskrivna individers upplevelser av arbetslivsinriktad rehabilitering, med fokus på vilken betydelse könstillhörighet tillskrivs i detta sammanhang. Undersökningen har avgränsats till att omfatta ett antal individer inom en offentlig förvaltning i Göteborgs Stad. Vid analys och tolkning av vårt empiriska material har vi framförallt utgått från Hirdmans (2001) och Bourdieus (1998) teorier om genusskapande samt Risbergs (2005) resonemang om genusbias i vårdsammanhang. Även Wahl et al:s diskussion om könsordning i organisationer har använts som teoretisk utgångspunkt. Vidare har vi jämfört våra resultat med Ahlgren och Hammarströms (2000) studie som syftar till att belysa just skillnader mellan män och kvinnor i samband med arbetslivsinriktad rehabilitering.

Bakgrund: För att förebygga sjukskrivningar i allmänhet och långtidssjukskrivningar i syn-nerhet har det inom Kristianstads kommun initierats olika rehabiliteringsåtgärder för såväl redan sjukskrivna som de medarbetare som befaras befinna sig i riskzonen för sjukskrivning. Som ett led i rehabiliteringen av sjukskrivna inom Omsorgsförvaltningen inbjöds åtta medarbetare till Veraprojektet, en gruppverksamhet med syfte att öka deltagarnas förmåga att själv hitta strategier för att kunna påverka sin hälsa. Då detta arbetssätt inte tidigare prövats i Kristianstads kommun fanns ett behov av att utvärdera positiva och/eller negativa effekter samt att utvärdera själva enkätmaterialet inför kommande utvärderingar.Syfte: Att på ett standardiserat sätt kunna utvärdera individ- och kundnyttan av en rehabiliteringsåtgärd, för att på så sätt kunna rikta befintliga resurser så kostnadseffektivt som möjligt, såväl ekonomiskt som etiskt ur ett prioriteringsperspektiv och att på ett strukturerat och lättöverskådligt sätt återföra projektets resultat, på kort och lång sikt, till uppdragsgivaren efter avslutad aktivitet. Att utvärdera och, vid behov, revidera enkätmaterialets frågebatteri inför framtida undersök-ningar.Undersökt grupp och metod: Åtta kvinnor som arbetade inom Omsorgsförvaltningen och som varit sjukskrivna 3-30 månader, sex för muskuloskelettala problem och två för utmatt-ningsdepression, inbjöds till ett rehabiliteringsprojekt i grupp.Gruppen träffades regelbundet onsdagar och/eller fredagar vid 16 tillfällen under 11 veckor och med en uppföljning individuellt med arbetsledning och en gemensamt i gruppen. Åtta träffar innehöll föreläsningar och avspänningsövningar och övriga åtta ägnades åt lättare fysisk aktivitet eller studiebesök.Resultat: Svaren på frågor om smärta som förelegat de senaste sex månaderna var alla för-bättrade efter kursen, såväl som livskvalitetsfrågor rörande nedstämdhet och allmäntillstånd.

SammanfattningSyftet med denna studie är att beskriva och förstå verksamheten Steget på stadsdelsförvaltningen i Skarpnäck. I detta ingår att ingående beskriva hur verksamheten är organiserad och strukturerad och vad man faktiskt gör. Vidare ingår att identifiera målgruppen, interna och externa aktörer samt att förstå hur verksamheten implementerats i den befintliga organisationen.Stegets syfte är att stödja och hjälpa sjukskrivna personer med långvarigt försörjningsstöd att bli självförsörjande eller uppnå en högre grad av självförsörjning. Man har också som mål att upprätta samverkan med externa aktörer som berörs av målgruppen. Som teoretiskt ramverk har ett implementeringsteoretiskt perspektiv använts.

Syftet är att visa på förmågan att finna vägar från psykisk ohälsa till hälsa. Varje kvinna har skildrat sin egen livsberättelse utifrån sin uppkomna ohälsa och vidare förmågan att kunna hitta tillbaka till en helad hälsa. Metoden som vi använder oss utav är kvalitativa intervjuer. I studien medverkar fem kvinnor som är och har varit sjukskrivna med någon form av utmattningsdiagnos.Vårt resultat visar vi genom en analytisk förklarningsmodell. Vi har funnit att kvinnornas väg till hälsa är en krävande och långsam process som handlar om att finna förmågan, både inom och utanför sig för att göra nödvändiga men samtidigt viljemässiga förändringar av tankar och livsmönster..

I denna studie undersöks hur sjuktalen i Sverige under åren 2000-2005 utvecklats för inrikes respektive utrikes födda. Datamaterialet utgörs av aggregerade siffror över Sveriges befolkning i arbetsför ålder under tidsperioden. Initialt, utifrån Integrationsverkets rapport1 kunde det konstateras att sjukskrivningarna började minska 2003 men att minskningen var mer påtaglig för utrikes födda. Dessutom var utrikes födda oftare sjukskrivna än inrikes födda. Minskningen kunde dock, till stor del förklaras av en sänkning av ersättningsnivåerna samt införandet av en tredje sjuklönevecka andra halvåret 2003..

En stor del av det höga antalet långtidssjukskrivna utgörs av personer drabbade av stressrelaterad psykisk ohälsa. På vår företagshälsovård som betjänar anställda inom IT- och högteknologisk verksamhet fördubblades antalet besök för stressrelaterade symtom mellan 2001 och 2002. Symtombilden är komplex och kunskapen om behandling begränsad. Mot bakgrund av detta har jag granskat en grupp patienter som sökt för stress avseende sjukdomssymtom, åsikt om orsaker till symtomen, behandling och utfall av behandlingen samt syn på företagshälsovårdens och arbetsgivarens åtgärder. Jag har också frågat om sjukdomsperioden medfört någon kunskap/erfarenhet som används att undvika liknande besvär igen.Syfte:Att erhålla ökad kännedom om patienter med stressrelaterade symtom och utifrån denna kunskap kunna förbättra omhändertagandet.Undersökt grupp och metod: 62 patienter som sökte för första gången 2001 07 01 ? 2002 06 30 granskades via journalgenomgång och enkät (svarsfrekvens 67%).