Bakgrund: Forskning inom palliativ va?rd beskriver att naturen kan utgo?ra en viktig copingstrategi fo?r patienten, skapa mening och o?ka livskvaliteten genom lindring och ett o?kat va?lbefinnande. Syfte: Syftet var att belysa sjuksko?terskors upplevelser, uppfattningar och erfarenheter av naturens betydelse fo?r patienter inom palliativ va?rd och pa? vilket sa?tt de anva?nder naturen i omva?rdnaden. Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats.

Bakgrund: Missbruk av substanser ?r ett globalt problem och kr?ver insatser fr?n h?lso- och sjukv?rd f?r att b?de hj?lpa personer att ta sig ur ett missbruk och hantera andra symtom eller sjukdomar. Samtidigt ?r det l?ngt ifr?n alla som har missbruk som s?ker v?rd n?r de beh?ver f? hj?lp. Ovilja att s?ka v?rd kan resultera i negativa konsekvenser p? b?de individ- och samh?llsniv?.

Bakgrund: Varje kvart drabbas någon av en hjärtinfarkt och varje timme dör någon i Sverige. Att drabbas av en hjärtinfarkt är en stark känslomässig upplevelse. Oro och nedstämdhet är en vanlig reaktion som kan hålla i sig långt efter hjärtinfarkten. Det finns få studier gjorda på mäns upplevelser i efterförloppet av en hjärtinfarkt. Syfte: Syftet med studien var att belysa mäns upplevelser i efterförloppet av en hjärtinfarkt.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Sexuell ha?lsa kan ses som en ma?nsklig ra?ttighet, trots det kommer sexualitet och sexuell ha?lsa ofta i skymundan i den allma?nna sjukva?rden. Sjuksko?terskan har en viktig roll i att uppma?rksamma och identifiera sexuell ha?lsa. Multipel skleros (MS) a?r en kronisk nervsjukdom som pa?verkar det centrala nervsystemet och personer med MS drabbas ofta av na?gon form av sexuell dysfunktion.

Bakgrund: Varje kvart drabbas någon av en hjärtinfarkt och varje timme dör någon i Sverige. Att drabbas av en hjärtinfarkt är en stark känslomässig upplevelse. Oro och nedstämdhet är en vanlig reaktion som kan hålla i sig långt efter hjärtinfarkten. Det finns få studier gjorda på mäns upplevelser i efterförloppet av en hjärtinfarkt. Syfte: Syftet med studien var att belysa mäns upplevelser i efterförloppet av en hjärtinfarkt.

Kompetensområdet sjuksköterskans arbetsledning av omvårdnadsarbetet är ett tämligen outforskat ämne. Mer kunskap om läkare- och undersköterskors syn på vad som innefattas i sjuksköterskans arbetsledning skulle kunna bidra till ett bättre samarbete som på sikt kan gynna omvårdnadsarbetets utveckling och därigenom även patienten. Syftet med studien är att få ökad kunskap om läkare och underskö-terskors syn på vad som innefattas i kompetensområdet sjuksköterskans arbets-ledning av omvårdnadsarbetet. Metoden som användes var en empirisk intervju-undersökning där urvalet bestod utav fyra läkare och fyra undersköterskor. Mate-rialet analyserades med innehållsanalys, inspirerad av Burnard (1991).

Kompetensområdet sjuksköterskans arbetsledning av omvårdnadsarbetet är ett tämligen outforskat ämne. Mer kunskap om läkare- och undersköterskors syn på vad som innefattas i sjuksköterskans arbetsledning skulle kunna bidra till ett bättre samarbete som på sikt kan gynna omvårdnadsarbetets utveckling och därigenom även patienten. Syftet med studien är att få ökad kunskap om läkare och underskö-terskors syn på vad som innefattas i kompetensområdet sjuksköterskans arbets-ledning av omvårdnadsarbetet. Metoden som användes var en empirisk intervju-undersökning där urvalet bestod utav fyra läkare och fyra undersköterskor. Mate-rialet analyserades med innehållsanalys, inspirerad av Burnard (1991).

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en folksjukdom, som påverkar kroppen både fysiskt och emotionellt. Enligt världshälsoorganisationen beräknas sjukdomen öka och bli den tredje största dödsorsaken år 2030. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters upplevelser av att leva med KOL genom frågeställningen; hur upplevs det emotionellt av att leva med KOL. Metod: En litteraturstudie bestående av tio kvalitativa artiklar genom databassökning i CINAHL, Medline och PubMed. Resultat: Det framkom en rad olika känslor i relation till olika upplevelser. Fyra huvudkategorier identifierades till: upplevelser av fysiska begränsningar, upplevelser av att leva med syrgas, upplevelser av minskad självständighet och betydelsen av sociala relationer.

Döden är ett kontroversiellt ämne som väcker starka känslor hos många människor. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att undersöka sjuksköterskors upplevelser i samband med omvårdnaden av den döende patienten och hur sjuksköterskan hanterar sina upplevelser. Litteratursökning gjordes i sex databaser. 12 vetenskapliga artiklar granskades och resultatet visade att sjuksköterskors upplevelser är av både positiv, styrkande art och av negativ, energikrävande art. Resultat uppkom även om sjuksköterskans förhållningssätt till yrkesrollen och hantering av upplevelser.

Palliativ vård syftar till att se patienten och dess närstående som en helhet där målet är att bidra till välbefinnande och värdighet i livets slut. För att underlätta de närståendes situation spelar vårdpersonalen en stor roll. Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av den palliativa vården. Metoden som användes var litteraturstudie som grundades på tolv vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att närstående är i stort behov olika stödjande insatser från vårdpersonalen.

Syftet med denna studie är att skapa en större förståelse för individens upplevelser av förändringar i de vardagliga arbetsrutinerna. Med ett hermeneutiskt tolkande har vi genom semistrukturerade- och djupintervjuer arbetat fram vårt resultat. Resultatet i vår studie kategoriseras upp under fyra huvuddelar: information/kommunikation, lärande, social arbetsmiljö och ledarskap som tillsammans utgör grunden för en ökad förståelse för individens upplevelser av förändringar i de vardagliga arbetsrutinerna..

Syftet med denna studie var att undersöka hur kvinnliga patienter med diagnosen reumatoid artrit upplever att leva med sjukdomen. Metoden var litteraturstudie där nio vetenskapliga artiklar låg till grund, dessa granskades utifrån Polits m fl (2001) riktlinjer. Den teoretiska referensramen var Carnevalis (1999) Dagligt Liv & Fuktionellt Hälsotillstånd-modellen. Resultatet presenterades i fyra huvudteman och tio underteman som beskriver kvinnliga patienters upplevelser av att leva med reumatoid artrit. Huvudteman var: fysiska upplevelser, psykiska upplevelser, psykosociala upplevelser och existentiella upplevelser.

Bakgrund: I det moderna samhället sker en enorm utveckling inom medicinen. En aktuell fråga är organdonation. Inför en eventuell donation väcks många känslor och tankar. Syfte: Studiens syfte var att studera motiv till att donera och upplevelser av att donera en njure. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med en kvalitativ ansats.

Att drabbas av schizofreni påverkar hela personens livssituation. Schizofrenin medför funktionsnedsättningar som gör det svårt att ta tillvara på de vardagliga resurserna. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur personer med schizofreni upplever sin livssituation. Metoden som användes var en litteraturstudie. Sökningarna gjordes i Cinahl, Psycinfo och Elin@Kalmar.

Bakgrund: Brytpunktssamtal är svåra samtal för alla deltagande. Bemötandet och hur beskedet ges kan bli avgörande för patient och närståendes upplevelse av livets slut. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av brytpunktssamtal i kommunal hemsjukvård. Metod: Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Sju intervjuer genomfördes med sjuksköterskor.