Bakgrund: Palliativ v?rd syftar till att fr?mja livskvalitet och lindra lidande n?r bot inte ?r m?jligt. F?r barn i livets slutskede st?lls s?rskilda krav p? v?rden, d? de befinner sig i en k?nslig utvecklingsfas. ?ven f?r?ldrar p?verkas d? deras upplevelse ofta pr?glas av starka k?nslor, behov av trygghet och ett n?ra samarbete med v?rdpersonalen.

Denna studie handlar om begreppet musikalitet och lÀrares uppfattningar av den problematik som Àr förknippad med musikalitet som fenomen. Syftet Àr att fÄ en större förstÄelse och kunskap om begreppet, och ocksÄ att ta reda pÄ hur tidigare forskning, lÀrares uppfattningar och grundskolans styrdokument förhÄller sig till problemomrÄdet. Intervjuer har genomförts med tre musiklÀrare frÄn Kulturskolan som undervisar i enskilda instrument och i klass. Deras svar har sedan jÀmförts och diskuterats med tidigare forskning och annan relevant litteratur. Musikalitet visar sig enligt den refererade forskningen och vÄra intervjupersoner finnas i tvÄ huvudsakliga former: Den ena formen av musikalitet innebÀr att man kan utöva musik genom till exempel instrumentspel och sÄng.

SAMMANFATTNINGSyfteStudiens syfte var att undersöka intensivvĂ„rdspersonals uppfattningar till att vĂ„rda patientermed fetma.MetodStudien hade en empirisk design med kvalitativ ansats. Åtta intensivvĂ„rdspersonal, fyrasjuksköterskor och fyra undersköterskor intervjuades till studien, som genomfördes pĂ„ ettuniversitetssjukhus i Mellansverige. Dataanalys gjordes enligt kvalitativ innehĂ„llsanalys.ResultatInformanternas uppfattningar till att vĂ„rda patienter med fetma resulterade i fem kategorier. Ikategorin ?Resurser? beskriver informanterna olika faktorer som pĂ„verkade personalen.?Praktisk omvĂ„rdnad? beskriver vad som ansĂ„gs viktigt att tĂ€nka pĂ„ inom omvĂ„rdnaden avpatienterna.

I denna studie undersöks tio utvalda förskollÀrares uppfattningar om begreppet fysisk aktivitet samt deras uppfattningar vilka förutsÀttningar barn i Äldern 1-5 Är i förskolan har till att utöva fysisk aktivitet nÀr det gÀller resurser sÄsom miljö, tid, material och personaltÀthet. I studien tas det del av tidigare forskning kring fenomenet, olika perspektiv pÄ och förutsÀttningar för fysisk aktivitet behandlas. Studien genomfördes genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med tio förskollÀrare pÄ fyra olika förskolor. FrÄgorna som stÀlldes tog sin utgÄngspunkt i syftet och frÄgestÀllningarna för studien. Studien har en fenomenografisk ansats vilket innebÀr att det som varit centralt i undersökningen har varit att ta reda pÄ variationer i uppfattningarna av fenomenet fysisk aktivitet. Resultatet visar att de tio utvalda förskollÀrarna har olika uppfattningar om vad begreppet fysisk aktivitet innebÀr.

AbstractSyftet med detta arbete har varit att undersöka pedagogers uppfattning om konkret undervisning. Skolverkets Aktuella Analyser frÄn 2007 visar en tydlig minskning av konkret undervisning och hÀrigenom pÄverkas elevernas motivation och studieresultat. I forskningsbakgrunden tas aktuell forskning kring Àmnet upp med Dewey som grund för teorin. Undersökningen har skett genom öppna intervjuer och en fenomenografisk analys av materialet har genomförts. Analysen av utfallsrummet resulterade i tre kategorier av uppfattningar.

Syftet med studien Àr att undersöka elevers och fritidspedagogers uppfattningar om datorn och anvÀndningen av den pÄ fritidshemmet.En kvalitativ metod med en induktiv ansats har anvÀnts i studien. För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna genomfördes intervjuer med fritidspedagoger och elever i fritidsverksamheten. Resultatet frÄn intervjuerna kategoriserades utifrÄn olika uppfattningar.Eleverna anvÀnde datorn pÄ fritidshemmet till att spela datorspel, lyssna pÄ musik, söka efter information och bild- och filmbehandling. Datorns betydelse enligt dem var att de kunde lÀra sig saker, hitta information snabbt och förstÄ bÀttre genom att kolla pÄ Youtube.Fritidspedagogerna berÀttade att de anvÀnder datorn till planering, som musikspelare och till bild- och filmbehandling. Datorns betydelse enligt dem var att snabbt fÄ tillgÄng till information, att följa med i utvecklingen, att ge status, att fylla ett behov, att underlÀtta verksamheten och vara ett medium för elevinflytande..

Bakgrund: Barnfetma Àr den vanligaste barnsjukdomen i Europa idag. Kost, fysisk inaktivitet och sociala faktorer Àr de stora anledningarna till att sjukdomen utvecklas. I behandlingen av fetman ska hela familjen involveras dÄ detta ger ett bÀttre resultat. En förstÄelse hur familjen uppfattar sjukdomen bör finnas hos vÄrdpersonal. Syfte: Att belysa familjens uppfattningar kring sitt barns fetma.

Syftet med detta examensarbete var att beskriva undervisningsmodellen Flippat klassrum och öka förstÄelsen för lÀrares handlande och de övertygelser som kan ligga bakom deras val att anvÀnda sig av undervisningsmodellen i svenska matematikklassrum i Ärskurs 7-9 samt gymnasiet vÄren 2013. Eftersom strÀvan med denna undersökning var att finna kvalitativt skilda beskrivningar av lÀrarnas uppfattningar av undervisningsmodellen anvÀndes kvalitativ forskningsmetod med en fenomenografisk ansats. För att kunna analysera och beskriva lÀrarnas uppfattningar av fenomenet Flippat klassrum genomfördes undersökningen med hjÀlp av kvalitativa forskningsintervjuer. Tre lÀrare som anvÀnder sig av undervisningsmodellen Flippat klassrum intervjuades. UtifrÄn denna empiriska undersökning blev resultatet att det fanns flera olika uppfattningar kring undervisningsmodellen Flippat klassrum.

Dagens lÀrare i idrott och hÀlsa har stor frihet att forma undervisningen pÄ det sÀtt som de sjÀlva tycker Àr bÀst för eleverna, eftersom vare sig lÀro- eller kursplan nÀmner nÄgot om undervisningsformen. Detta skall dock ske i samverkan med eleverna. DÀrför behöver man ocksÄ veta vilka uppfattningar eleverna har kring undervisningsformen. Trots det finns det idag inte mycket forskning inom omrÄdet. Vilka uppfattningar har elever kring undervisningsformen i idrott och hÀlsa, i detta fall den könsblandade och den könsuppdelade? Syftet med det hÀr examensarbetet var att undersöka elevers uppfattningar om könsblandad och könsuppdelad i undervisning i Àmnet idrott och hÀlsa i Ärskurs nio.

Syftet med studien Àr att bilda kunskap om gymnasieelevers skilda sÀtt att uppfatta tidigare sex-och samlevnadsundervisning och vad som enligt eleverna Àr meningsfullt med sex- och samlevnadsundervisningen i Ärskurs 7-9. Kvalitativa intervjuer har genomförts med nio elever i Ärskurs ett pÄ gymnasiet. Studien Àmnar anvÀnda en fenomenografisk forskningsansats.I resultatet framgÄr fem skilda uppfattningar om sex- och samlevnadsundervisningen. Eleverna uppfattar undervisningen som kommunicerande, trygg och bekvÀm, förberedande och förebyggande, informativ, samt att skolan har en stor roll i sex- och samlevnadsundervisningen. Det identifieras i resultatet Àven fyra skilda uppfattningar om meningsfullt innehÄll för sex- och samlevnadsundervisningen.

Denna studie handlar om attityder och uppfattningar av Àldreomsorgen, statustrappan, immanent pedagogik samt skolverkets lÀroplan. Syftet var att undersöka elever pÄ vÄrd- och omsorgsprogrammets uppfattningar av arbetet inom Àldreomsorgen. Studien genomfördes genom en fokusgrupp dÀr fyra elever frÄn vÄrd- och omsorgsprogrammets sista lÀsÄr utgjorde studiens respondenter. Fenomenografin som ansats fungerade som en stöttepelare genom de centrala delarna, sÄ som syfte, frÄgestÀllning, metod och analys. Fokusgruppens samtal varade under tvÄ timmar dÀr tvÄ fallbeskrivningar utgjorde underlag för diskussion, datamaterialet transkriberades och analyserades sedan.

Syftet med studien var att beskriva förÀldrars uppfattningar om kommunal fritidsverksamhet för grundsÀrskolebarn mellan sex och tolv Är i en aktuell kommun. Deltagarna i studien bestod av sex förÀldrar som i intervjuer tillfrÄgades om sina uppfattningar om fritidsverksamheten. För att begrÀnsa studien stÀlldes inga frÄgor om skolverksamhet och fritid i hemmiljö. Intervjuns frÄgeformulÀr baserades pÄ nationella styrdokument för fritidsverksamheters utformning och kommunala mÄl och riktlinjer. Resultatet visade att förÀldrars uppfattningar om fritid hade en annan betydelse för deras barn, dÀrför kallas fritid för livstrÀning.

Syftet med detta examensarbete var att belysa genusperspektivet i ett antal bilderböcker för förskolebarn samt att ge en bild av nÄgra barns uppfattningar om flickor och pojkar. De teoretiska utgÄngspunkterna fokuserades pÄ barns genusskapande utifrÄn de stora utvecklingspsykologiska teorierna men en beskrivning av kamraters samt barnböckers pÄverkan pÄ barns genusskapande gavs ocksÄ. Forskningsmetoden som anvÀndes var kvalitativ, bl.a. beroende pÄ att endast en förskoleavdelning medverkade i studien. I undersökningen analyserades Ätta barnböcker dÀr det visade sig att böckerna ofta gav en stereotyp bild av könen men ocksÄ att det förekom flera exempel dÄ könsstereotyperna bröts.

Studien syftar till att ta reda pÄ och redogöra för olika uppfattningar som förekommer bland elever i grundskolans tidigare Är om lÀsning och skrivning. De frÄgor som legat i fokus och som studien utgÄtt ifrÄn Àr nÀr, hur och varför de lÀr sig samt vad eleverna tycker om lÀsning och skrivning.DÄ studien kretsade kring elevernas individuella uppfattningar valdes intervju som metod, vilket Àr mycket vanligt i en kvalitativ studie dÀr individuella uppfattningar ligger i fokus. För att ta reda pÄ elevernas personliga uppfattningar kring de valda omrÄdena (se syftet) genomfördes intervjuerna utifrÄn förutbestÀmda frÄgor som eleverna fritt fick besvara med egna ord. Totalt genomfördes 26 enskilda elevintervjuer. Eleverna var jÀmnt fördelade över grundskolans tre första Är (Är 1-3) pÄ en speciellt utvald skola.Resultatet av studien visade att eleverna var positiva till att lÀra sig lÀsa och skriva, fÄ hade synpunkter pÄ den egna lÀs och skrivförmÄgan.

Som blivande pedagog och författare av examensarbetet har jag gjort en kvalitativt inriktad forskning för att besvara mitt syfte. Fenomenografi Àr ett centralt begrepp i examensarbetet. Inledningsvis har jag i bakgrunden skildrat en historisk tillbakablick med viktiga Ärtal för förskolan. Vidare har jag definierat och skildrat olika uppfattningar som skildras i forskning och litteratur frÄn 2000-talet om utvecklingssamtalet i förskolan.  I denna studie har tio kvalitativa intervjuer gjorts med fem förÀldrar och fem förskollÀrare. Syftet har varit att undersöka vilka uppfattningar som finns hos förskollÀrare och förÀldrar om förskolan.