Anledningen till vårt forskningsarbete var att finna kunskap hur pedagoger arbetar med barns svenska språkutveckling i en mångkulturell förskola. Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande, där språket är en viktig del.Metoderna vi använde oss av i vår undersökning var förutom litteratursökning, enkäter med skriftliga intervjufrågor samt observationer. I vår studie framkom vikten av dialog, samtalstid och modersmålsstöd för barn med annat modersmål än svenska. Om detta var både pedagoger och författare samstämda i sin övertygelse.Har barnen en bra grund att stå på, tar de till sig kunskap på ett bättre sätt och kan lättare få kamrater. Ger vi barnen en språkligt rik miljö där de tillåts vara delaktiga i samtalet samt att vi lyssnar på dem, då sker oftast en god språkutveckling i det svenska språket.

Syftet med detta arbete är att undersöka vad elever vill kunna påverka och ha inflytande över i skolan samt vad de upplever sig ha inflytande över i skolverksamheten. Genom kvalitativa intervjuer med 10 elever i årskurs fem på en F-6 skola i Sverige har vi fått reda på vilken uppfattning eleverna har om elevinflytande. Resultatet visar att det eleverna främst vill ha inflytande över är den yttre miljön men att möjligheten att påverka i skolan inte är stor, speciellt inte i elevernas egen inlärningsprocess.  Vår slutsats är att elever inte undervisas tillräckligt mycket i den demokratiska processen och därför inte har tillräcklig kunskap för att utöva det inflytande som de har rätt till enligt skollagen och Lpo94..

Syfte: Var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med psykisk sjukdom inom den somatiska sjukvården.Design: Studien genomfördes som en litteraturstudie.Metod: Litteratur som publicerats mellan 2003-2013 söktes i databaser PubMed CINAHL, PsykInfo, PsykArticles och ERIC. Tolv vetenskapliga artiklar utgjorde grunden för resultatet, dessa artiklar blev kvalitetsgranskade innan de användes.Resultat: Sjuksköterskor kände rädsla, oförutsägbarhet, osäkerhet samt frustation och hopplöshet i vården av psykiskt sjuka patienter då de saknade kunskap. Bristen av kunskap upplevdes som det största hindret i vården av denna patientgrupp. De upplevde osäkerhet till en följd av egna värderingar och fördomar till dessa patienter, vilket ledde till att sjuksköterskor undvek denna patientgrupp. Sjuksköterskor beskrev avsaknad av handledning och samarbete med psykiatriska kliniker då denna patientgrupp vårdades på somatiska avdelningar.Slutsats: Med en utökad kunskap inom psykiatri kan sjuksköterskor få möjlighet att minimera fördomar och rädsla i mötet med psykiskt sjuka patienter..

Bakgrund    HPV, humant papillomvirus, är den vanligast sexuellt överförbara sjukdomen i världen. HPV kan orsaka kondylom, vilket innebär könsvårtor, men det kan även ge gynekologiska cellförändringar som kan leda till livmoderhalscancer.Syfte            Syftet var att undersöka vilken kunskap och inställning gymnasieelever, som inte ingår i vaccinationsåldern, hade till HPV och HPV-vaccination samt om det fanns några könsskillnader.Metod   En kvantitativ enkätstudie genomfördes på en gymnasieskola i Uppsala, Sverige. Enkätdistribueringen skedde vid två tillfällen och 58 (98,3 %) ifyllda enkäter kunde inhämtas, varav 38 var flickor och 20 var pojkar.Resultat    Flickorna på skolan hade en generellt högre andel rätt svar på enkäten, och totalt var det 21 (55,2 %) av flickorna som var vaccinerade medan endast 1 (5 %) av pojkarna. Av samtliga elever var det 22 (37,9 %) som kunde besvara frågan rätt angående hur många typer av HPV-virus det finns, dock kunde 51 (87,9 %) besvara frågan rätt om hur man skyddar sig mot HPV-viruset. Signifikant könsskillnad hittades i kunskapsfrågan gällande om HPV kan orsaka livmoderhalscancer (p<0,045) där flickorna hade flest rätt svar på frågan.

Denna studie har sin utgångspunkt i spänningsförhållandet mellan sjukvårdens professioner i relation till vårdens fortsatta utveckling och införande av nya arbetssätt.Syftet med projektet har varit att öka kunskapen om de olika professionella identiteternas betydelse för utvecklingen av nya arbetssätt i hälso- och sjukvårdsorganisationer.Jag har sökt svar på följande frågeställningar:? Finns skillnader, och i så fall vilka, i sjukvårdspersonalens uppfattning om och tillämpning av evidensbaserad kunskap utifrån sin grundprofession och utifrån verksamhetschefens grundprofession?? Hur upplever verksamhetschefer med olika grundprofession sin roll i utvecklingen av nya arbetssätt i allmänhet och i arbetet med implementeringen av evidensbaserad kunskap i synnerhet?Detta har undersökts kvantitativt, via enkäter till anställda läkare och sjuksköterskor vid tio vårdcentraler i Örebro län samt kvalitativt via semistrukturerade intervjuer med verksamhetscheferna vid samma enheter.Studien kan inte påvisa skillnader i de anställdas förhållningssätt till evidensbaserad kunskap och tillämpning av denna utifrån verksamhetschefens grundprofession. Däremot påvisas att systemet inte är neutralt i förhållande till chefens grundprofession och att de olika professionella gruppernas förhållningssätt skiljer sig åt i viktiga avseenden. Detta styrker uppfattningen att sjukvårdens professioner är av avgörande betydelse för vårdverksamhetens utveckling..

Syftet med uppsatsen är att ur ett företagsperspektiv analysera och klargöra hur enskilda företag arbetar vid framtagande samt lansering av nya varumärken. Uppsatsen syftar också till att identifiera samt utvärdera likheter och skillnader i varumärkesbyggandeprocessen mellan olika företag. I anslutning till uppsatsens syften har vi formulerat följande övergripande forskningsfråga; Vilka kännetecken kan urskiljas i varumärkesbyggandeprocessen av ett nytt varumärke inom konsumenthandeln? För denna uppsats har vi valt att genomföra en kvalitativ studie som kommit att anta ett abduktivt perspektiv. Valet av metod baseras på att vi ämnade erhålla en fördjupad kunskap samt att metodens tillvägagångssätt tilltalar oss.

Forskning har gjorts som visar att musikläraren har ganska stor möjlighet att påverka kunskapsbildningen med egna tankar och idéer om vad som är bra kunskap för eleven. Monica Nerland beskriver detta fenomen som att läraren är en kunskapsagent. Denna undersökning är ett försök att komma närmare några sådana kunskapsagenter och skapa förståelse för deras syn på kunskap. Jag har inte haft för ambition att kategorisera dessa utan endast att beskriva likheter och skillnader i en gemensam kunskapsbild för dem alla. Syftet med undersökningen är att undersöka och måla upp en gemensam bild av några musiklärares syn på kunskap i musik.

Syftet med vårt examensarbete var att bidra med fördjupad kunskap kring vad det innebär för ett barn att gå i en förskola med Reggio Emiliafilosofi, Waldorf- eller Montessoripedagogik.Den metod som vi har använt oss av är en kvalitativ undersökning då genom semi-strukturerade intervjuer. Innan dessa intervjuer har vi skrivit ihop vårt teoretiska ramverk för att få kunskap om ämnet vi valt. Sammanlagt så har vi intervjuat nio pedagoger på sex olika förskolor.I resultatet så fann vi både likheter och olikheter inom de olika inriktningarna. Vi anser att det är viktigt att vara medveten om detta då det hör till det förhållningssätt mot de barn man arbetar med. Vår förhoppning är att ge läsaren någon form av tankeställare och på så vis fundera på sitt förhållningssätt samt kanske hitta något användbart att använda i sin egen verksamhet..

Smärta påverkar människans livskvalitet och medför både fysiskt och psykiskt lidande. En demenssjukdom ger såväl fysiska funktionsnedsättningar som psykosociala beteendeförändringar.I omvårdnaden av patienter med demenssjukdom finns svårigheter med att identifiera och bedöma smärta på grund av de funktionsnedsättningar sjukdomen innebär. Studiens syfte är att undersöka hur vårdare identifierar och bedömer smärta hos demenssjuka patienter. Metoden är en litteraturstudie. Datamaterialet innehåller 13 vetenskapliga artiklar.

Denna rapport är en jämförande studie av byrålådors konstruktion under åren 1700-1820. Jag har med avstamp i faktiska objekt dokumenterat och förtydligat byrålådans konstruktion. I mitt sökande efter byråar med tidstypiska konstruktioner har jag besökt ett flertal museer och antikhandlare. Dokumentationen av de utvalda möblerna har haft stor betydelse för att klargö-ra konstruktionen och peka på eventuella brister som kan påverka hållbarheten.Det jag vill förmedla är att med kunskap om lådors konstruktion kan vi öka vår förståelse av den komplicerade sammansättning av delar som en låda är. Utifrån denna kunskap kan vi se-dan fatta bra och relevanta beslut om möbeln när det kommer till konservering.

Studiens syfte är att utveckla kunskap om lärares motivation till användning av digitalteknik i undervisningen. Ämnet belyses genom frågeställningarna; Vilken förståelse har lärare för den digitala teknikens roll i undervisningen? och Vilka aspekter påverkar lärarnas motivation till användning av digitalteknik i undervisningen? I studien deltar fem verksamma lärare som undervisar i årskurs 1-6. Utifrån semistrukturerade kvalitativa intervjuer beskrivs och kategoriseras aspekter som påverkar lärarnas motivation till att använda digitalteknik i undervisningen.   Studien visar att tvetydighet präglar lärarnas förståelse för den digitala tekniken. Lärarna uppvisar en förståelse för teknikens möjligheter och utnyttjar den för personlig utveckling och som informationsbank.Det framkommer dock inte lika frekvent att den digitala tekniken används i undervisningssituationen.   Det är flera aspekter som påverkar lärarnas drivkraft att använda digitalteknik i undervisningen.

Ensidighet i matematikundervisning och matematikinlärning kan leda till brist på förståelse och ytlig kunskap hos elever. Syftet med studien var att undersöka vilken typ av kunskap elever testas på och därigenom få reda på om den kunskapssyn som lyfts fram i styrdokumenten även betonas i proven. Innehållet i rapporten behandlar därför hur författare till läromedel i matematik för år 9 i jämförelse med uppgiftskonstruktörer till de nationella ämnesproven har valt att konstruera provuppgifter. Metoden baserades på att matematisk kunskap kan delas in i olika kompetenser. Genom kategorisering av uppgifter utifrån dessa kompetenser upptäcktes kunskapsprioriteringen i proven.

Bakgrund: En av de vanligaste cancerformerna hos kvinnor är bröstcancer. I Sverige diagnostiseras 15-20 kvinnor varje dag. För att kunna ge en god omvårdnad behövs det kunskap om kvinnornas olika upplevelser. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser efter ställd bröstcancerdiagnos. Metod: En litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats.

Detta är en kandidatuppsats som behandlar ämnet Knowledge Management ur ett sjukhusorganisatoriskt perspektiv. Kunskap är en av byggstenarna för att sjukhusen ska kunna erbjuda patienter bästa möjliga vård. Det är därför mycket viktigt att ta vara på den kunskap som finns inom sjukhuset och utnyttja den på bästa sätt. På sjukhus runt om i Sverige pågår en ständig kamp mot ökade vårdköer, ökad stress på akutmottagningarna och ett minskat utrymme för patientkontakt. Det finns ett stort behov av att kunna hantera alla dessa svårigheter utan att nödvändigtvis öka sjukhusets resurser.

Bakgrund: En stor del av den vuxna befolkningen i Sverige har hypertoni. Hypertoni är en riskfaktor för hjärt- kärlsjukdom och det är därför viktigt att behandla. Den effektivaste behandlingen vid hypertoni är en kombination av läkemedelsbehandling och livsstilsförändringar. Sjuksköterskan möter ofta patienter med hypertoni ute i vården och spelar därför en viktig roll vid behandling av hypertoni. En utmaning är att motivera och främja livsstilsförändringar hos den här patientgruppen.