Förskolans verksamhet ska utgÄ ifrÄn ett tydligt barnperspektiv dÀr varje barns kunskapsutveckling och lÀrande ska utmanas utifrÄn de intressen och erfarenheter som barnen ger uttryck för (Skolverket, 2010a). Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur förskollÀrare förhÄller sig till de mÄl och riktlinjer som lÀroplanen Àr uppbyggd kring nÀr det gÀller att tillgodose barnens intressen nÀr de planerar matematikaktiviteter. Metoder som anvÀnts för att fÄ fram resultatet har varit observationer och kvalitativa intervjuer. FörskollÀrarna har i undersökningen uttryckt att det Àr vÀsentligt att vara lyhörd och lyssna in vad det Àr som intresserar barnen sÄ att barnens erfarenheter kan ÄteranvÀndas i den planerade verksamheten.

Bakgrund: Att vara nĂ€rstĂ„ende pĂ„ en intensivvĂ„rdsavdelning medför en kraftig pĂ„frestning. Hur nĂ€rstĂ„ende hanterar situationen kan pĂ„verka patientens vĂ€lbefinnande och tillfrisknande. Även nĂ€rstĂ„endes fortsatta hĂ€lsa och vĂ€lbefinnande pĂ„verkas av hur de hanterar situationen i det akuta skedet. Syfte: Studiens syfte var att beskriva vuxna nĂ€rstĂ„endes erfarenheter av intensivvĂ„rd. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt.

Thor,Cecilia och Thor Kristina (2006) LÀrares erfarenheter av validering pÄ Komvux. ( TeatcherŽs experience of assessment at Komvux). Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen 60p, Malmö Högskola.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad lÀrare,som arbetar med validering inom omvÄrdnadsprogrammets flexibla vuxenutbildning,har för erfarenheter av dagens valideringsprocess pÄ Komvux.Vi vill ocksÄ ta reda pÄ om de har nÄgra förslag pÄ förÀndringar eller förbÀttringar gÀllande valideringsprocessen.Vi har intervjuat nio lÀrare som arbetar pÄ tre olika Komvuxskolor.Resultatet visar att mÄnga lÀrare vill flytta valideringsprocessen frÄn skolmiljön till den kliniska verksamheten.De anser ocksÄ att sjÀlva bedömningen av en individs kunskaper bör ske individuellt men sjÀlva sjÀlvskattningen kan göras i grupp.Vidare menar lÀrarna att svenska sprÄket har stor betydelse i valideringssammanhang.Nationella riktlinjer och nationell valideringsutbildning Àr nÄgot som vissa lÀrare anser vara viktigt för att fÄ en likvÀrdighet i valideringsprocessen..

Obligatoriska nationella prov för Ärskurs 6 Àr en policyförÀndring för den svenska skolan som togs genom ett regeringsbeslut 2008. Detta har medfört effekter för elever och lÀrare att hantera och förhÄlla sig till. Syftet med denna studie Àr att ta del av nÄgra elevers erfarenheter i samband med de nationella proven i svenska och svenska som andrasprÄk för Ärskurs 6. Samtliga elever som deltagit i studien har extra anpassningar eller sÀrskilt stöd i svenska för att fÄ förutsÀttningar att nÄ kunskapskraven.I studien har fyra elever frÄn tvÄ olika skolor intervjuats. Jag har anvÀnt mig av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer som utförts enligt en intervjuguide.

Denna uppsats utforskar förskollÀrares erfarenheter och synpunkter pÄ att förebygga lÀs- och skrivsvÄrigheter, med syfte att göra pedagoger medvetna om hur man kan förebygga lÀs- och skrivsvÄrigheter. Denna uppsats utgÄr ifrÄn sprÄkliga orsaker och literacy anvÀnds som en teoretisk utgÄngspunkt. Literacy handlar om hur barn lÀr sig ett sprÄk i ett socialt sammanhang, exempelvis genom att en vuxen lÀser en bok eller genom namnskyltar pÄ förskolan. Jag har anvÀnt mig av intervjuer med tvÄ förskollÀrare för att utforska deras erfarenheter av att förebygga lÀs- och skrivsvÄrigheter. BÄda pedagoger menar att det Àr för tidigt att sÀtta en stÀmpel pÄ ett förskolebarn för lÀs- och skrivsvÄrigheter, men att arbete med sprÄket i förskolan Àr viktigt och Àr en del av förskolans arbete.

Syftet med denna studie var att beskriva erfarenheter av förÀndringar i dagliga aktiviteter efter ett falltrauma som resulterat i en höftfraktur. Data samlades in via kvalitativa intervjuer med sex kvinnor i Äldrarna 77 till 84 Är. Analysen genomfördes sedan utifrÄn en innehÄllsanalys vilket resulterade i tre kategorier: ?Aktiviteter tillsammans med andra har minskat?, ? Behov av assistans för att kunna utföra aktiviteter? samt ? Aktiviteter möjliggörs genom anpassning? Resultatet visar att flertalet av informanternas dagliga aktiviteter har förÀndrats efter höftfrakturen. Informanternas erfarenheter avspeglar hur de idag utför fÀrre aktiviteter tillsammans med andra vilket medfört att de Àr mer begrÀnsade till att utföra aktiviteter i hemmet.

Studiens syfte Àr att undersöka vilka erfarenheter patienter har av bemötande, integritet och miljö pÄ en uppvakningsavdelning. Studien Àr kvantitativ med deskriptiv design och utgörs av en enkÀtundersökning som patienter vÄrdade pÄ en uppvakningsavdelning, pÄ ett lÀnssjukhus i södra Sverige, har fÄtt besvara. I bakgrunden beskrivs vad postoperativ vÄrd innebÀr och vilka faktorer som pÄverkar patienten. Vidare beskrivs bemötande, integritet och miljö pÄ uppvak-ningsavdelningar baserat pÄ litteratur och tidigare forskning inom omrÄdet. Den enkÀt som anvÀnds i studien Àr utarbetad utifrÄn frÄgeformulÀret KUPP (Kvalitet Ur Patientens Perspek-tiv) vilket anses vara vÀl beprövat.

Studiens syfte var att undersöka unga vuxna f.d. familjehemsplacerades erfarenheter av förÀldrarelationer och familjetillhörighet under och efter placeringstiden i familjehemmet. Studien tog sin utgÄngspunkt i de unga vuxnas egna erfarenheter. MÄlsÀttningen med undersökningen var att fÄ en djupare förstÄelse av respondenternas erfarenheter, varför en kvalitativ metod anvÀndes. Fyra unga vuxna har intervjuats och materialet analyserades utifrÄn tidigare forskning och teorier med hjÀlp av forskningsbaserade och naturliga kategorier.

Na?r en fo?ra?lder drabbas av cancersjukdom blir a?ven barnen pa?verkade. Tidigt i livet utvecklar barn en ra?dsla av att bli o?vergiven av sin fo?ra?lder. Da? en fo?ra?lder drabbas av sjukdom kan barnet uppleva det som ett hot eftersom barnet a?r oroligt o?ver att fo?ra?ldern kan do?.

Studiens syfte var att undersöka och jÀmföra erfarenheter av fenomenet formativ bedömning hos högstadie- respektive gymnasielÀrare i moderna sprÄk. Detta undersöktes med hjÀlp av metoden samtalsintervju utifrÄn en fenomenografisk utgÄngspunkt. Denna utgÄngspunkt innebar att lÀrarnas erfarenheter av formativ bedömning samt variationer inom dessa var det som fokuserades i studien.Studiens slutsatser visade att arbetet med elevernas förstÄelse av mÄlen Àr av stor vikt för att det övriga arbetet inom formativ bedömning ska fungera. Vidare framkom tvÄ övergripande huvuduppfattningar av vad formativ bedömning innebÀr: ett didaktiskt verktyg eller en undervisningsfilosofi. Dessutom framhölls begreppen konkret, framÄtsyftande samt frÀmjande för förstÄelsen av mÄlen som grundlÀggande inom formativ bedömning.

Bakgrund: Varje Är insjuknar i Sverige mellan 25?30 000 personer i stroke. Det Àr 80 % som fÄr ÀtsvÄrigheter. Syfte: Att sammanstÀlla den aktuella kunskapen om strokedrabbade personers erfarenhet av Àtsituationen. Metod: Studien har genomförts som en allmÀn litteraturstudie genom systematisk granskning och sammanstÀllning av vetenskapliga artiklar.

TelefonrÄdgivning har ökat pÄ senare Är och för att underlÀtta samtalsstrukturen och sÀkerstÀlla en hög kvalitet i rÄdgivningen har ett datoriserat beslutsstöd utvecklats. Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av datoriserat beslutsstöd i telefonrÄdgivning. Till grund för studien vilade intervjuer med 15 sjuksköterskor som arbetade med telefonrÄdgivning vid fyra olika vÄrdcentraler i norra Sverige. Intervjuerna analyserades med kvalitativ manifest innehÄlls-analys vilket resulterade i fyra övergripande huvudkategorier. Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde beslutsstödet som en trygghet i rÄdgivningen men ocksÄ att det inte rÀckte till, inte var heltÀckande och var tidskrÀvande att hantera.

Sammanfattning Syftet med denna studie Àr att beskriva elevers erfarenheter av institutionella elevsamtal. Med institutionella elevsamtal avses hÀr de samtal lÀraren eller speciallÀraren genomför med sina elever för att kommunicera elevens skolvardag eller kunskapsutveckling. FrÄgestÀllningarna Àr fyra till antalet. Hur beskriver eleverna elevsamtalens syfte utifrÄn sina erfarenheter? Vilka erfarenheter av delaktighet har eleverna gjort i dessa samtal? PÄ vilket sÀtt har eleverna gjort meningsfulla erfarenheter i samtalen? Vilken elevbild konstrueras ur elevernas erfarenheter av syfte, delaktighet och meningsfullhet med institutionella elevsamtal? Ett socialkonstruktionistiskt perspektiv har anvÀnts i studien och forskningsmetoden Àr semistrukturerade gruppintervjuer med elever pÄ gymnasiets introduktionsprogram.

Bakgrund: Att ta hand om de efterlevande efter ett dödsfall Ă€r en svĂ„r och komplicerad uppgift för sjuksköterskan, speciellt om dödsfallet sker ovĂ€ntat. Vid ett ovĂ€ntat dödsfall blir sorgearbetet mycket svĂ„rare för de efterlevande jĂ€mfört med vĂ€ntade dödsfall. Livet tar en drastisk vĂ€ndning och ingen tid för emotionell förberedelse har funnits.Syfte: Syftet var att beskriva efterlevandes erfarenheter vid ett ovĂ€ntat dödsfall av en nĂ€rstĂ„ende.Metod: Studien Ă€r en systematisk litteraturstudie med sammanstĂ€lld forskning utifrĂ„n artiklar som involverar efterlevandes erfarenheter och upplevelser vid ett ovĂ€ntat dödsfall. Forsberg och Wengström (2013) har anvĂ€nts som inspiration under analysprocessen.Resultat: Sju olika kategorier arbetades fram och kom till att bli: Lidandets olika former, Efterlevandes erfarenheter av information och omhĂ€ndertagandet, Att bli lĂ€mnad i ovisshet, Att ta farvĂ€l, Att gĂ„ vidare och bearbeta sorgen, Att fĂ„ tala ut och Ökad risk för psykisk och fysisk ohĂ€lsa. Tre övergripande teman framkom: Efterlevandes kris- och sorgeupplevelser, Erfarenheten av omhĂ€ndertagandet samt Erfarenheten av livet efter dödsfallet. Slutsats: Efterlevande reagerar olika pĂ„ sorg och lidande.

Kosten har stor betydelse för att barn ska kunna utvecklas normalt och uppnÄ en god hÀlsa. Kostvanor grundlÀggs tidigt och dÀrför har kostinformationen under barnets första levnadsÄr en stor betydelse. Genom att BVC uppmÀrksammar förÀldrars erfarenheter utav kostinformation i tidig Älder och anpassar informationen efter deras behov kan hÀlsoproblem relaterade till kost förebyggas. Syftet med denna pilotstudie var att beskriva förÀldrars erfarenheter av BVC-sjuksköterskans kostinformation under barnets första levnadsÄr. Pilotstudien har en kvalitativ induktiv design med semistrukturerade intervjuer.