Bemötandet av patienter i livets slutskede ställer stora krav på vårdaren. Egenskaper som kan hjälpa oss som vårdare i vårt möte med döende patienter är en god självkännedom, självreflektion, empatisk förmåga samt såväl fackkunskap men även kunskap om patientens psykologiska och sociala förhållanden. Syftet med studien vara att beskriva vilka faktorer som är av betydelse mellan vårdare och patient i bemötandet med patienter i livets slutskede. Metoden var en litteraturstudie där sökningen i databasen utfördes för att få fram vetenskapliga artiklar som stämde överens med studiens syfte. Även en manuell söknings utfördes på biblioteket.

En vanlig vårdform i livets slutskede är i form av öppenvård i hemmet vilket beskrivs i föreliggande arbete. Syftet var ?Att belysa vad det kan innebära att vara svårt sjuk i livets slutskede?. Resultatet redovisa utifrån följande teman: en ny innebörd i livet, tillbaka blick på det livet som har varit och hitta mening i livet under skuggan av döden och att leva i nuet med livskvalitet i tillvaron. Tillvaron för den svårt sjuka kan ha mening och ett lidande kan ha värdighet.

Introduktion: Vård i livets slutskede utgör den del av palliativ vård då döden förväntas inträda inom en snar framtid. Att vårda döende patienter kan sjuksköterskor komma att konfronteras med i sin yrkesroll oavsett vilken vårdavdelning de arbetar på. De specialistkunskaper som krävs för att ge god vård i livets slutskede är dock inte alltid självklara för sjuksköterskor på vårdavdelningar utanför palliativa enheter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede på vårdavdelningar utanför palliativa enheter. Metod: Studien genomfördes i enlighet med Polit och Becks (2008) nio-stegsmodell som beskriver metoden vid en litteraturstudie.

Trycksa?r a?r ett vanligt fo?rekommande fenomen i livets slutskede som kan orsaka lidande fo?r den do?ende patienten. Sjuksko?terskan har da?rfo?r en viktig funktion och ansvar vid va?rd av dessa patienter, genom att med omva?rdnadsinterventioner minska lidandet fo?r patienten och mo?jliggo?ra en va?rdig do?d. Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksko?terskans omva?rdnadsinterventioner vid va?rd av patienter med trycksa?r i livets slutskede.

Bakgrund: Vård av barn i livets slutskede och deras föräldrar innefattar att försöka se både barnet och föräldrarnas behov och som sjuksköterska bemöta dessa. Syfte: Syftet är att utifrån aktuell forskning beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda till barn i livets slutskede och till deras föräldrar. Metod: Studien är utförd som en systematisk litteraturstudie på kvalitativa studier. Sökningarna utfördes i PubMed, Cinahl och PsychINFO. Sex artiklar inkluderades efter kvalitetsgranskning och analyserades med innehållsanalys.

Bakgrund: Palliativ vård betyder lindrande vård där döden ses som en normal och naturlig process. Det innebär att varken påskynda eller skjuta upp döden för patienten, samt att ge en god omvårdnad utifrån ett helhetsperspektiv. Omvårdnaden av patienter i livets slutskede på sjukhus kan vara påfrestande för sjuksköterskor. Syfte: Syftet med studien var att få ökad förståelse för sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede på sjukhus. Metod: Metoden som användes var en litteraturöversikt där tretton artiklar analyserades.

Bakgrund: De flesta dödsfall föregås av en svår sjukdom och många är medvetna om att döden är nära. Patienter som befinner sig i livets slutskede kan känna svåra känslor som sjuksköterskan behöver hjälpa patienten att hantera. Döden och döende är unikt för varje individ, därför ställs det stora krav på den som vårdar en döende patient.Syfte: Syftet med studien var att beskriva det stöd sjuksköterskan kan ge till patienter i livets slutskede. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med systematisk sökning i olika databaser. Resultat: Resultatet delades upp i huvudgrupperna sjuksköterskors respektive patienters uppfattning om stöd vid livets slutskede.

En vanlig vårdform i livets slutskede är i form av öppenvård i hemmet vilket beskrivs i föreliggande arbete. Syftet var ?Att belysa vad det kan innebära att vara svårt sjuk i livets slutskede?. Resultatet redovisa utifrån följande teman: en ny innebörd i livet, tillbaka blick på det livet som har varit och hitta mening i livet under skuggan av döden och att leva i nuet med livskvalitet i tillvaron. Tillvaron för den svårt sjuka kan ha mening och ett lidande kan ha värdighet.

Abstrakt: Beslut gällande patienters HLR-status fattas av läkare, men den process som föranleder beslutet bör involvera flera parter. I enlighet med autonomiprincipen ska patienter vara delaktiga i de beslut som berör deras egen vård. Syftet: med denna litteraturstudie var att undersöka några frågor kring HLR/ej-HLR vid vård i livets slutskede. Metoden var en systematisk litteraturstudie, baserad på tio vetenskapliga artiklar. Litteratursökningen utfördes i databaserna PubMed och CINAHL, samt manuella sökningar.

Bakgrund: Cancer är en de vanligaste sjukdomarna i världen och som sjuksköterska kommer man möta cancersjuka patienter med behov av vård och omsorg under sin sista tid i livet, oavsett vart man är yrkesverksam. Att drabbas av svår sjukdom och hamna i ett palliativt tillstånd kan vara svårt för patienten att hantera. Sjuksköterskan bör ha kunskap för att kunna lindra lidande och främja välbefinnande hos patienten i detta skede.Syfte: Syftet med studien är att belysa palliativa patienters erfarenheter av att leva med cancersjukdom i livets slutskede.Metod: Systematisk litteraturstudie av tio vetenskapliga artiklar. Deduktiv analys där författarna använt De 6 S:n ? En modell för personcentrerad palliativ vård som teoretisk referensram.Resultat: Patienternas erfarenheter av den sista tiden i livet presenterades som fyra teman med sju subteman.

Bakgrund: Tidigare studier visar att postoperativ sm?rta f?rblir underbehandlad, trots att 80% av alla patienter upplever en m?ttlig till sv?r sm?rta efter operation. Studier visar ?ven att sjuksk?terskors kunskap g?llande sm?rta ?r otillr?cklig och att sjuksk?terskornas egna v?rderingar kommer in i sm?rtbed?mningen, vilket p?verkar den sm?rtlindring som patienterna erh?ller. Syfte: Denna studie syftar till att unders?ka vilka m?jligheter och sv?righeter sjuksk?terskor p? en kirurgisk v?rdavdelning har i att bed?ma och hantera patienters postoperativa sm?rta. Metod: Tre semistrukturerade fokusgruppsintervjuer utf?rdes, d?r sammanlagt nio sjuksk?terskor deltog. Dataanalysen genomf?rdes med Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa inneh?llsanalys. Resultat: I resultatet framkom tv? huvudkategorier, den f?rsta var ?Utf?rande av sm?rtbed?mning? och det framkom att sjuksk?terskorna anv?nder NRS framf?r andra skattningsinstrument d? det ans?gs vara den snabbaste metoden och gav goda m?jligheter att bed?ma sm?rtan.

Bakgrund: Ett stort ansvar vilar på sjuksköterskan, inte minst ansvaret att ta hand om sig själv för att kunna utföra en god och säker omvårdnad med den individuella patienten i fokus, speciellt när det gäller vård i livets slutskede. Tidigare forskning visar att det är emotionellt krävande att arbeta med människor som snart ska dö och att sjuksköterskan behöver emotionell kraft för att klara av detta svåra arbete.Syfte: Syftet var att belysa faktorer som sjuksköterskan upplever ger kraft för att emotionellt klara av att vårda patienter i livets slutskede.Metod: Analys av redan färdigställda kvalitativa originalartiklars resultatdata till en syntetiserande sammanställning över det området som valts att belysas vilket resulterade i tre teman med underteman.Resultat: Själva arbetet i sig, att få kraft av att vårda patienter i livets slutskede, gav sjuksköterskorna kraft vilket framkom som att trivas med sitt jobb, att känna tacksamhet och starkt engagemang samt att få möjlighet till lärande, utveckling och känslomässig kompetens. Vidare återfanns att hämta kraft i sociala relationer samt att få kraft av att ha balans som viktigt för att sjuksköterskorna skulle klara av att vårda patienter i livets slutskede. Sjuksköterskorna fick balans genom att ta hand om sig själv och genom att sätta gränser.Diskussion: Både positiva och negativa upplevelser kan ge sjuksköterskan kraft och det finns flera kraftkällor som sjuksköterskan använder sig av men dessa kan inte användas var och en för sig utan måste ses i ett sammanhang..

Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede enligt en vårdplan utformad som en journal med riktlinjer för vård i livets slutskede, den så kallade Liverpool Care Pathway (LCP). Metod: Studien är utförd som en litteraturöversikt. Artiklarna söktes via databaserna CINAHL, PubMed, MedLine, SAGE Journals och Scopus. Tolv artiklar valdes ut för kvalitétsgranskning enligt en förutbestämd granskningsmall. Elva artiklar godkändes och utgjorde grunden för resultatet.

Bakgrund: Varje år dör mellan 90 000 och 100 000 personer i Sverige varav en större del behöver vård i livets slutskede. En lugn och värdig död har skildrats med ett holistiskt synsätt där man ser hela människan, där närstående och familj inkluderas. Samtal som berör patientens framtid och sjukdom är av stor betydelse vid i livets slutskede. Smärtlindring och annan form av individuell vård bör beaktas för att upprätthålla livskvaliteten hos patienten i livets slutskede.Syfte: Att belysa hur hälsa och ohälsa beskrivs av patienter i livets slutskede.Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. Vetenskapliga artiklar har analyserats utifrån kvalitativ manifest innehållsanalys där meningsbärande enheter tagits fram och skapat ett resultat.Resultat: Informanter beskrev att de vill leva så normalt som möjligt trots situationen.

BAKGRUND: När en patient vårdas i livets slutskede befinner sig ofta anhöriga i sorg med en ökad sårbarhet. Ett av målen med vård i livets slutskede är att sjuksköterskan bör omhänderta anhörigas psykologiska lidanden. SYFTE: Syftet med denna studie var att sammanställa och belysa forskning som beskriver sjuksköterskans omvårdnad och stöd åt anhöriga till patienter i livets slutskede. METOD: Studien var en litteraturöversikt baserad på vetenskapliga artiklar, både av kvalitativ och kvantitativ ansats. RESULTAT: Ur resultatet identifierades tre teman, vilka var Det verbala mötet, det känslomässiga stödet och det praktiska stödet.