Bakgrund: I takt med att befolkningen ?ldras, och andelen patienter med demenssjukdomar ?kar, uppst?r utmaningar i h?lso- och sjukv?rden. En utmaning ?r att sm?rta ofta blir odiagnostiserad och underbehandlad inom denna patientgrupp. Syfte: Syftet ?r att unders?ka sjuksk?terskors erfarenheter av att identifiera och lindra sm?rta hos patienter med demenssjukdom.

BAKGRUND: Ungef?r 40 miljoner m?nniskor lever med HIV idag. Personer som drabbats av HIV kr?ver livsl?ng behandling f?r att viruset inte ska utvecklas till AIDS. Stigmatisering och diskriminering mot HIV-positiva personer ?r frekvent ute i samh?llet, men ?ven inom sjukv?rden.

Bakgrund: Sjuksk?terskor inom akutsjukv?rd st?lls frekvent inf?r m?ten med patienter som genomlidit trauma. Detta s?tter sjuksk?terskorna i risk f?r att drabbas av empatitr?tthet. Empatitr?tthet ?r ett vanligt f?rekommande problem inom just akutsjukv?rd.

Bakgrund: Sjuksk?terskor inom ?ldrev?rden st?r inf?r utmaningar med sv?rl?kta s?r hos den ?ldrande befolkningen. Kunskap hos sjuksk?terskan om sv?rl?kta s?r ?r en viktig del i omv?rdnaden av patienter med sv?rl?kta s?r. Inom kommunal h?lso- och sjukv?rd sjuksk?terskor tr?ffar patienter med s?r i hemmet eller p? v?rd och omsorgsboenden och d?rf?r ?r det avg?rande att sjuksk?terskor har kunskap om bed?mning och diagnos av s?r samt s?rbehandling och s?rl?kningsprocessen.

Inom sjukvården ställs sjuksköterskor inför situationer där vård i livets slutskede krävs. Som sjuksköterska är en av de svåraste uppgifterna i yrket att möta döende patienter och deras närstående. Syftet med litteraturstudien är att undersöka allmänsjuksköterskans erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede, utanför specialiserade palliativa vårdenheter som till exempel hospice. Resultatet delas in i sju kategorier: Sjuksköterskors känslor i mötet med palliativ vård, Tidsbrist och stress, Resurser för att hantera påfrestande situationer, Vikten av erfarenhet, Betydelsen av kommunikation, Anhörigas roll i vården samt Positiva erfarenheter av vård i livets slutskede som speglar sjuksköterskors upplevelser. Denna litteraturstudie visar att det är komplext att vårda patienter i livets slut men med stöd och erfarenhet kan de negativa upplevelserna vändas till en personlig utveckling i yrkesprofessionen för allmänsjuksköterskan..

Bakgrund: Psykisk oh?lsa ?r en folksjukdom i det svenska samh?llet och m?nga beh?ver v?rd f?r detta. Sjuksk?terskans roll i den psykiatriska v?rden inneh?ller ansvar f?r omv?rdad och utf?ra medicinska behandlingar men ocks? att fr?mja individens sj?lvbest?mmande och delaktighet. Sjuksk?terskan anmodas att arbeta med personcentrerad ansats d?r relationen till patienten ?r avg?rande. Syfte: Att unders?ka patienters och sjuksk?terskors upplevelse av v?rdrelationen i psykiatrisk v?rd.

Den palliativa vården, vården i livets slutskede, är ojämnt fördelad över Sverige. Men vad beror det på? Vilka brister finns det, och hur ser situationen ut i Stockholmsregionen? Hur behandlar man dödssjuka människor, och hur är det att jobba nära döden vecka in och vecka ut? Vad innebär egentligen vård i livets slutskede, att ge vård till döende personer med en obotlig sjukdom? Möt några skötare och läkare som arbetar med patienter vid livets slut..

Bakgrund: Sjuksk?terskors har en nyckelroll i v?rden och vikten av effektiv kommunikation f?r att s?kerst?lla h?gkvalitativ omv?rdnad. Spr?kbarri?rer identifieras som hinder f?r kommunikation och patients?kerhet, d?r anv?ndningen av tolkar kan vara en l?sning men ocks? medf?ra utmaningar. Det ?r av avg?rande betydelse att s?kerst?lla korrekt information och kommunikation f?r att minska risken f?r v?rdsskador och fr?mja patients?kerheten.

Bakgrund: V?rldsh?lsoorganisationen (WHO) arbetar f?r att uppn? b?ttre h?lsa f?r alla m?nniskor ur ett globalt perspektiv. WHO:s senaste riktlinjer f?r psykisk h?lsa f?rd?mer anv?ndningen av tv?ngsmetoder inom psykiatrisk v?rd. ?ven om minskning av just tv?ngs?tg?rder inom psykiatrisk v?rd ?r ett av de viktiga internationella m?len, anv?nds det fortsatt i Sverige f?r att f?rhindra patienter fr?n att skada sig sj?lva och omgivningen.

Sjuksköterskor möter ofta patienter i livets slutskede och det är ett stort ansvar och en stor händelse att få vara med när en människa avslutar sitt liv. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie där tre olika databaser har använts, Cinahl, Pubmed och Psycinfo. Tretton vetenskapliga artiklar har kvalitetsgranskats och analyserats vilket resulterade i fyra teman: att skapa en god relation, att ha ett känslomässigt engagemang, att bli berikad av sina erfarenheter och att skapa livskvalitet för den döende patienten. Resultatet visade att sjuksköterskors känslomässiga engagemang är betydelsefullt för att kunna ge en god palliativ vård.

Den yrkesgrupp som tillbringar en omfattande tid med döende patienter är sjuksköterskor. I likhet med sjuksköterskorna kommer sjuksköterskestudenterna i kontakt med dessa patienter i samband med sin verksamhetsförlagda utbildning. Det ställer krav på att sjuksköterskestudenterna är förberedda inför vårdandet av patienter i livets slutskede. Studenterna kan utifrån tidigare erfarenheter reagera olika och de kan ha svårt att veta hur de ska hantera situationen och sina känslor. För att studenterna ska kunna hantera situationen i sin framtida yrkesroll är det värdefullt att belysa dessa upplevelser.

Syfte:Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede på sjukhusavdelningar.Metod:Beskrivande litteraturstudie som baserades på tretton vetenskapliga artiklar. Data inhämtades från databaserna Cinahl och Pubmed.Resultat:Att vårda patienter i livets slut på sjukhusavdelningar är en komplex situation. Sjuksköterskorna beskrev både upplevelser av tillfredsställelse och närhet samtidigt som de kunde känna sig otillräckliga. Relationer till patienter och närstående var betydelsefulla men en distansering var nödvändig för att behålla en professionell yrkesidentitet. Faktorer som påverkade upplevelserna var rädsla för den egna döden, tidigare erfarenheter, tidsbrist och den rumsliga miljön på avdelningarna.

Bakgrund: Multiresistenta bakterier (MRB) ?r bakterier som har skapat resistens mot antibiotika. Antibiotikaresistens har blivit ett globalt problem som leder till att vissa infektioner blir allt sv?rare att behandla. Problemet har ocks? blivit alltmer omtalat, och det arbetas aktivt f?r att f?rhindra fortskridande utveckling.

Vård i livets slutskede är något som påverkar sjuksköterskor och vårdpersonal på olika sätt, exempelvis emotionellt. Vård i livets slutskede, även kallad palliativ vård, syftar till att lindra lidande för patienter i deras sista tid i livet. Litteraturstudiens syfte var att belysa upplevelserna av att vårda dessa patienter. Resultatet visade att upplevelserna påverkades av kulturen och de egna erfarenheterna. De teman som framkom var - omvårdnad av patienten, mötet med närstående, samarbete i teamet och existentiella upplevelser.

Sjuksköterskor idag har inte förutsättningar till att möta patienter i livets slutskede, eftersom de oftast inte har bearbetat rädslan för sin egen död, och accepterat den som en del av livet. Döden väcker starka känslor, därför är det viktigt att lära sig hantera dessa, för att kunna tillfredsställa patienters psykologiska behov. Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor förhåller sig och hanterar mötet med patienter i livets slutskede. Litteraturstudien är baserad på 16 vetenskapliga artiklar, där tre huvudteman valdes ut och redovisades i förhållande till syftet; accepterandet av döden, användandet av copingstrategier samt emotionell distans. Resultatet visar att sjuksköterskan bör hantera känslor och accepterandet av sin egen död för att inte skrämmas av döden, copingstrategier är någonting som används och utvecklas med sjuksköterskans erfarenhet samt att sjuksköterskor ofta väljer att distansera sig emotionellt vid mötet med patienter i livets slutskede för att undvika emotionell stress..