Sök:

Sökresultat:

4458 Uppsatser om Sjuksköterskors erfarenhet - Sida 10 av 298

Diabetessjuksk?terskors erfarenheter av l?rande hos vuxna personer med nydebuterad diabetes typ 1

Bakgrund: Diabetes typ 1 ?r en l?ngvarig sjukdom som kr?ver omfattande egenv?rd f?r att undvika komplikationer p? l?ng och kort sikt och f?r att ha en god livskvalitet. Traditionellt har synen p? patientutbildning varit att kunskaps?verf?ring fr?n v?rdpersonal till patient resulterar i ett l?rande och d?rmed i god metabol kontroll. Nyare forskning visar d?remot vikten av att f? bearbeta de emotionella aspekterna, att kunna acceptera sjukdomen och integrera den i livet.

Patienters upplevelser av egenv?rd vid diabetes typ 2 - En litteratur?versikt

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 (DMT2) ?r ett v?xande folkh?lsoproblem d?r egenv?rd har en central betydelse f?r att f?rebygga komplikationer och bevara livskvalitet. Syfte: Studien syftar till att belysa vuxna personers upplevelser av egenv?rd vid DMT2. Metod: Arbetet genomf?rdes som en litteratur?versikt av nio kvalitativa originalstudier identifierade via Cinahl och PubMed.

N?rst?endes upplevelse av delaktighet i v?rden till patienter med pankreascancer

Bakgrund: Patienter med pankreascancer har ofta stor symptomb?rda b?de relaterat till sjukdomen och den onkologiska behandlingen. Det medf?r m?nga g?nger behov av n?rst?endes st?d f?r att f? vardagen att fungera. I den personcentrerade v?rden ing?r den n?rst?ende som en del av partnerskapet.

Rektorers uppfattningar av vad en skola pÄ vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet innebÀr

Den hÀr studien utforskar genom fenomenografins arbetssÀtt, vad det innebÀr för rektorer att undervisningen vilar pÄ vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet samt hur rektorerna arbetar för detta pÄ sin skola. Skollagen frÄn 2010 har i första paragrafen inskrivet att utbildningen ska vila pÄ vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.  Genom intervjuer har rektorer i gymnasieskolan svarat pÄ vad skollagens nya skrivning innebÀr för dem. Rektorerna har svarat pÄ vad det innebÀr för dem att undervisningen pÄ deras skola ska vila pÄ vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och hur de arbetar för att detta ska komma till stÄnd. En differentierad bild ges av gymnasieskolornas olika förutsÀttningar att anta denna utmaning. Rektorerna visar pÄ svÄrigheter med att ge alla elever samma förutsÀttningar, dÄ bland annat Àmne och programtillhörighet ger olika möjligheter.

Tre diskurser i lÀrares och rektorers sprÄkbruk om vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

Syftet med studien var att undersöka hur lÀrare och rektorer talar om forskning och beprövad erfarenhet utifrÄn frÄgestÀllningarna: Hur talar lÀrare om forskning och beprövad erfarenhet i svenskundervisningen och Hur talar rektorer om forskning och beprövad erfarenhet i deras roll som skolledare? Det empiriska materialet samlades in utifrÄn den kvalitativa metoden pÄ tvÄ skolor i form av intervjuer med verksamma lÀrare i Äk 1 och Äk 3 och rektorer pÄ vardera skolan. Intervjuerna spelades in och transkriberades vilket utgjorde en text pÄ 48 sidor för diskursanalys. Bakgrundsteorin grundas pÄ relevant litteratur och studier inom Àmnet. Resultatet visar pÄ ett gemensamt sprÄkbruk om forskning och beprövad erfarenhet hos tvÄ lÀrare, tvÄ rektorer och en bitrÀdande rektor i form av tre identifierade diskurser: Tid, Forskning och Behov som utgör en bild av skolan i dagens samhÀlle.

Att kunna ljuga trovÀrdigt : En studie om misstÀnktas strategier vid lögn i ett fiktivt polisförhör

Tidigare forskning indikerar att en god lögnare hÄller sig sÄ nÀrasanningen som möjligt. I denna studie undersöktes om personer somljuger under ett simulerat förhör hÄller sig olika nÀra sanningen kringett scenario beroende pÄ erfarenhet av lögn i förhörssituationer samtpÄ misstankegrad. I studien besvarade 90 deltagare mellan 19 och 64Är öppna och riktade frÄgor i ett simulerat polisförhör. Deltagare utanerfarenhet av förhör kom signifikant nÀrmare sanningen Àn de mederfarenhet. I resultaten Äterfanns dock ingen skillnad som enkonsekvens av misstankegrad.

MELLAN S?RBARHET OCH STYRKA: En litteratur?versikt om patienters upplevelse av stamcellstransplantation och tiden d?refter.

Bakgrund: Stamcellstransplantation (SCT) ?r en potentiellt botande behandling f?r patienter med maligna blodsjukdomar. Processen att genomg? en transplantation ?r f?r m?nga patienter associerad med fysiska, psykiska och existentiella utmaningar. Som sjuksk?terska ?r det viktigt att f?rst? dessa utmaningar f?r att kunna bedriva god omv?rdnad.

Hur unga vuxna med erfarenhet av psykossjukdom upplever delaktighet i vÄrden : En intervjustudie

Syfte: Undersökningen syftade till att utforska hur unga vuxna med erfarenhet av psykossjukdom upplever delaktighet i vÄrden. Syftet var Àven att undersöka hur unga vuxna med erfarenhet av psykossjukdom upplever rehabilitering och sitt inflytande avseende lÀkemedelsbehandlingen.Metod: Studien Àr kvalitativt deskriptiv och semistrukturerade intervjuer anvÀndes för att besvara frÄgestÀllningarna. Fem unga vuxna med erfarenhet av psykossjukdom i Äldrarna 18-25 blev intervjuade.Resultat: Huvudparten av respondenterna upplevde att de var mycket delaktiga i vÄrden. Vid sjukskrivning frÄn studier och arbete Àr rehabilitering i form av gruppverksamheter vÀrdefull. NÄgra respondenter uppfattade att gruppverksamheten medför höga kostnader.

Koloskopi utan sedering

Koloskopi Àr en undersökning av tjocktarmen som förvÀntas öka i antal eftersom studiervisar att screening minskar dödligheten i kolorektalcancer. Patienten kan i vissa falluppleva undersökningen som smÀrtsam och obehaglig. Sjuksköterskan har enbetydelsefull roll i omvÄrdnaden. Syftet med studien var att belysa faktorer sompÄverkar upplevelsen av smÀrta och obehag vid en koloskopiundersökning utansedering. Metoden var en litteraturstudie baserad pÄ 19 vetenskapliga artiklar som harkvalitetsbedömts enligt protokoll.

KVINNORS UPPLEVELSE AV LIVMODERTRANSPLANTATION

Bakgrund: Livmodertransplantation ?r en behandling mot ofrivillig barnl?shet som beforskats vid bland annat Sahlgrenska Universitetssjukhuset de senaste decennierna. Absolute Uterine Factor Infertility (AUFI) inneb?r en avsaknad av livmoder. Livmodertransplantation inneb?r att kvinnor som lider av absolut infertilitet f?r en m?jlighet att motta en livmoder fr?n en donator f?r att kunna b?ra och f?da sina egna barn. Tidigare har det inte funnits n?gra behandlingar mot denna typ av infertilitet och d?rf?r har adoption eller surrogatmoderskap varit de enda alternativen f?r dessa kvinnor. Livmodertransplantation ?r fortfarande i forskningsstadiet i Sverige men kommer med stor sannolikhet att erbjudas som behandling inom snar framtid.

ALLA LIKA OLIKA : Erfarenhet av att arbeta med ungdomar som har Aspergers syndrom

Syftet med vÄr undersökning Àr att belysa den erfarenhet och kunskap behandlingspersonal har i sitt arbete som rör ungdomar med diagnosen Aspergers syndrom. Vilken erfarenhet finns det och vilken kunskap anser behandlingspersonal att man behöver ha i möten med ungdomar som har Aspergers syndrom, var frÄgorna vi stÀllde. VÄr teoretiska utgÄngspunkt har utgjorts av Antonovsky, KASAM. Metoden var en kvalitativ intervjuundersökning, baserad pÄ en intervjuguide samt samspel med intervjudeltagarna. Intervjuerna skedde med behandlingspersonal pÄ behandlingsavdelningar dÀr det fanns erfarenheter inom omrÄdet.

Strategiskt beslutsfattande: en kombination av formella analyser, erfarenhet och intuition

Att företag fattar framgÄngsrika strategiska beslut Àr avgörande för deras framtida överlevnad. I mindre företag har företagsledaren en central roll i beslutsfattandet. Ett strategiskt beslut som företagsledare i mindre företag kan stÄ inför Àr pÄ vilket sÀtt företaget ska utvecklas. Dessa beslut kan baseras pÄ information och formella analyser eller pÄ erfarenhet och intuition. Syftet med denna uppsats var att kartlÀgga hur företagsledare i mindre företag kan kombinera information frÄn formella analyser med erfarenhet och intuition vid strategiska beslut gÀllande företagets utveckling.

N?R KROPPEN SVIKER - Tankar om d?dshj?lp fr?n personer med ALS och deras n?rst?ende. En litteratur?versikt

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) ?r en fortskridande och d?dlig sjukdom, som inneb?r att kroppens muskler succesivt f?rtvinar. Detta leder till stora funktionsneds?ttningar hos individen, vilket kan inneb?ra f?rlust av f?rm?gan att g?, tala och till slut andas. Det ?r inte ovanligt att personens psykiska och sociala v?lm?ende drabbas, d?r personen kan k?nna stor sorg och or?ttvisa.

Bakgrund eller brÀnsle? LÀrares uppfattningar om att anknyta till elevers erfarenhet

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare i grundskolans tidigare Är uppfattar den pedagogiska principen att anknyta till elevers erfarenhet, samt hur de uppfattar att ett mÄngkulturellt klassrum pÄverkar möjligheten att anknyta till elevers er­far­enhet. Det em­pi­riska materialet bestÄr av en gruppintervju och fem enskilda inter­vjuer med lÀrare i grundskolans tidigare Är, samt fyra observationer av arbetspass. Den teoretiska utgÄngs­punkten tas i John Deweys syn pÄ kunskap och erfarenhet som en process, kompletterat med element frÄn interkulturell pedagogik. Resultaten visar att den pedagogiska prin­cip­en om att anknyta till elevers erfarenhet Àr vÀl förankrad hos lÀrarna, och att de synlig­gör och visar intresse för elevernas erfarenheter i klassrummet. Samtidigt skulle ett yt­ter­ligare fokus pÄ erfaren­hetens dynamiska aspekt bÀttre överens­stÀmma med Deweys kunskapssyn samt möjliggöra ett djupare och mer meningsfullt lÀrande för eleverna.

Erfarenheter av egenv?rd vid typ 2 diabetes : En litteratur?versikt med kvalitativ ansats

Sammanfattning Bakgrund: Typ 2-diabetes ?r en kronisk metabol sjukdom som kan leda till allvarliga h?lsokomplikationer. D?rmed utg?r egenv?rd en fundamental och central komponent i behandlingsstrategin f?r att f?rebygga sekund?ra komplikationer och optimera patienters prognos. Egenv?rd inneb?r att individen har ett kontinuerligt ansvar f?r att vidta h?lsofr?mjande och behandlingsrelaterade ?tg?rder i syfte att hantera sin sjukdom samt uppr?tth?lla god livskvalitet.

<- FöregÄende sida 10 NÀsta sida ->