Detta arbete handlar om hur förberedda rektorer i en utvald kommun anser att deras skolor är, inför det att lagen om individuella utvecklingsplaner (IUP) träder i kraft den 1 januari 2006. Vår undersökning har omfattat intervjuer med nio rektorer och en ut-bildningschef. Intervjusvaren visar att skolorna befinner sig i tre skilda faser något som visar hur olika förberedda skolorna är inför den nya lagen om IUP. Slutsatsen vi har kunnat dra av vårt undersökningsmaterial är bland annat att en av nio grundskolor i den undersökta kommunen har implementerat IUP. Två andra sko-lor har använt sig av IUP-material i något eller några utvalda skolår.

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur man arbetar med TIL- programmet i kommunens olika skolor och här även göra en jämförande studie. Med denna metod vill man på ett tidigt stadium upptäcka och påbörja arbete med de elever som behöver extra hjälp med läsinlärning. Jag har inlett mitt arbete med en presentation av olika metoder inom läsinlärning i den svenska skolan. Här presenteras även TIL- programmet. Som metod har jag använt kvalitativa intervjuer med sex pedagoger, specialläraren på varje skola inom kommunen på grundskolans tidigare år.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka vilka erfarenheter socialsekreterare, som arbetar med försörjningsstöd på olika arbetsplatser, har av hot och våld på arbetsplatsen. Syftet var också att undersöka om det fanns skillnader i deras erfarenheter beroende på skillnaderna i kommunens och stadsdelarnas olikheter. Uppsatsen syftade vidare till att ta reda på om det förekom något individuellt förebyggande arbete bland socialsekreterarna och i så fall hur detta såg ut.För att uppfylla syftet har en kvalitativ metod använts och resultatet visade att socialsekreterarnas erfarenheter av hot och våld varierar. Det visade sig också vara skillnad mellan de olika stadsdelarna/kommunen. I analysen användes ett klassperspektiv för att tolka skillnaderna och för att resonera kring företeelsen.

I dagens samhälle finns flera äldre som är ensamma och som mår psykiskt dåligt på grund av sin situation. Många av dessa äldre människor har även viss hjälp av den kommunala omsorgen, vilka idag inte kan tillgodogöra sitt arbete fullt ut till att hjälpa de äldre med alla deras behov. Behovet av samtal och gemenskap med andra är stort bland de äldre, något som är svårt för omsorgen att kunna tillfredställa.Syftet med uppsatsen är att beskriva Volontärverksamheten i Gävle kommun, hur verksamheten fungerar och på vilket sätt den uppfattas av volontärer och de äldre samt om den fyller sin egentliga funktion och målsättning. Vidare studeras vad det är för drivkrafter som finns till att människor engagera sig som volontär. Volontär i Gävle är en del av den förebyggande verksamheten inom Omvårdnad Gävle.

Det finns många kommuner i Sverige och de är politiskt styrda organisationer med många olika verksamheter som ska samverka. Det blir allt vanligare för kommuner att styra verksamheterna med det balanserade styrkortet. Styrkortet ska styra organisationen utifrån olika perspektiv som ska vara i balans. Intern kontroll är en kontrollfunktion för att säkerställa att kommunen följer de lagar och riktlinjer som finns, att de är effektiva och att de verkar förtroendeingivande mot kommunmedborgarna. Revisorer har påpekat att det finns brister i interaktionen mellan styrkort och intern kontroll inom kommuner i Sverige.

Mottagandet av flyktingbarn som kommer till Sverige med sin familj är ett relativt outforskat område. I den här uppsatsen redogörs barnens upplevelser av mottagandet i syfte att undersöka vilka skillnader och likheter som finns i barnets upplevelser beroende på ifall det kommit ensamt eller tillsammans med anhöriga. Genom åtta semistrukturerade intervjuer ger barnen sin bild av mottagandet i två kommuner i Jämtlands län. Den största skillnaden som framkom var att de ensamkommande barnen hade ett mycket större kontaktnät i kommunen, tack vare kontakter med socialtjänst, boendepersonal m.fl. vilket påverkar deras Känsla av Sammanhang.

Syftet med denna studie är att undersöka och skildra de olika ålderssammansättningarna inom förskolan i en mindre kommun. Avsikten är att granska och jämföra femåringarnas situation, när det gäller skolförberedande aktiviteter, i en åldersindelad respektive åldersblandad barngrupp. Undersökningen består av intervjuer med sex förskollärare på sex olika förskolor och två förskollärare i två förskoleklasser i kommunen. Resultatet visar att situationen är varierande i de olika förskolorna. Endast en förskola arbetar åldershomogent, men tvärgrupper där barnen är indelade efter ålder förekommer regelbundet inom alla förskolor.

Bakgrund och problembeskrivning: Samhället och synen på näringslivsklimat förändras. Samverkan mellan aktörer får ett ökat fokus och socialt kapital är ett begrepp som blivit alltmer populärt. Lokal näringslivsutveckling anses vara en av faktorerna som bidrar till förändring i landets kommuner. Center of Innovation (COI) i Vårgårda kommun är en näringslivsorganisation där några större företag gått samman i ett samarbete för att främja näringslivet. Svenskt Näringsliv, som rankar företagsklimat i Sverige, presenterade under 2008 Vårgårda kommun på en 9:e plats i Sverige och en 1:a plats i Västsverige.

Stränder och strandnära områden utgör i många avseenden en värdefull miljö som i Sverige skyddas tack vare vår strandskyddslagstiftning. Strandskyddslagstiftningen är en naturvårdsföreskrift som syftar till att trygga allmänhetens tillgång till stränder och bevara goda livsvillkor för växt- och djurlivet. Skyddet är generellt, dvs gäller alla stränder i Sverige och innebär bl a ett förbud mot uppförande av ny bebyggelse. Fastighetsbildning inom strandskyddat område utgör en åtgärd där hänsyn måste tas till strandskyddsbestämmelserna. Åtgärden kräver en bedömning där förrättningslantmätaren, efter vederbörligt samråd med kommunen eller länsstyrelsen, avgör om strandskyddets syfte motverkas eller inte.

Studiens syfte är att presentera en vision om en återbruksby i form av planskisser och illustrationer. Studien ska också förklara samhällsnyttan och syftet med en återbruksby. En återbruksby (även kallad kretsloppspark) är ett område för hantering av återbrukbara material och produkter. Dagsläget för hur avfall hanteras och framtida planer beskrivs också i rapporten. Enligt EU direktiv skall återanvändning och återbruk öka för att främja miljön.

Säkerhet är något som involverar alltmer i vår vardag eftersom den tekniska utvecklingen går framåt i rask takt. Portkoder, kameraövervakning och avancerade betalningssystem via internet tillhör vår vardag och behovet ökar hela tiden. I landets kommuner har en liknande utveckling skett och det är i samband med detta som säkerhetsskyddslagen (1996:627) infördes. Lagen reglerar att det ska finnas ett säkerhetsskydd i varje kommun och att en säkerhetsanalys skall utföras för att lyfta fram de delar som skall bedömas skyddsvärda för att på så sätt höja säkerhetsskyddet i kommunen om det är undermåligt. I Bodens kommun finns ingen säkerhetsanalys utförd och därför syftar denna rapport att ta fram en grund till säkerhetsanalysen, vilket sker bland annat genom att inventera de skyddsvärda resurserna.

Syftet med arbetet är att undersöka hur trafiken idag påverkar och styr vårt sätt att planera städer. I detta arbete görs en fallstudie av Söderstaden, som är ett nybyggt bostadsområde i Kungsbacka kommun, där trafikens påverkan undersöks. Historiskt sett har våra dominerande transportmedel haft stor påverkan på våra samhällens uppkomster. Handeln har varit beroende av den tidens effektivaste transporter, då sjöfarten, nu motorfordonstrafiken. Hur våra städer lokaliserades och utformades vid de olika tidsepokerna skiljer sig avsevärt.

Enskilda avloppen är en fråga som de östergötska kommunerna jobbar med av flera skäl. Avloppen utgör ett orosmoment när det kommer tillbland annat övergödningsproblematik och de enskilda avloppen har potential att kunna generera viktiga näringsämnen som fosfor, kväve ochkalium till jordbruket. Fosforåteranvändningen är en aspekt som blir allt viktigare bland annat med tanke på att fosfor är en ändlig resurs.Samtidigt finns det svårigheter och hinder för kommunerna att åstadkomma uppnående av miljömålen däribland ingen övergödning och attkretslopp av näringsämnen från de enskilda avloppen sluts i kretslopp. Syftet med studien var att få en lägetsrapport, upptäcka utmaningar ochmöjligheter som informanterna i respektive kommun upplever förelåg för att det ytterst ska etableras än fler fungerande kretsloppssystem för deenskilda avloppen.Denna studie fokuserar på Östergötlands län och dess kommuner, genom kvalitativa intervjuer undersöktes avloppssituationen i kommunerna,utmaningarna och lösningar på att åstadkomma ökad kretsloppsanpassningen hos de enskilda avloppen. Detta ställt i relation ti ll Trudgillsbarriärsteori för att kartlägga vilka barriärer som behöver övervinnas för ett lyckat arbete med förbättrad reningsgrad och kretsloppsanpassning avenskilda avlopp.

Det här är en masteruppsats i fysisk planering med inriktning omvärldsanalys och strategiskt arbete i kommunal översiktlig planering. Uppsatsen undersöker hur kommuners omvärldsanalyser ser ut samt hur de utifrån dessa formulerar strategier. Vidare undersöker uppsatsen vilka huvuddragen i strategierna är samt vilka planeringsprojekt som kommunen menar ska bidra till att strategin uppnås. Med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och semistrukturerade personliga intervjuer har två översiktsplaner och en fördjupad översiktsplan för Helsingborg, Malmö respektive Ystad undersökts. Uppsatsen åskådliggör ett tydligt generellt mönster för samtliga undersökta strategier; förtätning genom blandad bebyggelse, marknadsföring och regionförstoring genom gränsöverskridande samarbete..

Syftet med studiens har varit att få en förståelse för den generella problematik som upplevs av olika nyckelpersoner och pedagoger när förändringar införs i en organisation. I syftet har också ingått att försöka få en förståelse för vilka faktorer som uppfattas påverka förändringsarbetet i införandet av verktyget pedagogisk dokumentation inom förskolorna i en kommun. För att uppnå detta syfte har det varit nödvändigt att förstå hur informanterna uppfattar begreppet Pedagogisk Dokumentation och behovet av kunskap. Studien har genomförts genom intervjuer av informanter som är verksamma på två kommunala förskolor på olika enheter i kommunen, samt med nyckelpersonerna är inom kommunen. De övergripande frågeställningarna som legat till grund för studiens datainsamling har haft fokus på att beskriva nyckelpersonernas och pedagogernas uppfattning av pedagogisk dokumentation, vilken kunskap som uppfattats behövas för verktyget, samt vilka möjligheter och hinder som de erfarit under implementeringen av verktyget.