Sök:

Sökresultat:

1870 Uppsatser om Sjuksköterskor i kommunen - Sida 52 av 125

Frivilligt socialt arbete som volontÀr, ett medel till att bryta fortsatt isolering och ensamhet hos Àldre.

I dagens samhÀlle finns flera Àldre som Àr ensamma och som mÄr psykiskt dÄligt pÄ grund av sin situation. MÄnga av dessa Àldre mÀnniskor har Àven viss hjÀlp av den kommunala omsorgen, vilka idag inte kan tillgodogöra sitt arbete fullt ut till att hjÀlpa de Àldre med alla deras behov. Behovet av samtal och gemenskap med andra Àr stort bland de Àldre, nÄgot som Àr svÄrt för omsorgen att kunna tillfredstÀlla.Syftet med uppsatsen Àr att beskriva VolontÀrverksamheten i GÀvle kommun, hur verksamheten fungerar och pÄ vilket sÀtt den uppfattas av volontÀrer och de Àldre samt om den fyller sin egentliga funktion och mÄlsÀttning. Vidare studeras vad det Àr för drivkrafter som finns till att mÀnniskor engagera sig som volontÀr. VolontÀr i GÀvle Àr en del av den förebyggande verksamheten inom OmvÄrdnad GÀvle.

Interaktionen mellan det balanserade styrkortet och intern kontroll inom LuleÄ kommun

Det finns mÄnga kommuner i Sverige och de Àr politiskt styrda organisationer med mÄnga olika verksamheter som ska samverka. Det blir allt vanligare för kommuner att styra verksamheterna med det balanserade styrkortet. Styrkortet ska styra organisationen utifrÄn olika perspektiv som ska vara i balans. Intern kontroll Àr en kontrollfunktion för att sÀkerstÀlla att kommunen följer de lagar och riktlinjer som finns, att de Àr effektiva och att de verkar förtroendeingivande mot kommunmedborgarna. Revisorer har pÄpekat att det finns brister i interaktionen mellan styrkort och intern kontroll inom kommuner i Sverige.

Kvinnojourers arbete med vÄldsutsatta Àldre kvinnor ? en kvalitativ enkÀtundersökning

Mottagandet av flyktingbarn som kommer till Sverige med sin familj Àr ett relativt outforskat omrÄde. I den hÀr uppsatsen redogörs barnens upplevelser av mottagandet i syfte att undersöka vilka skillnader och likheter som finns i barnets upplevelser beroende pÄ ifall det kommit ensamt eller tillsammans med anhöriga. Genom Ätta semistrukturerade intervjuer ger barnen sin bild av mottagandet i tvÄ kommuner i JÀmtlands lÀn. Den största skillnaden som framkom var att de ensamkommande barnen hade ett mycket större kontaktnÀt i kommunen, tack vare kontakter med socialtjÀnst, boendepersonal m.fl. vilket pÄverkar deras KÀnsla av Sammanhang.

Åldersindelade och Ă„ldersblandade grupper i förskolan : En jĂ€mförelse av femĂ„ringarnas aktiviteter

Syftet med denna studie Àr att undersöka och skildra de olika ÄlderssammansÀttningarna inom förskolan i en mindre kommun. Avsikten Àr att granska och jÀmföra femÄringarnas situation, nÀr det gÀller skolförberedande aktiviteter, i en Äldersindelad respektive Äldersblandad barngrupp. Undersökningen bestÄr av intervjuer med sex förskollÀrare pÄ sex olika förskolor och tvÄ förskollÀrare i tvÄ förskoleklasser i kommunen. Resultatet visar att situationen Àr varierande i de olika förskolorna. Endast en förskola arbetar Äldershomogent, men tvÀrgrupper dÀr barnen Àr indelade efter Älder förekommer regelbundet inom alla förskolor.

Analys av Center of Innovation - ett starkt företagsnÀtverk

Bakgrund och problembeskrivning: SamhÀllet och synen pÄ nÀringslivsklimat förÀndras. Samverkan mellan aktörer fÄr ett ökat fokus och socialt kapital Àr ett begrepp som blivit alltmer populÀrt. Lokal nÀringslivsutveckling anses vara en av faktorerna som bidrar till förÀndring i landets kommuner. Center of Innovation (COI) i VÄrgÄrda kommun Àr en nÀringslivsorganisation dÀr nÄgra större företag gÄtt samman i ett samarbete för att frÀmja nÀringslivet. Svenskt NÀringsliv, som rankar företagsklimat i Sverige, presenterade under 2008 VÄrgÄrda kommun pÄ en 9:e plats i Sverige och en 1:a plats i VÀstsverige.

Fastighetsbildning inom strandskyddat omrÄde : En studie av tillÀmpningen i tvÄ kommuner

StrĂ€nder och strandnĂ€ra omrĂ„den utgör i mĂ„nga avseenden en vĂ€rdefull miljö som i Sverige skyddas tack vare vĂ„r strandskyddslagstiftning. Strandskyddslagstiftningen Ă€r en naturvĂ„rdsföreskrift som syftar till att trygga allmĂ€nhetens tillgĂ„ng till strĂ€nder och bevara goda livsvillkor för vĂ€xt- och djurlivet. Skyddet Ă€r generellt, dvs gĂ€ller alla strĂ€nder i Sverige och innebĂ€r bl a ett förbud mot uppförande av ny bebyggelse. Fastighetsbildning inom strandskyddat omrĂ„de utgör en Ă„tgĂ€rd dĂ€r hĂ€nsyn mĂ„ste tas till strandskyddsbestĂ€mmelserna. ÅtgĂ€rden krĂ€ver en bedömning dĂ€r förrĂ€ttningslantmĂ€taren, efter vederbörligt samrĂ„d med kommunen eller lĂ€nsstyrelsen, avgör om strandskyddets syfte motverkas eller inte.

Vision om en Återbruksby i VĂ€xjö

Studiens syfte Àr att presentera en vision om en Äterbruksby i form av planskisser och illustrationer. Studien ska ocksÄ förklara samhÀllsnyttan och syftet med en Äterbruksby. En Äterbruksby (Àven kallad kretsloppspark) Àr ett omrÄde för hantering av Äterbrukbara material och produkter. DagslÀget för hur avfall hanteras och framtida planer beskrivs ocksÄ i rapporten. Enligt EU direktiv skall ÄteranvÀndning och Äterbruk öka för att frÀmja miljön.

SÀkerhetsskyddslagens tillÀmpning i Bodens kommun: en förstudie till sÀkerhetsanalysen.

SÀkerhet Àr nÄgot som involverar alltmer i vÄr vardag eftersom den tekniska utvecklingen gÄr framÄt i rask takt. Portkoder, kameraövervakning och avancerade betalningssystem via internet tillhör vÄr vardag och behovet ökar hela tiden. I landets kommuner har en liknande utveckling skett och det Àr i samband med detta som sÀkerhetsskyddslagen (1996:627) infördes. Lagen reglerar att det ska finnas ett sÀkerhetsskydd i varje kommun och att en sÀkerhetsanalys skall utföras för att lyfta fram de delar som skall bedömas skyddsvÀrda för att pÄ sÄ sÀtt höja sÀkerhetsskyddet i kommunen om det Àr undermÄligt. I Bodens kommun finns ingen sÀkerhetsanalys utförd och dÀrför syftar denna rapport att ta fram en grund till sÀkerhetsanalysen, vilket sker bland annat genom att inventera de skyddsvÀrda resurserna.

Biltrafikens pÄverkan pÄ modern stadsplanering, en fallstudie av Söderstaden, Kungsbacka

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur trafiken idag pÄverkar och styr vÄrt sÀtt att planera stÀder. I detta arbete görs en fallstudie av Söderstaden, som Àr ett nybyggt bostadsomrÄde i Kungsbacka kommun, dÀr trafikens pÄverkan undersöks. Historiskt sett har vÄra dominerande transportmedel haft stor pÄverkan pÄ vÄra samhÀllens uppkomster. Handeln har varit beroende av den tidens effektivaste transporter, dÄ sjöfarten, nu motorfordonstrafiken. Hur vÄra stÀder lokaliserades och utformades vid de olika tidsepokerna skiljer sig avsevÀrt.

NÀring frÄn enskilda avlopp i kretslopp : Hinder, möjligheter och framtidsutsikter

Enskilda avloppen Ă€r en frĂ„ga som de östergötska kommunerna jobbar med av flera skĂ€l. Avloppen utgör ett orosmoment nĂ€r det kommer tillbland annat övergödningsproblematik och de enskilda avloppen har potential att kunna generera viktiga nĂ€ringsĂ€mnen som fosfor, kvĂ€ve ochkalium till jordbruket. FosforĂ„teranvĂ€ndningen Ă€r en aspekt som blir allt viktigare bland annat med tanke pĂ„ att fosfor Ă€r en Ă€ndlig resurs.Samtidigt finns det svĂ„righeter och hinder för kommunerna att Ă„stadkomma uppnĂ„ende av miljömĂ„len dĂ€ribland ingen övergödning och attkretslopp av nĂ€ringsĂ€mnen frĂ„n de enskilda avloppen sluts i kretslopp. Syftet med studien var att fĂ„ en lĂ€getsrapport, upptĂ€cka utmaningar ochmöjligheter som informanterna i respektive kommun upplever förelĂ„g för att det ytterst ska etableras Ă€n fler fungerande kretsloppssystem för deenskilda avloppen.Denna studie fokuserar pĂ„ Östergötlands lĂ€n och dess kommuner, genom kvalitativa intervjuer undersöktes avloppssituationen i kommunerna,utmaningarna och lösningar pĂ„ att Ă„stadkomma ökad kretsloppsanpassningen hos de enskilda avloppen. Detta stĂ€llt i relation ti ll TrudgillsbarriĂ€rsteori för att kartlĂ€gga vilka barriĂ€rer som behöver övervinnas för ett lyckat arbete med förbĂ€ttrad reningsgrad och kretsloppsanpassning avenskilda avlopp.

Konsten att (inte) sticka ut : En granskning av omvÀrldsanalyser och strategiskt arbete inom kommunal översiktlig planering

Det hÀr Àr en masteruppsats i fysisk planering med inriktning omvÀrldsanalys och strategiskt arbete i kommunal översiktlig planering. Uppsatsen undersöker hur kommuners omvÀrldsanalyser ser ut samt hur de utifrÄn dessa formulerar strategier. Vidare undersöker uppsatsen vilka huvuddragen i strategierna Àr samt vilka planeringsprojekt som kommunen menar ska bidra till att strategin uppnÄs. Med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys och semistrukturerade personliga intervjuer har tvÄ översiktsplaner och en fördjupad översiktsplan för Helsingborg, Malmö respektive Ystad undersökts. Uppsatsen ÄskÄdliggör ett tydligt generellt mönster för samtliga undersökta strategier; förtÀtning genom blandad bebyggelse, marknadsföring och regionförstoring genom grÀnsöverskridande samarbete..

Att mota motstÄnd : Pedagogisk dokumentation som kunskapsmotor i förÀndringsarbete

Syftet med studiens har varit att fÄ en förstÄelse för den generella problematik som upplevs av olika nyckelpersoner och pedagoger nÀr förÀndringar införs i en organisation. I syftet har ocksÄ ingÄtt att försöka fÄ en förstÄelse för vilka faktorer som uppfattas pÄverka förÀndringsarbetet i införandet av verktyget pedagogisk dokumentation inom förskolorna i en kommun. För att uppnÄ detta syfte har det varit nödvÀndigt att förstÄ hur informanterna uppfattar begreppet Pedagogisk Dokumentation och behovet av kunskap. Studien har genomförts genom intervjuer av informanter som Àr verksamma pÄ tvÄ kommunala förskolor pÄ olika enheter i kommunen, samt med nyckelpersonerna Àr inom kommunen. De övergripande frÄgestÀllningarna som legat till grund för studiens datainsamling har haft fokus pÄ att beskriva nyckelpersonernas och pedagogernas uppfattning av pedagogisk dokumentation, vilken kunskap som uppfattats behövas för verktyget, samt vilka möjligheter och hinder som de erfarit under implementeringen av verktyget.

www.svt.se/spinn - en webbcommunity för unga

Denna magisteruppsats i kommunikation Àr gjort pÄ uppdrag av Sveriges Televisions Barn och Ungdomskanal i VÀxjö. För att koordinera datainsamlingen för vÄrt examensarbete har samverkan skett med Helsingborgs Stad och skolor i kommunen. www.svt.se/spinn - en webbcommunity för unga - SVT har en webbcommunity pÄ sin hemsida som heter SPINN och som i första hand riktar sig till tonÄrsungdomar. Trots ett stort antal medlemmar pÄ webbcommunityn Àr dessa medlemmar, ur ett demografiskt perspektiv, en ganska enhetlig grupp. Framför allt Àr det unga tjejer med svensk bakgrund som utgör majoriteten av de registrerade medlemmarna pÄ webbcommunityn.

Medborgarförslag - En jÀmförelse mellan Lund och Kristianstad kommun

Sedan 2002 har kommuner runt om i landet infört medborgarförslag med syfte att öka delaktigheten och dialogen mellan medborgarna och kommunen. Detta Àr ett projekt som prövar att införa deltagardemokratiska inslag inom ramen för den representativa demokratin.Uppsatsen bygger pÄ en jÀmförelse vi gjort mellan Lund och Kristianstad kommun med avseende pÄ hur vÀl dessa lyckats med införandet av medborgarförslag och vad som detta resulterat i. Materialet som vi anvÀnt oss av Àr framförallt de medborgarförslag som inkommit till de bÄda kommunerna men Àven intervjuer och relaterad litteratur. VÄr slutsats Àr att det i bÄda kommunerna finns ett grundlÀggande problem nÀr det gÀller sammansÀttningen av de som deltar men Àven att kommunerna lyckats olika vÀl nÀr det gÀller uppslutningen och informationen kring medborgarförslag..

PopulÀrlitterÀra Àktenskap : En studie av Alice Lyttkens Flykten frÄn vardagen (1933) och Karin Alvtegens Svek (2003)

I kommunen X skolplan stÄr det skrivet att VÀgledande samspel Àr ett arbetsverktyg för ökad mÄluppfyllelse bland eleverna. VÀgledande samspel Àr ett program vars mÄl Àr att öka lÀrarnas medvetenhet om sina egna roller och om det betydelsefulla samspelet med barnen. Syftet med den hÀr studien var att ta reda pÄ hur lÀrare och rektorer pÄ tvÄ F-6 skolor upplevde VÀgledande samspel. Via Ätta kvalitativa intervjuer har vi fÄtt svar pÄ hur lÀrarna och rektorerna upplever VÀgledande samspel, hur VÀgledande samspel kan tillÀmpas under skoldagen och vilka begrÀnsningar som upplevs med VÀgledande samspel. Respondenterna Àr alla positivt instÀllda till VÀgledande samspel.

<- FöregÄende sida 52 NÀsta sida ->