Hemtjänst är ett bistånd som erbjuds till personer med olika former av funktionsnedsättning såsom ålder eller handikapp för att skapa en möjlighet att bo hemma trots funktionsnedsättning. Det dagliga arbetet i hemtjänsten planeras i huvudsak av personalen. Hur detta görs är olika på regional, lokal och individ nivå. I takt med samhällsutvecklingens krav på effektivitet och kvalitet ställs hårdare krav på hemtjänstens verksamhet. Personalen i hemtjänsten ska uppnå goda resultat med sitt arbete till en så liten kostnad som möjligt för kommunen.

SammanfattningKandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan, Växjö universitet, Ekonomistyrning, EKR 362, VT 2006Författare: Henrik Nilsson och David PetersénHandledare: Anders JerrelingExaminator: Rolf G LarssonTitel: Hur och i så fall varför skiljer sig budgetprocessen åt mellan ettaffärsföretag och en offentlig organisation?-En praktikfallstudie av Visma Spcs och äldreomsorgsenheten inom Tingsryds kommunBakgrund: Det finns ingen lag om att affärsföretag ska upprätta budgetar. Däremot skall kommuner och landsting upprätta budgetar varje år. Budgetprocessen har ingen gemensam definition utan den skiljer sig åt mellan olika författare. Vi väljer att utgå ifrån följande moment i budgetprocessen: uppställande, uppföljning, analys av avvikelser och revidering av budgetar.Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva budgetprocessen i ett affärsföretag och i en offentlig organisation och att i förekommande fall förklara skillnaderna mellan de två organisationernas budgetprocesser.Avgränsningar: Vi har enbart studerat organisationernas budgetprocesser för resultatbudgetar, och har därmed inte berört deras likviditetsbudgetar och de budgeterade balansräkningarna.Metod: Vi har valt att göra en praktikfallsstudie på ett affärsföretag och en offentlig organisation.

Det är viktigt att kommunpolitiker och tjänstemän i kommuner använder sig av de verktyg som finns tillgängliga i kommunen. Det fungerar inte alltid, vilket det finns en rad olika orsaker till. Gröna bokslut är ett dokument som visar trender i samhället, den pekar på hur kommunen lyckas främja en hållbar utveckling på valda områden om. Det är till för att användas som beslutsunderlag vid olika beslut. Syftet med fallstudien är att se hur stor kännedomen är om det gröna bokslutet bland kommunpolitiker och tjänstemän, och om de använder sig av boksluten.

Avsikten med denna uppsats har varit att undersöka om det går att urskilja några särskilda mönster i hur införandet av lärplattformen Fronter fungerar i olika undersökta skolor i en svensk kommun. Fokus lades på skolledarnas eget användande av lärplattformen som ett dagligt verktyg i sin verksamhet samt om det fanns några andra möjliga samband mellan grad av användande på skolorna och datortätheten eller elevernas ålder. För att ta reda på detta behövde jag få veta hur skolledarna använde sig av systemet samt hur väl systemet användes på olika undersökta skolor i kommunen. Undersökningsgruppen har varit några utvalda skolledare i den undersökta kommunen. Jag har bedrivit en tredelad undersökning.

Strandskyddet i Sverige har växt fram sedan 1950-talet och ska trygga den allemansrättsliga tillgången till stränderna och skapa goda levnadsförhållanden för växter och djur. Från att vara ett tillfälligt skydd på vissa områden, är det idag ett generellt skydd för områden där land och vatten möts. Våren 2009 trädde förändringar i kraft av dessa regler. De nya reglerna innebar bland annat att strandskyddsdispens kan beviljas för landsbygdsutveckling. För att avgöra vilka områden som är lämpliga för detta, är kommunens översiktsplan utpekat som ett vägledande dokument.

Likvärdighet och rättvisa är grundläggande värden i det svenska skolsystemet. Vi har med detta fokus undersökt fem grundskolors betygsättning av kärnämnena i år 9 och hur dessa betyg korrelerar med betygen i A-kurserna på gymnasiet. Vi har jämfört betygsstatistiken avseende två hela årskullar elever år 2004 och 2005 i den undersökta kommunen. Vi gör antagandet att ett visst uppnått betyg i år 9 skall ses som en prognos för att eleven minst bör uppnå samma betygsnivå på gymnasiet. Analysen av vårt material visar på skillnader i betygskvalitéer mellan grundskolorna.

Denna utvärdering är gjord vid Slottegymnasiets bibliotek i Ljusdal och syftar till att lyfta fram skolelevernas åsikter kring bibliotekets roll, rum och användning. Jag har använt mig av observationer och semistrukturerade intervjuer för att få fram en bred och kontrastrik bild av bibliotekets användare.Utöver eleverna har jag även intervjuat kommunens bibliotekschef, ansvarig rektor vid skolan samt skolbibliotekets bibliotekarie, för att se om deras bild av biblioteket överensstämmer med elevernas. Jag har även utgått från lagtext samt direktiv från skolinspektionen och på det sättet arbetat fram ett mikro, makro, meso-perspektiv där lagen representerar makro, kommunen representerar meso och eleverna vid skolan representerar mikro-delen av undersökningen.Slottegymnasiets bibliotek är placerat centralt i skolan och många elever passerar igenom det under dagen för att ta sig från ena delen av skolbyggnaden till den andra. Detta resulterar i att en hög andel elever passerar biblioteket under dagen. Eleverna i min undersökning uppskattar bibliotekets placering i byggnaden och använder det i första hand till studier.Datorerna i biblioteket används flitigt av eleverna, delvis som komplement till skolans datasalar och delvis för nöjen.

Detta arbete är ett uppdrag från Luleå kommun. Som kommun erbjuder Luleå ett flertal kompetensutbildningar där främsta målet är att utveckla mänskliga kompetenser i arbetslivet, men även att ge möjligheten till varje person att förbättra sin kompetens under hela sin anställningstid.Det erbjuds också karriärutveckling inom hela kommunen som ett uttryck för att verka för ett gott medarbetarskap. Därför är Luleå kommun intresserade av att ta reda på vilken nytta kompetensutbildningarna har för chefer. Kommunen har även tagit fram ett så kallat kompetenshjul som beskriver fem olika aspekter av delkompetenser, nämligen personlig, yrkes, social, strategisk och funktionell. De menar att dessa är viktiga för att kunna möta de behov av kompetens som finns inom organisationer.Syftet med denna studie blev därför att ta reda på om de kompetensutbildningar som Luleå kommun erbjuder möter chefernas behov av kompetensutveckling inom Tekniska förvaltningen och Socialförvaltningen.

Bakgrund: Sammanfattar barnets och familjens situation när barnet är svårt sjukt, olika per­spektiv på döden och döendet, palliativ vård samt sjuksköterskans roll i denna kontext.  Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor upplever olika svårigheter i arbetet med svårt sjuka och döende barn och deras familjer samt hur dessa upplevelser bearbetas.Metod: Systematisk litteraturöversikt av elva vetenskapliga artiklar.Resultat: De teman som framkom under dataanalysen var Komplexiteten i sjuksköterskans arbete och Copingstrategier. Resultatet visar att sjukskö­terskor på­verkas som privatpersoner av sina patientrelationer särskilt om/när patienten avlider. Sorg är en av de mest före­kom­mande känslorna och att ventilera sina känslor kan hjälpa sjuksköterskan att hantera situatio­nen och gå vidare. Det framkommer även att sjuksköterskor förutom att hantera tunga känslor även måste utstå etiska konflikter, tidskrävande dokumentation och stress i form av personal­brist.

I arbetet med att ta fram en detaljplan medverkar flera olika aktörer med olika intressen. En stor del av dagens detaljplanering görs med initiativ från privata byggherrar som ofta är aktiva i arbetet med att ta fram den aktuella detaljplanen. En aktiv byggherre har större möjlighet att påverka planens utformning och kan i vissa fall även påverka processen. Denna påverkan kan ha olika omfattning och kan ha både en positiv och en negativ inverkan. Syftet med detta examensarbete är att undersöka på vilket sätt en aktiv byggherre kan påverka en detaljplans bestämmelser och utformning. Det är lätt att anta att en detaljplan påverkas av en aktiv byggherre, men det finns inga studier som visar hur denna påverkan ser ut.

Kramfors är en småstad i Västernorrlands län där det historiskt sett har funnits många bosatta då regionen varit framstående inom sågverksindustrin. Då denna industri minskad under de senaste femtio åren har även befolkningsmängden i kommunen och staden minskat drastiskt. Denna befolkningsminskning ökar också genom att åldersfördelningen i kommunen är förskjuten mot de äldre generationen i kombination med att det föds för få barn. För att förhindra den utarmning som i detta nu håller på att ske i både staden och kommunen som helhet måste någonting göras. För att arbeta emot denna befolkningsminskning står Kramfors kommun därför bland annat inför ett framtagande av en handelspolicy och ett omfattande utvecklingsarbete i stadskärnan.Kramfors kommun vill därför veta vilka faktorer de ska fokusera på under det kommande utvecklingsarbetet för att agera mer kundorienterat och skapa ett större värde för individen, vilket också utgör studiens problemformulering.

Vårt syfte med denna studie är att belysa inskolning av små barn ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv. Vi vill genom intervjuer ta del av pedagogers tankar om inskolning och med hjälp av anknytningsteorin försöka inta barnets perspektiv i inskolningssituationen. Studien har en kvalitativ ansats med en enkät som kvantitativt inslag. Intervjuerna vänder sig till förskollärare, aktiva på småbarnsavdelning, med erfarenhet av inskolning. Enkäten kartlägger inskolningsmodeller i den aktuella kommunen.

Problem: Hur en verksamhet skall styras har länge varit föremål för debatt. Kaplan och Nortons balanserade styrkort har sedan mitten på 1990-talet varit populärt då även mjukare värden (kund-, process- och lärandeperspektiv) synliggörs. På senare år har de kompletterat diskussionen om styrmodeller med en strategikarta. Denna strukturerar upp arbetet med att bryta ner de övergripande strategierna till konkreta handlingsplaner. I första hand är strategikartan tänkt som ett komplement för att ge ett strategibaserat underlag till styrkortet men har i många fall ersatt styrkortet genom att fungera som ett fristående styrsystem.Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera det stöd som styrmodellerna balanserade styrkort och strategikartor kan ge vid styrningen av en verksamhet.

IT exist and are needed in larger organisations today, this creates possibilities for new applications. It has become more frequent with IT within HRM which has developed new concepts like e-HRM and HRIS which links IT and HRM together. We have through qualitative content analysis of interviews investigated how IT-tools affect HR-workmanship. The purpose is to create a basis for describing how employees experience their work with HR within a PA-system. The basis of the PA-system will then answer if it contributes or limits the employees and their activities.

Detta examensarbetes syfte är att fördjupa våra kunskaper om ledningsrätt och alternativa upplåtelseformer för ledningar samt att undersöka hur dessa används i praktiken. Inledningsvis redovisas de olika upplåtelseformerna: servitut, ledningsrätt och olika typer av nyttjanderätter. Servitut och ledningsrätt är upplåtelseformer som är obegränsade i tid, medan nyttjanderättsupplåtelserna lägenhetsarrende, anläggningsarrende och annan nyttjanderätt är begränsade på kortare eller längre tid. Denna del avslutas med en enkel skiss över de olika formernas för- och nackdelar ur ett mark- respektive ledningsägarperspektiv. Därefter följer en del som behandlar vilka intressen som bevakas samt vilka upplåtelseformer som föredras av olika intressenter.