En viktig förutsättning för en god hälsa och välmående är fysisk aktivitet. I dagens samhälle är stillasittande ett problem då maskiner ersätter våra arbeten och många har stillasittande arbeten, flertal hushålls maskiner i hemmet vilka bidrar till mindre fysisk aktivitet. Vilket leder till att vi inte rör på oss i samma utsträckning som förr. Detta leder till sämre hälsa och större risk för sjukdomar. Arbetsplatsen är en bra arena för att introducera fysisk aktivitet för individen.

ABSTRAKT Bornefjäll, Åsa (2011). I varje länk i kedjan behöver vi ha samsyn; Organisation av särskilt stöd för barn och ungdomar 0-20 år (In each link in the chain we need a consensus; Organization for children and youth in special needs 0-20 years). Malmö Högskola: Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogprogrammet. Syftet med följande arbete är att undersöka hur stödet är organiserat i en kommun, när barn föds med eller hamnar i behov av särskilt stöd, upp till 20 år ålder, utifrån respondenternas beskrivningar. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om samverkan kring barn och ungdomar i behov av särskilt stöd och specialpedagogens roll i samverkansarbetet.

Skollagen är det regelverk som styr hur verksamheten i skolan ska vara utformad, den betonar bland annat alla elevers rätt till stöd och likvärdiga förutsättningar. Som skolans lokala huvudman ansvarar kommunerna för att utbildningen sker i samklang med lagar och förordningar. Forskning och rapporter har dock visat att det inte alltid är lätt att omsätta skollagens krav på att alla elever ska få stöd i en verklighet där den kommunala budgeten ofta sätter ramarna och har tolkningsföreträde i verksamheten. Den här studien undersökte hur rektorer uppfattade de skyldigheter de har enligt skollagen i relation till de ekonomiska medel de tilldelas av kommunen. Anledningen till att just rektorer valdes för undersökningen var att de har rollen som statens representant i skolan, och i den rollen ingår det att garantera att skollagen efterföljs.

Skollagen är det regelverk som styr hur verksamheten i skolan ska vara utformad, den betonar bland annat alla elevers rätt till stöd och likvärdiga förutsättningar. Som skolans lokala huvudman ansvarar kommunerna för att utbildningen sker i samklang med lagar och förordningar. Forskning och rapporter har dock visat att det inte alltid är lätt att omsätta skollagens krav på att alla elever ska få stöd i en verklighet där den kommunala budgeten ofta sätter ramarna och har tolkningsföreträde i verksamheten. Den här studien undersökte hur rektorer uppfattade de skyldigheter de har enligt skollagen i relation till de ekonomiska medel de tilldelas av kommunen. Anledningen till att just rektorer valdes för undersökningen var att de har rollen som statens representant i skolan, och i den rollen ingår det att garantera att skollagen efterföljs.

I denna uppsats behandlas frågan om kommunerna kan använda strukturkostnaden som en legitim fingervisning på vad förskoleverksamheten bör kosta vid en genomsnittlig kvalité.För att alla kommuner skall kunna erbjuda en liknande service till sina invånare oavsett kommunens strukturella förutsättningar har det införts ett kommunalt kostnads och intäktsutjämningssystem. Systemet skall utjämna de strukturella skillnader som kommunen inte kan påverka. Det gäller befolkningstäthet, skattekraft och demografisk struktur.Förskoleverksamheten regleras i skollagen (SFS 1985:1100) och av Läroplanen för förskolan (lpfö 98). Skollagen är tydlig med vad kommunerna är skyldiga att erbjuda. Den reglerar emellertid inte hur det skall erbjudas.

Migration är resultatet av en växande globaliserad ekonomi och ett utökataktivitetsmönster vilket ställer högre krav på individens rörlighet. Migration bidrarbåde med för- och nackdelar för samhällsutvecklingen i ett land, en region och på enplats. Ur ett kulturgeografiskt perspektiv studeras migration utifrån vilkaomständigheter och förutsättningar som ligger till grund för uppkomsten avflyttströmmar, så kallade push- och pullfaktorer. Push- och pullfaktorer kan kopplastill vad det är som gör en omlokalisering eller en plats attraktiv, vilket stärkerplatsattraktiviteten genom områdesfaktorer. Dessa områdesfaktorer påverkaruppfattningen om platsens kapacitet och de resurser som finns tillgängliga för attfrämja en fortsatt befolkningstillväxt samt hur platsen påverkas avbefolkningsförändringar som uppstår i och med migrationsprocesser.

Flera olika studier visar att det finns brister i de insatser som kommunerna erbjuder barn som upplever våld, detta trots att regeringen skärpt lagstiftningen för målgruppen. Några kommuner i Sverige har börjat använda en ny metod, Kids club, som specifikt är utformad för gruppen barn som upplevt våld. Vårt syfte med uppsatsen är att genom att undersöka motiven till att kommuner vill implementera en ny metod för barn som upplevt våld, Kids club, förstå vilken form av motivation som ligger till grund för denna vilja. Uppsatsen har en kvalitativ ansats, där vi genom att genomföra intervjuer med representanter från olika kommuner skapar förståelse för motiven bakom implementering av Kids club. De slutsatser vi fann i uppsatsen är att det finns två teman bakom motiven, dels enskilda personers motiv samt kommunen som organisations motiv.

Naturen i Laholm är storslagen och variationsrik men är en resurs som man ofta tar för givet, det har alltid funnits natur i överflöd och den har alltid varit gratis. Jord- och skogsbrukarna har alltid gett oss möjlighet att vistas i fin öppen natur med höga naturvärden som inbjudit till ett attraktivt friluftsliv. Mycket har hänt, jordbruket har rationaliserats, blandskogar har till stor del övergått i produktiv granskog och exploateringstrycket på marken har ökat. Detta har medfört att fina naturvärden är på väg att försvinna och att det skapats barriärer i landskapet.Det har aldrig funnits något samlat dokument över vilka natur- och friluftsvärden som finns inom Laholms kommun och därför ska en naturvårdsplan tas fram. Planen arbetas fram av Agenda 21 enheten i Laholms kommun och syftar till att kartlägga och visa den natur som finns inom kommunen.

De flesta fastigheter som ligger i samhällen runt om i Sverige ligger i en detaljplan. Det innebär att kommunen har detaljreglerat vad som får byggas. Bestämmelser gällande byggande och detaljplaner finns i plan- och bygglagen, PBL (1987:10).PBL 8:11 behandlar när bygglov skall beviljas på en fastighet som ligger inom en detaljplan. Om vissa rekvisit inte är uppfyllda får en ansökan om bygglov inte beviljas. Som i många andra lagar finns ett visst utrymme för undantag.

Bakgrund: Inom offentlig verksamhet uppmärksammas emellanåt skandaler med mutor, bestickning och andra oegentligheter. Många organisationer lägger därför idag stort fokus på den interna kontrollen. För att den interna kontrollen ska uppnå full effekt behövs bra styrdokument. Vi finner det därför intressant att studera policies och riktlinjer avseende intern kontroll inom offentlig verksamhet. Syfte: Rapportens syfte är att studera hur policies för intern kontroll i Uddevalla kommun ser ut samt studera hur man arbetar med riktlinjerna inom olika nivåer av kommunen. Metod/genomförande: Semistrukturerade intervjuer är grunden till vår empiri där vi valt att intervjua personer som arbetar med intern kontroll eller på annat sätt har ledande befattningar och därmed är viktiga i arbetet kring den interna kontrollen. Vi har också tagit del av dokument på kommunens hemsida och intranät för att få så stor inblick som möjligt i arbetet.

Övervikt och fetma hos barn har ökat kraftigt sedan 1980-talet i Sverige. Det finns flera hälsorisker för barn med övervikt eller fetma och problemen kan bli större om övervikten permanentas kvar till vuxen ålder. Diabetes typ-2, lågt självförtroende och hjärt- och kärlsjukdomar är ett fåtal exempel på besvär som kan uppstå i samband med övervikt och fetma. Fetma och fetmarelaterade sjukdomar kostar samhället tre miljarder kronor per år i Sverige för vård och behandling. Därefter tillkommer kostnader för bland annat läkemedel, sjukskrivning och förtidspensionering.

Uppsatsen inleds med att olika definitioner och kategoriseringar av bristfälliga och misslyckade informationssystem behandlas. Olika tidigare identifierade anledningar tillbrister och misslyckanden presenteras sedan. Några bristande informationssystem hos en kommun undersöks för att finna vad som brister. En modell har tagits fram för att undvika framtida brister och misslyckanden. Tydliga brister som har framkommit inkluderar dålig användarinvolvering och dålig projektstyrning från kommunen..

I en tid där allt fler människor bosätter sig i städer har syftet med denna studie varit att undersöka människors gränsdragningar i det urbana och framför allt vilka gränsteknologier som omgärdar det egna bostadsområdet. För att besvara studiens frågeställningar har Charles Tillys (2004) teori om beständig ojämlikhet och Richard Sennetts (2008) teori om sökandet efter gemenskap i den moderna staden varit givande utgångspunkter. Det fall som studerats är Täby kommun norr om Stockholm och i ett vidare syfte har gränsdragningar i kommunen med hjälp av Blakely & Snyders (1997) teori om Gated Communities jämförts med inhägnade bostadsområdens fysiska murar. Genomförandet har utgjorts av kvalitativa samtalsintervjuer i kombination med en observation på plats vilket lett fram till resultatet att det finns både enande och åtskiljande faktorer som omgärdar Täby. Fysiska gränser har visat sig vara det geografiska avståndet och upplåtelseformer och socialt har viljan av att bo nära familjen visat sig vara en stark faktor till att sociala flyttmönster både skapas och upprätthålls.

Arbetslöshet bland utrikes födda är en omdiskuterad och aktuell fråga i Sverige. Skillnaden i arbetslöshet mellan inrikes och utrikes födda är betydande och en stor variation i arbetslöshet bland invandrare kan observeras mellan Sveriges kommuner. En hög arbetslöshet bland utrikes födda är samhällsekonomiskt kostsamt och påverkar Sveriges tillväxt på sikt. Detta är särskilt problematiskt med tanke på de demografiska utmaningar som väntar Sverige, då ett mindre antal personer ska försörja allt fler. För att möta dessa utmaningar krävs en effektiv integrationspolitik som fokuserar på orsakerna till arbetslösheten bland utrikes födda.

Tranås är en mindre kommun belägen i norra Småland. Invånarantalet i hela kommunen uppgår till cirka 18 000 och 14 000 av dessa bor i Tranås tätort. Kommunen har många fördelar, som till exempel dess geografiska läge vid sjön Sommen, den vackra och viktiga attraktionspunkten Storgatan och de goda kommunikationerna norrut. När kommunikationer förs på tal i kommunen är det oundvikligt att inte nämna Södra stambanan som sträcker sig genom Tranås kommun och Tranås tätort och anses vara av stor betydelse för kommunens framtida utveckling. Varje dag passeras Tranås av 121 tåg av vilka 70 utgörs av persontåg.