Syftet med vår studie var att kartlägga och undersöka på vilket sätt den specialpedagogiska verksamheten utvärderas på sex skolor i en kommun. Vi ville i vår studie söka svar på om skolor lever upp till de nationella och lokala kraven som ställs på utvärdering. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning inom utvärdering och vilka krav som ställs utifrån styrdokumenten. Genom intervjuer med skolchef och rektorer ville vi kartlägga och undersöka på vilket sätt den specialpedagogiska verksamheten utvärderas. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning på att kommunen utvärderar den specialpedagogiska verksamheten som en del i skolans utvärderingsarbete med hjälp av utvärderingsmodellen Qualis.

I samhället idag framkommer det allt fler barn som har någon form av språkstörning. Kunskapen bör därför hållas uppdaterad bland logopeder och talpedagoger med flera och att det även finns tillgång till stöd och hjälp för dessa barn. Kommunens översikt över behovet av hjälp är också viktigt för att barnen ska få de bästa möjliga förutsättningarna. Kommunen bör sedan göra det som krävs för att hjälpen för barn med språkstörning ska finnas tillgänglig i kommunen.I denna studie är vårt syfte att se vad det finns för hjälp för barn med språkstörning i olika kommuner och om hjälpen skiljer sig åt beroende på om kommunen är större eller mindre. Den frågeställning vi valt till denna undersökning är: Skiljer sig hjälpen åt för barn med språkstörningar i större respektive mindre kommuner och i så fall varför?Denna studie är kvalitativ och består av en strukturerad intervju.

Det överordnade temat för uppsatsen är det offentliga rummets konstruktion och förändring. Det preciserade syftet är att i en nutida kontext undersöka och analysera olika aktörers föreställningar om det offentliga rummet och vilka konsekvenser aktörernas föreställningar leder till i förändringen av det offentliga rummet. Följande frågor ställs för att i en nutida kontext undersöka och analysera aktörernas föreställningar om det offentliga rummet och vilka konsekvenser aktörernas föreställningar leder till i förändringen av det offentliga rummet: - Vilka föreställningar om det offentliga rummet uttrycks av medborgarna i en konkret detaljplaneprocess? - Vilka föreställningar om det offentliga rummet uttrycker kommunen? - Vilken betydelse tillmäter arkitekten arkitekturen i konstruktionen av det offentliga rummet? Undersökningens övergripande forskningsdesign är en fallstudie och fallet som undersökts är station Triangeln med omgivning i Malmö. Det empiriska materialet består av tidningsartiklar, kommunala planhandlingar, intervjuer och jurymotiveringar och deras hållbarhet kommer prövas med hjälp av triangulering. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av en innehållsanalys som är både kvantitativ och kvalitativ.

Denna kandidatuppsats utreder vilka möjligheter kommuner har att använda design som en strategisk resurs. Slutsatser kan dras utifrån en studie av vilka förutsättningar Södertälje kommun samt Eskilstuna kommun har för att använda design som en strategisk resurs. Teorin utgörs av företagsekonomisk och design management relaterad litteratur samt vetenskapliga artiklar. De huvudsakliga teoretiska källorna är skrivna av Lisbet Svengren och Margaret Bruce. Den allmänna teorin sammanställs i en teoretisk syntes och en teoretisk referensram.

Den kommunala avfallstaxan är den avgift kommunen tar ut för att hantera hushållens avfall. Utformningen av taxorna skiljer sig mycket mellan kommuner. En variant är att tillhandahålla vägning av det vanliga brännbara avfallet, hushållet faktureras därefter utifrån hur mycket det har slängt i soporna. Frågan är om invånarnas källsortering påverkas av att kommunen har en viktbaserad taxa? Skiljer sig den eventuella effekten beroende på om det är glas, tidningar, plast- eller pappersförpackningar som källsorteras? För att besvara detta skattas fyra regressionsmodeller, en modell för vardera av de undersökta materialslagen.

I detta arbete har järnvägens effekter som trafiksystem studerats och vad samhället Torsås anbelangar är det tydligt att stora möjligheter kan skapas med en återupprättad spårbunden trafik. Grundförutsättningarna för kommunen och samhället skulle förändras drastiskt, både på lokal, regional och nationell nivå. Både kapaciteten att komplettera sin omvärld såväl som att kunna konkurrera med den, skulle ge samhället och kommunen ett helt nytt utgångsläge för att utvecklas och växa. En järnvägssträckning mellan Karlskrona och Kalmar kan i dagens läge te sig avlägset och vissa viktiga aspekter har också lämnats utanför denna avhandling. Dock visar arbetet de stora möjligheterna, fördelarna och vinsterna av en järnväg för kommunens invånare. Men även för samhället Torsås fysiska struktur öppnas nya dörrar genom möjligheterna att skapa nya lösningar för platser, stråk och boenden som kan präglas av det moderna, kretsloppsbaserade och hållbara samhället kommunen vill skapa. Att i framtiden förbättra den globala klimatsituationen, de nationella miljöproblemen, de regionala arbetsmarknaderna, den lokala livsmiljön samt individens möjligheter är en mycket stor utmaning. I många aspekter kan den antas inom ramarna för fysisk planering.

Bakgrund: Palliativ v?rd syftar till att fr?mja livskvalitet och lindra lidande n?r bot inte ?r m?jligt. F?r barn i livets slutskede st?lls s?rskilda krav p? v?rden, d? de befinner sig i en k?nslig utvecklingsfas. ?ven f?r?ldrar p?verkas d? deras upplevelse ofta pr?glas av starka k?nslor, behov av trygghet och ett n?ra samarbete med v?rdpersonalen.

Studien tar sin utgångspunkt i de ändringar i detaljplanerna som byggnadsnämnden nyligen antagit för områdena längs kusten vid Vantamansvägen och Glansabovägen strax söder om Åhus. Frågan om synen på området är aktuell och samrådet i samband med ändringarna avslöjar att boende i området inte delar kommunens syn. Syftet var att undersöka kommunens och de boendes syn på området och den ändring som gjort i detaljplanen. Det var också ett syfte att utagera varför kommunen valt att ta upp ändringarna enligt ett enkelt planförfarande framför ett normalt. Det beslutades sent i undersökningen att detaljplanen för området vid Vantamansvägen hade upphävts.

I denna rapport beskrivs arbetet med att ta fram en informationsfolder till Eskilstuna kommun som vänder sig till ungdomar. Syftet med informationsfoldern är att övertyga ungdomar om att Eskilstuna kommun är en attraktiv arbetsgivare och arbetsplats, då en stor del av kommunens anställda snart har gått i pension. Kommunen saknar sedan tidigare informationsmaterial som vänder sig till yngre invånare.Utformningen av foldern är baserad på budskapsstrategier, retorik och stilistik samt tidigare studier om Eskilstuna kommun, årsplan, styrdokument och intervjuer med anställda i kommunen. Rapporter om gymnasieungdomars värderingar, analys av informationsbroschyrer riktade till ungdomar samt fokusgrupp är ytterligare metoder som har legat till grund för framställningen av foldern..

Syftet med vår undersökning var att få en bild av arbetet med flerspråkighet och mångfald inom förskolan samt hur pedagogerna arbetar med läroplansmålen kring detta. Vi ville dessutom undersöka utvecklingsbehoven i relation till dess betydelse ur individ, grupp och organisationsperspektiv. Arbetet bygger på kvalitativa intervjuer med modersmålslärare och förskollärare i kommunen. Resultatet visar att arbetet med flerspråkighet och etnisk mångfald i den utvalda kommunen behöver utvecklas. Förskolans personal behöver mer kunskap i ämnena och direktiven från ledningen behöver bli tydligare. Med tydligare riktlinjer kring arbetet kan samarbetet mellan modersmålslärare och förskollärare förbättras och en mer flexibel och inkluderande verksamhet utformas.

Bakgrund: Intresset kring internkontroll har ökat efter att ett flertal skandaler har uppdagats i större organisationer runt om i Sverige. Trenden visar att organisationer kommer öka sina satsningar på internkontroll de närmaste åren för att minska riskerna för oegentligheter. Det ställs också högre krav på kommunerna att utnyttja sina resurser så effektivt som möjligt och de har ett stort ansvar gentemot sina invånare när det gäller den externa redovisningen. En kommunal muthärva har nyligen uppdagats i Göteborgs Stad vilket ledde till en nödvändig granskning av internkontrollen och en stark förbättring krävs.Syfte: Utgångspunkten är att utifrån COSO - modellen, som är en erkänd metod för att säkerställa internkontrollen, se om Kungälvs kommun har tillfredställande rutiner. Syftet är att kunna ge förslag på förbättrande åtgärder.Genomförande: Studien genomfördes med både en kvalitativ och en kvantitativ metod.

Examensarbetets syfte är att undersöka de problem som kan tänkas hindra implementeringen av mångfaldsarbete inom Luleå kommun och att undersöka vilka strategier kommunens ledning använder för att främja mångfald inom Luleå kommun. Nio anställda intervjuades inom olika verksamhetsområden inom Luleå kommuns förvaltning. Intervjufrågorna handlade huvudsakligen om kunskapen kring det nuvarande mångfaldsarbetet relaterat till jämställdhet och etnisk/kulturell mångfald. Utifrån intervjuresultaten gjordes en sammanställning, som visade på möjligheter till ett förbättrat mångfaldsarbete. Resultatet visade att Luleå kommun satte upp gemensamma mål för mångfaldsarbetet inom de olika förvaltningarna.

Under år 2009 kom 2 250 ensamma barn till Sverige. Deras orsak till flykt är många, men det kan bland annat ha att göra med krig, förföljelse, tortyr med mera. När de kommer till Sverige får de en god man som ska träda in i vårdnadshavarens ställe. Under hösten 2009 gjordes tretton djupintervjuer med gode män för ensamkommande barn i en stor kommun och i en liten kommun. Studiens syfte var att undersöka hur rollen som god man för ensamkommande barn fungerar samt hur den kan se ut och upplevas av de gode männen själva. Studien undersökte också vilka likheter respektive skillnader som finns i uppdraget som god man beroende på kommunstorlek.

Denna studie handlar om vilken handlingsberedskap skolor pålandsbygden har vad det gäller mottagande av elever med annan språkbakgrundän svenska.Frågeställningarna är:Vilka krav ställspå de delaktiga rektorerna ochlärarna? ochhur har skolans mottagande av ickesvensktalande elever arrangerats?För att besvara dessafrågoranvändsen kvalitativ metod. Studiengörspå två olika skolori samma kommundär en lärare och en rektor på vardera skolanintervjuas. Resultatet i studien visar attdet inte finns några lokala riktlinjer ikommunen för nyanlända eleverutan enbart dokument som högre instanserhar utformat. Bristen på lokala riktlinjer medför en vag stödstruktur förlärarna och kraven som ställs blir på så vis otydliga.

Målet med detta arbete är att bättre förstå hur riktlinjer ska skapas och användas. Utgångspunkten har varit att media uppmärksammat ett flertal incidenter där främmande människor tog oönskad kontakt med olika förskolor i Karlskronaområdet. Författarna ville då se över hur kommunen arbetade med frågor om yttre hot vilket medförde att arbetet utmynnade i ett försök om att bättre försöka få förståelse för riktlinjer och dess användning då kommunen vid arbetets start saknade riktlinjer för yttre hot av denna typ. Metoden som använts är av kvalitativ art i form av intervjuer med några säkerhetsansvariga för förskolor i andra svenska kommuner. Resultatet av dessa intervjuer tillsammans med kompletterande material från generella tillvägagångssätt för identifikation och analys av säkerhetsproblem resulterade i ett förslag på arbetsmetoden vid skapandet av riktlinjer samt en påminnelse om att se över befintliga riktlinjer för yttre hot..