Sök:

Sökresultat:

1243 Uppsatser om Sjuksköterskans yrkesroll - Sida 39 av 83

Upplevelsen av att handleda sjuksköterskestudenter i omvÄrdnadsprocessen pÄ en akutvÄrdsavdelning : en intervjustudie

SAMMANFATTNINGAtt arbeta i svensk hÀlso- och sjukvÄrd idag innebÀr att arbeta i en balans mellan stressiga ochstimulerande arbetssituationer. I sjuksköterskors arbetsuppgifter ingÄr det, utöver dearbetsuppgifter som utförs inom ens verksamhet, att handleda sjuksköterskestudenter.Tidigare studier visar pÄ att handledning krÀver mycket tid och energi och kan leda till stresshos personalen. Samtidigt kan handledning vara vÀldigt givande för personalen dÄ man serstudenten vÀxa i sin yrkesroll och att handledare i och med det kan vÀxa i sin egen yrkesrollsom sjuksköterska. OmvÄrdnadsprocessen Àr en central del i sjuksköterskestudentersutbildning och framförallt i verksamhetsförlagd utbildning i termin tre undersjuksköterskeutbildningen. PÄ en akutvÄrdsavdelning kan patienter som har kort förvÀntadvÄrdtid eller patienter som Àr i behov av extra övervakning eller kontroller vÄrdas.

Hur uppfattar elever mobbning? - en kvalitativ studie i Ärskurs 3 och 7

Vi vill med vÄr uppsats ta reda pÄ om vad mobbning egentligen Àr, hur den uppkommer, vad som kÀnnetecknar mobbare, mobboffer och medlöpare samt hur man kan förebygga och ÄtgÀrda mobbning. VÄrt syfte med uppsatsen Àr ocksÄ att ta reda pÄ hur elever uppfattar mobbning. Anledningen till att vi valt att skriva om mobbning Àr vi vill fÄ ökad kunskap om detta inför vÄr kommande yrkesroll och vi anser att elever har en viktig roll i arbetet mot mobbning. I uppsatsen tar vi del av hur litteraturen beskriver mobbning och vi gör en undersökning genom kvalitativa intervjuer med elever i Ärskurs 3 och 7. Det vi fÄr ta del av kopplar vi till vÄrt resultat.

FörutsÀttningar för att kunna hantera akuta situationer

Akuta situationer kan förekomma i det dagliga arbetet för vÄrdpersonal, oavsett avdelning och yrkesroll. Hur situationen hanteras beror pÄ förberedelser och planering. Som nyutexaminerad sjuksköterska utan tidigare erfarenhet saknas ofta kÀnnedom om hur akuta situationer bör hanteras pÄ bÀsta sÀtt för att uppnÄ en sÀker vÄrd. Syftet med studien var att beskriva förutsÀttningar som gör att vÄrdpersonal kÀnner sig förberedda pÄ att kunna hantera akuta situationer. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie baserad pÄ elva vetenskapliga artiklar som analyserades och sammanstÀlldes.

Erfarenheter av att vara personlig assistent

Yrket personlig assistent Àr relativt nyetablerat, mÄnga ser det som ett genomgÄngsyrke i vÀntan pÄ ett bÀttre arbete eller som ett extraarbete under till exempel studietiden. Att arbeta som personlig assistent innebÀr att hjÀlpa en annan mÀnniska till ett sÄ sjÀlvstÀndigt liv som möjligt. Den personliga assistenten Àr redskapet för att klara vardagen för mÄnga mÀnniskor. Syftet med denna uppsats var att se vilka erfarenheter personliga assistenter har av yrket.Genom intervjuer har fem personliga assistenter fÄtt berÀtta om sina erfarenheter av yrket. Resultatet visar att arbetet som personlig assistent innebÀr att i sin yrkesroll möta en del problem och utmaningar dÀr stor hÀnsyn mÄste tas till de etiska aspekterna i arbetet med mÀnniskor.

MÀn i barnomsorgen FörskollÀrares syn pÄ manliga kolleger

Syftet med vÄr studie Àr att ta reda pÄ vilken syn sex kvinnliga och tvÄ manliga förskollÀrare har pÄ manliga kolleger i förskoleverksamheten. Vi var intresserade att ta reda pÄ vilka reaktioner en nyanstÀlld man kan tÀnkas möta i förskolan. Undersökningen gjordes med kvalitativa intervjuer med sex kvinnor, yrkesverksamma som förskollÀrare och tvÄ yrkesverksamma manliga förskollÀrare. De sistnÀmnda intervjuades via telefon. Resultatet visade i enlighet med tidigare forskning att de intervjuade var överens om att det behövs fler manliga förskollÀrare och det viktigaste syften var att mÀn skulle fungera som en manlig förebild för de barn som saknade detta. Vissa farhÄgor fanns t ex var nÄgra respondenter oroliga för att mÀn inte skulle behöva ta del av alla arbetsuppgifter och att förÀldrar frÄn andra kulturer inte skulle vilja att mÀn arbetade i förskolan med mindre barn. Slutsatsen man kan dra Àr att mÀn som vill börja arbeta inom barnomsorgen i allmÀnhet kan kÀnna sig vÀlkomna men att de mÄste hÀvda sin yrkesroll före sin könsroll och att de mÄste se till att fÄ ta del av verksamheten fullt ut..

Bibliotekariers resonemang kring arbetet med lÀsecirklar sett ur ett professionsperspektiv

The purpose of this study is to examine what view librarians have on reading promotion for adults, in particular reading circles, and in which way earlier experiences, education and competence form this view. To what extent, if any, do perceptions of professional identity influence the interest to carry out some kind of reading circles for adults?Our study is based on qualitative interviews with librarians, both those in charge of reading circles in libraries and those who are not. As theoretical starting point we have used Andrew Abbott's work on theory of professions and Jofrid Karner Smidt's thesis on literary preferences and different kinds of mediation of literature. For our analysis we will also use earlier studies on the subject to place our study in a wider context.Our conclusions show that the librarians in our study have an ambivalent view on their profession and professional identity.

NÄgra lÀrares attityder till svenskhet - ur ett interkulturellt perspektiv

Vi har genom samtalsintervju försökt att fÄ en bild av nÄgra lÀrares attityder till svenskhet, bÄde utifrÄn sig sjÀlva och utifrÄn sin yrkesroll. Vi har undersökt hur de ser pÄ interkulturell pedagogik och pÄ vilket sÀtt de vÀver in den i sin undervisning. I studien har vi Àven försökt fÄ en bild av hur man kan urskilja en immanent pedagogik utifrÄn lÀrarnas svar. Sammanlagt ingÄr 10 lÀrare i studien, varav hÀlften Àr svensklÀrare och hÀlften Àr svaslÀrare (svenska som andrasprÄklÀrare). Studien har en jÀmförande diskussion, huruvida svaren skiljer sig Ät mellan svensklÀrare och svaslÀrare.Vi kom fram till att svaslÀrarna i högre grad var medvetna om svenskheten i sin yrkesvardag Àn svensklÀrarna.

Urban Building i kvarteret Domherren : Arkitekturskolan KTH

Arkitekturskolan idag Àr stÀngd och avvisande med skola och offentliga program bakom lÄsta dörrar. I detta projekt har jag utgÄtt ifrÄn frÄgestÀllningen om vad som skulle hÀnda om man öppnar upp skolan och fyller bottenvÄningen som idag Àr P-hus med offentliga program? VÄr framtida yrkesroll Àr i de flesta fall vÀldigt relaterad till samhÀllet och den omgivning vi lever i. DÀrför Àr det lÀtt att undra varför skolan Àr sÄ stÀngd och snarare stÀrker den ibland lite trista syn som allmÀnheten har pÄ vÄr yrkeskÄr.Med en öppnare skola skulle vi verka nÀrmare debatten och förhoppningsvis fÄ visa upp vÄra idéer för en större publik och kanske Àven fÄ chans att trÀna pÄ att förklara för, och bemöta kritik frÄn mÀnniskor som inte tittar pÄ ritningar dagarna i Ànda.Varför inte en öppen byggnad som visar upp snarare Àn döljer och som bjuder in istÀllet för att stÀnga till..

You might get more than you bargain for : En diskussionsanalys av förutsÀttningarna för införande av plea bargain i svensk straffprocess

Varje Är tar tvÄ sjökaptensprogram, ett fyraÄrigt program med fartygsförlagd utbildning och ett treÄrigt program som krÀver att studenten har tidigare erfarenhet av arbete som matros, examen frÄn Sjöfartshögskolan i Kalmar. Syftet med denna studie var att undersöka hur de nyutexaminerade styrmÀnnen upplevde sin första tid i yrket som styrman, om de hade de nödvÀndiga förkunskaperna för att klara av sitt jobb och om det skilde sig mellan styrmÀnnen frÄn de olika programmen. För att undersöka detta anvÀndes en kvalitativ metod dÀr personliga intervjuer genomfördes. Tio styrmÀn, fem frÄn varje program, som tagit examen frÄn Sjöfartshögskolan i Kalmar vÄren 2012 valdes slumpvis ut för intervjuer. Resultatet frÄn intervjuerna visade att styrmÀnnen var nöjda med sina förkunskaper frÄn Sjöfartshögskolan i Kalmar.

LÀrarens ledarroll i klassrummet och vilka faktorer som pÄverkar : En studie i tvÄ högstadieskolor, Ärskurs 7, 8 och 9

This exam work project strives to investigate different roles a teacher can adapt to in classroom situations. The focus is on three different types, gained from a dissertation made by Evelyn SĂ€ll where she has investigated teacher students? opinions about the teacher?s role. These types are:the Dramatist, the Director and the Illuminator, and five teachers are defined accordingly. Questionnaires and observations are used as a tool in order to come to a conclusion.

BrÀnner vi ut vÄra barn?: om barns stress i deras skol- och nÀrmiljö

Syftet med vÄrt arbete var att se om vi med hjÀlp av vÄra undersökningar kunde fÄ en ökad förstÄelse för barnens stress i skolan. De frÄgor vi stÀllde oss var hur stressen pÄverkar elevers inlÀrning samt pÄ vilket sÀtt och hur ofta de upplever stress. Vi har tagit del av olika forskningsrapporter, artiklar samt litteratur. De elever som medverkade i vÄr studie Àr de klasser dÀr vi gjort vÄra respektive VFU-praktiker. För att komma fram till ett resultat valde vi att anvÀnda oss av datainsamlingsmetoder i form av ostrukturerade observationer, tester och enkÀter.

Patienters upplevelse av natts?mn p? en kirurgavdelning ? en kvalitativ intervjustudie

Bakgrund: S?mn ?r n?dv?ndigt f?r ?verlevnaden och ?r en avg?rande faktor f?r att uppn? god h?lsa. Patienter som v?rdas p? sjukhus har en ?kad risk att drabbas av s?mnsv?righeter samtidigt som behovet av s?mn ?r st?rre eftersom det ?r energikr?vande f?r kroppen att vara sjuk. Natts?mnen under den postoperativa ?terh?mtningen ?r viktig f?r att patienten ska ?terf? kontrollen ?ver sina grundl?ggande funktioner och sjuksk?terskan har d?rmed en viktig roll i fr?mjandet av patientens natts?mn. Syfte: Syftet var att unders?ka patienters upplevelse av natts?mn efter kirurgiskt ingrepp p? en kirurgavdelning. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv design.

Integrering och samverkan : ett hot eller ett löfte

Denna uppsats syfte Àr att belysa om gemensamma respektive fristÄende lokaler pÄverkar upplevelsen av hur integrering och samverkan fungerar. De tvÄ grupper som ingÄr i studien Àr skolpersonal och behandlingspersonal pÄ fyra institutioner i VÀstra Götaland inom Statens Institutionsstyrelses skol- och behandlingshem. I studien har sÀrskilt intresse riktats mot den samverkansproblematik som blir aktuell nÀr nÄgon grupp Àr i kraftig minoritet. Studien Àr uppdelad i en kvantitativ del och en kvalitativ del dÀr intressanta omrÄden frÄn enkÀtanalysen ligger som grund för intervjuomrÄden. Studien pÄvisar signifikanta skillnader hur integrering och samverkan upplevs fungera mellan grupper i fristÄende respektive gemensamma lokaler.

FörskollÀrarnas yrkesroll i en förÀnderlig tid

Under vÄra VFU ? perioder har vi uppfattat att elevernas intresse för religion Àr lÄgt.Syftet med denna studie Àr att granska sex gymnasieelevers tankar kring nyttan med religionsundervisningen i skolan och varför deras intresse kan uppfattas som lÄgt. I studien undersöks ocksÄ hur elever uppfattar lÀrarens tydlighet kring meningen med religionsundervisningen, religion, livsÄskÄdningar och etik. Med utgÄngspunkt i detta syfte granskar vi elevernas syn för att hitta, för lÀraren, nya förhÄllningssÀtt och undervisningsmetoder som kan gynna elevernas intresse och lÀrande.Undersökningen har utförts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer, gjorda pÄ sex elever pÄ gymnasienivÄ. Det vi fann i undersökningen sammanstÀlldes och transkriberades för att sedan kunna diskuteras i förhÄllande till teorier.Resultatet av denna studie pÄvisar att det finns en plats för religionsundervisning i skolan.

PR 2.0 skapar nya digitala relationer och kommunikationsmöjligheter : En fallstudie om ett universitets nÀrvaro pÄ Facebook

Varje Är tar tvÄ sjökaptensprogram, ett fyraÄrigt program med fartygsförlagd utbildning och ett treÄrigt program som krÀver att studenten har tidigare erfarenhet av arbete som matros, examen frÄn Sjöfartshögskolan i Kalmar. Syftet med denna studie var att undersöka hur de nyutexaminerade styrmÀnnen upplevde sin första tid i yrket som styrman, om de hade de nödvÀndiga förkunskaperna för att klara av sitt jobb och om det skilde sig mellan styrmÀnnen frÄn de olika programmen. För att undersöka detta anvÀndes en kvalitativ metod dÀr personliga intervjuer genomfördes. Tio styrmÀn, fem frÄn varje program, som tagit examen frÄn Sjöfartshögskolan i Kalmar vÄren 2012 valdes slumpvis ut för intervjuer. Resultatet frÄn intervjuerna visade att styrmÀnnen var nöjda med sina förkunskaper frÄn Sjöfartshögskolan i Kalmar.

<- FöregÄende sida 39 NÀsta sida ->