I den palliativa vården i hemmet kring patienten fanns närstående som påverkades känslomässigt. Sjuksköterskan ska förebygga sjukdom och ohälsa utifrån närstående och patientens bethov samt minska lidande och ge möjlighet till en värdig död. Närstående som blev bemötta på ett bra sätt av sjuksköterskan upplevde inte patientens död som oväntad. Olika former av vård i hemmet har ökat och detta pekar på att allt fler människor kommer att dö i det egna hemmet. Syftet med studien var att studera närståendes upplevelser i samband med palliativ vård i patientens hem.

Föreliggande uppsats är en praxisnära fenomenologisk studie genomförd på en mindre skol- och behandlingsverksamhet i Täby, som heter Svalnäs. På Svalnäs samlas personalen en gång per vecka i något de kallar metodforum. I detta forum delas och reflekteras det kring erfarenheter från den dagliga praktiken som på olika sätt berört personalen. Metodforum är ett svårfångat och komplext fenomen och därmed också svårt att beskriva. Denna uppsats är ett försök att beskriva metoden från insidan, via deltagarnas upplevelser av metoden.I uppsatsen presenteras Svalnäs och den värdegrund och kultur ur vilken metodforum uppkommit.

Den här rapporten behandlar ett kandidatarbete som utfördes mot Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling. Arbetet gick ut på att modernisera det existerande programmet MODEST som använts för att beräkna optimala energisystem. Moderniseringen gjordes genom att skapa programmet Humble, vars funktionalitet bygger på MODEST.I den här rapporten beskrivs hur program kan utvecklas för att de ska vara enkla att använda, samt hur de kan konstrueras för att möjliggöra vidareutveckling. Dessa aspekter framställdes av kunden som viktiga i projektet.Gruppens tillvägagångssätt för att utveckla programmet förklaras och en överskådlig bild över den arkitektur som använts ges. De erfarenheter som gruppen förskaffat sig under projektet beskrivs och reflekteras över.

This study examines the experiences and perspectives of after-school program teachers through a qualitative research approach. The purpose is to deepen the understanding of their experiences within the after-school setting and how these insights might contribute to the development of this environment. Semi-structured and narrative interviews were used for data collection, allowing a flexible and open conversational format where participants could express both concrete opinions and implicit thoughts. Following Ahrne and Svensson's (2022) argument, which emphasizes the importance of qualitative interviews in capturing experiences of individuals active within specific social settings, this method is considered well-suited for the study?s purpose. The narrative interviews provided the interviewees with the freedom to describe their own experiences in detail, while the semi-structured interviews ensured a foundational structure and opportunities for follow-up questions.

Denna uppsats behandlar läsförståelse i svenskundervisningen för döva. Syftet har varit att få en uppfattning om lärares syn på läsförståelse, deras erfarenheter kring döva läsare och deras arbete med läsförståelse i svenskundervisningen för döva. Mina informanter är lärare och de undervisar på riksgymnasiet för döva. Metoden har varit kvalitativa intervjuer. Jag har varit intresserad av lärarnas kunskaper och erfarenheter samt åsikter och därför har jag valt denna metod.Läsförståelse innebär enligt informanterna utvunna upplevelser utifrån texten kopplade till läsarens tidigare erfarenheter.

Bakgrund: Människor som avlider i hjärt- och kärlsjukdomar gör det i de flesta fall på grund av hjärtinfarkt. Från 1987 till 2010 inträffade ca 110 hjärtinfarkter/dag i Sverige och av dem drabbade sex av tio hjärtinfarkter män. Dödsfallen i hjärtinfarkt har minskat genom åren p.g.a bättre behandlingsmetoder men fler överlevare innebär också att fler upplever tiden efter en hjärtinfarkt. Att drabbas av en hjärtinfarkt är ofta skrämmande och leder till existentiella tankar. Forskning om upplevelser tiden efter en hjärtinfarkt visar att det kan förekomma skillnader i mäns och kvinnors upplevelser.

Bröstcancer är idag den mest förekommande cancerformen hos kvinnor i Sverige. Årligen drabbas cirka 7000 kvinnor, varav de flesta är medelålders eller äldre. Tidigare forskning har fokuserat på hur kvinnor i övriga världen upplever sin sjukdom och behandling. Följaktligen krävs ytterligare forskning i Sverige, för att öka kunskapen och förståelsen hos sjuksköterskor för hur bröstcancerdrabbade kvinnor upplever sin situation. Detta för att på så sätt kunna bemöta dem på ett adekvat sätt och därmed kunna lindra deras lidande och öka välbefinnandet.

Bakgrund: Den prehospitala akutsjukvården är för många patienter det första mötet i vårdkedjan. I akuta skeden ligger fokus ofta på den medicinska behandlingen vilket kan medföra att patienterna känner sig som ett objekt för ambulanspersonalen att arbeta med. Det är därför viktigt att belysa hur patienter upplever den prehospitala vården. Syfte: Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser av den prehospitala vården i en akut situation. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie bestående av sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats.

Problemformulering: Patienters upplevelser av att nutrieras via gastrostomi eller parenteral nutrition (PN) är ett förbisett område. Det är viktigt att sjuksköterskan har en helhetssyn på patienten för att kunna ge god omvårdnad. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av att nutrieras i hemmet via gastrostomi eller PN. Metoden var en systematisk litteraturstudie, där elva artiklar bearbetades och analyserades utifrån problemområdet. Resultat och Konklusion: När patienter behandlades i hemmet med antingen gastrostomi eller PN förändrades det dagliga livet för dem.

Problemformulering: Varje år avlider ett stort antal personer till följt av en cancerdiagnos. Patienter med en obotlig cancer vårdas palliativt och målet med den palliativavården är att uppnå bästa möjliga livskvalitet. Upplevelser så som rädslor och ångest är vanliga problem och har en speciell innebörd för varje patient. Det är därför betydelsefullt att belysa upplevelser av att stå inför döden för att ökaförståelsen och kunskapen hos sjuksköterskor.Syftet: var att belysa upplevelser av att stå inför döden hos patienter med cancer iden palliativa fasen. Metod: En litteraturstudie som utgörs av 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ochkvantitativ ansats.Resultat och konklusion: Resultatet visar att existentiella upplevelser, upplevelsen av ångest och oro, förlust, hopp samt acceptans infann sig hos merparten av patienterna som stod inför döden.Implikation: Patienternas upplevelser vid livets slut är varierande och är viktiga att uppmärksammaav sjuksköterskor för att tillgodose patienternas behov. Utbildning och ytterligare forskning utifrån ett patientperspektiv krävs för att optimera denpalliativa vården för patienter med obotlig cancer..

Bakgrund: Stroke är världens andra ledande dödsorsak och kan leda till fysiska och psykiska funktionsnedsättningar vilka påverkar patienternas livskvalitet.  Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av livskvalitet i rehabiliteringsfasen efter stroke. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på tolv analyserade vetenskapliga artiklar. Resultat: Fyra kategorier framkom; upplevelser av att ha ?drabbats? av stroke innebar att livet förändrades och livskvaliteten påverkades, upplevelser av att ha förlorat kontrollen över kroppen där kroppen kändes främmande och kändes skild från själen. Upplevelser i det dagliga livet innebar att patienterna efter stroke omvärderade sina liv och uppskattade livet mer, samt upplevelser relaterade till sociala relationer, vilka förändrades på ett sätt som kunde vara både positivt och negativt för patienternas livskvalitet.

Att balansera kraven som kommer med arbetsroll och privatroll ses till stor del av den psykologiska och socialpsykologiska forskningen som emotionellt ansträngande och konfliktskapande. Forskningen beskriver negativa konsekvenser av att inte kunna lämna de emotioner och krav som förknippas med arbetet, när man går hem. Detta är också en allmän bild av relationen mellan arbete och privatliv. Men hur influerar de emotioner som uppstår i arbetslivet en individs roll som privatperson, förälder och partner? Och hur upplevs yrkesrollen och de arbetsrelaterade erfarenheterna inverka på situationer i privatlivet? Finns det upplevelser av manliga arbetsmönster som hantering av arbetsrelaterade erfarenheter och emotioner, på arbetsplatsen? Denna studie berör främst dessa frågor i förhållande till ordningspoliser, ett relativt mansdominerat yrke där arbetsuppgifterna genomsyras av emotionellt ansträngande uppgifter och upplevelser, i kontrast till det lugnare familjelivet.

Syfte: Att undersöka upplevelser av hot och våld bland personal som arbetar på akutmottagningaroch inom ambulanssjukvården.Metod: En litteraturstudie där 24 artiklar ingår.Resultat: Personal som blir utsatt för hot och våld känner sig osäkra på sin arbetsplats.Psykosomatiska upplevelser i form av huvudvärk, minnesproblematik och sömnstörningar har visatsig förekomma. Många anmäler inte att de blivit utsatta för hot eller våld för att de känner att det ärmeningslöst. Majoriteten av deltagarna upplevde att de inte har tillräcklig utbildning för att hanteravåldsamma personer.Slutsats: Hot och våld förekommer i stor utsträckning inom akut- och ambulanssjukvården. Dettaär ett arbetsmiljöproblem som påverkar personalen negativt. Mer träning i att bemöta hotfullapersoner är viktigt.

Bakgrund: Missbruk av substanser ?r ett globalt problem och kr?ver insatser fr?n h?lso- och sjukv?rd f?r att b?de hj?lpa personer att ta sig ur ett missbruk och hantera andra symtom eller sjukdomar. Samtidigt ?r det l?ngt ifr?n alla som har missbruk som s?ker v?rd n?r de beh?ver f? hj?lp. Ovilja att s?ka v?rd kan resultera i negativa konsekvenser p? b?de individ- och samh?llsniv?.

Mammaledighet för unga mödrar och sociala behov som blir aktuella i samband med det. Denna studie belyser unga mödrars upplevelser kring en viss småbarnförälders mötesplats. Mötesplatsen som studeras är öppen för båda könen men däremot återspeglas endast det kvinnliga perspektivet då informanterna enbart är kvinnor.I denna studie är källmaterialet insamlade öppna intervjuer med deltagare vilket analyseras genom en kvalitativ innehållsanalys för att kunna komma åt en mer komplicerad tolkning och inte bara en mätning av resultat. Intervjuer spelas inoch transkriberas. Texten sorteras, kodas och kodningar jämförs.