IntroduktionDet Àr en livsomvÀlvande hÀndelse bÄde fysiskt och psykiskt att genomgÄ rektumamputation pÄ grund avrektalcancer. Det finns ingen tidigare kvalitativ forskning om upplevelser av vad det innebÀr för patienterna.Det behövs dÀrför ökad kunskap för att pÄ ett bÀttre sÀtt kunna förstÄ och ge omvÄrdnad till dessa patienter.SyfteSyftet med studien Àr att undersöka patienters upplevelser av vad det innebÀr att genomgÄ rektumamputationpÄ grund av rektalcancer. FrÄgestÀllningar: Vilka symtom upplever patienterna efter operationen och hurpÄverkas de av dessa, fysiskt, psykiskt och socialt? FörÀndras det dagliga livet efter operationen? Hur uppleverpatienterna sin kropp efter operationen?MetodMetoden Àr kvalitativ och utgÄr frÄn ett fenomenologiskt hermeneutiskt och narrativt forskningsperspektiv. Enpilotstudie gjordes för att pröva metoden.

Bakgrund: Att drabbas av en hjÀrtinfarkt Àr en hotfull och skrÀmmande upplevelse som kan pÄverka upplevelsen av livskvalitet för mÄnga kvinnor. Enligt Siri Naess definition av livskvalitet ska personen ha en grundstÀmning av gjÀdje, sjÀlvkÀnsla, samhörighet och vara aktiv för att uppleva en god livskvalitet. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser efter en hjÀrtinfarkt med fokus pÄ livskvalitet. Metod: En allmÀn litteraturstudie genomfördes, vilken bygger pÄ vetenskapliga artiklar framtagna genom databaserad litteratursökning. Dessa kvalitetsgranskades och en artikelöversikt sammanstÀlldes.

Syftet med den hÀr studien Àr att synliggöra barns perspektiv i en samling och hur pedagogerna bemöter barns perspektiv i samlingen. En kvalitativ forskningsmetod ligger till grund för arbetet och bygger pÄ en fenomenologisk teori. Studiens data samlades in med hjÀlp av observationer pÄ en förskola norr om Stockholm. Resultatet visar att barnen kroppsligt uttrycker sina upplevelser och erfarenheter av samlingen, dÀr olika former av passivitet och motstÄnd var förekommande hos barnen. Studien visar Àven pÄ att barnen ofta söker sig till varandra med avsikten att ingÄ i sociala gemenskaper, dela glÀdje och upplevelser.

A qualitative study with an aim to examine the experience and reaktions nurses had while caring for patients with sepsis..

Undersökningens syfte har varit att ta reda pÄ pedagogers erfarenheter och vilka metoder de har anvÀnt sig av kring barns andrasprÄksinlÀrning i förskolan. Metoden som anvÀnts för att undersöka problemformuleringarna Àr intervjumetoden. Sex verksamma pedagoger som arbetar pÄ fyra olika förskolor intervjuades. I analysen skrivs det om hur det empiriska materialet förhÄller sig till det teoretiska ramverket och tidigare forskning i förhÄllande till andrasprÄksinlÀrningen i förskolan. Studien resulterade i att alla vÄra intervjuade pedagoger tyckte att arbetet med svenska som andrasprÄk Àr viktigt.

Bakgrund: VÄrdmiljön pÄ sjukhus har traditionellt utformats av arkitekter. Fokus pÄ patienten har skiftat frÄn subjekt till objekt, för att Äter gÄ mot en syn som subjekt. Intresset för utformning av vÄrdmiljön har de senaste Ären ökat. Problem: Patienterna inneliggande pÄ sjukhus befinner sig i en utsatt situation. Sjuksköterskor pÄ sjukhus har lite kunskap om hur vÄrdmiljön pÄverkar patienterna vilket behövs för att kunna arbeta efter ett personcentrerat perspektiv.

Muntlig kommunikation kan vara begrÀnsad eller omöjlig nÀr patienten Àr intuberad vid respiratorbehandling. Intuberingen hindrar talet och detta kan vara frustrerande för mÄnga patienter. Syftet med studien var att belysa hur intuberade intensivvÄrdspatienter upplever kommunikation. För att genomföra studien valdes systematisk litteraturstudie som metod. Resultatet baseras pÄ 11 artiklar.

Syftet med denna studie Àr att bringa bÀttre förstÄelse och ge en inblick i flyktingars egna upplevelser och erfarenheter gÀllande integrationsarbete under deras tid i Sverige samt under introduktionsperioden pÄ integrationsenheten i VÀsterÄs. Jag har fokuserat min studie pÄ att undersöka hur flyktingar upplever praktik som ÄtgÀrd till integration för att tillföra bÀttre förstÄelse för praktikanternas upplevelser samt identifiera problemomrÄden som behöver förbÀttring eller utveckling. Enligt min mening tyder resultaten av mina kvalitativa djupintervjuer pÄ att det finns ett behov av att fokusera pÄ flyktingens upplevelse under introduktionstiden. Denna period kan vara avgörande för flyktingens framtida sjÀlvuppfattning som jag anser skapar kollektiva gemenskaper som i sin tur leder till isolering och till slut det oundvikliga vi och dem tÀnkande som sÀtter hinder i vÀgen för en lyckad integration.Jag inbjuder lÀsarna att ta del av mitt arbete som belyser olika problemomrÄden samt lyfter fram vilka ÄtgÀrder som behöver vidtas för en utveckling inom integrationsarbetet..

 Syftet med studien var att belysa bistÄndshandlÀggares arbete i team och deras upplevelser av arbete i team. FrÄgestÀllningarna var: Hur arbetar bistÄndshandlÀggare i team? Hur upplever bistÄndshandlÀggare sitt arbete i team? Vilka svÄrigheter finns det medteamarbete? Vilka positiva erfarenheter har bistÄndshandlÀggare av teamarbete? Det Àrviktigt att problematisera och fördjupa kunskapen om hur det allt mer populÀra teamarbetet upplevs. Aktuell forskning sÀger att för att teamarbete ska fungera krÀvs ett bra arbetsklimat. Studien inspirerades av teorier om team, organisationsteorier och Antonovskys begrepp KASAM.

Bakgrund: Sjuksköterskeprogrammet  vid Uppsala universitet innefattar 49,5 högskolepoÀng verksamhetsförlagd utbildning (VFU). I termin 2 har studenterna fyra veckor VFU inom basal omvÄrdnad och handledes dÄ av undersköterska. Handledning Àr ett sÀtt att lÀra ut och utveckla kompetens och innefattar bÄde teoretiskt och praktiskt kunnande. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka undersköterskornas upplevelser av att handleda sjuksköterskestudenter under deras verksamhetsförlagda utbildning i termin 2 pÄ sjuksköterskeprogrammet. Metod: Kvalitativ intervjustudie med deskriptiv design.

Bakgrund: Forskning kring hur förÀldrar upplevde sitt barns omvÄrdnad i samband med operation har visat att förÀldrar förvÀntade sig mer stöd frÄn sjukvÄrdspersonalen Àn vad de fick, men att personalen var omedveten om detta. FörÀldrarna kÀnde sig osÀkra pÄ sin roll i omvÄrdnadsarbetet och de kÀnde att deras auktoritet var hotad. Syfte: Syftet var att beskriva förÀldrars upplevelser av deras barns omvÄrdnad pÄ sjukhus i samband med operation och speciellt vid postoperativ smÀrta. Metod: En litteraturstudie baserades pÄ Ätta vetenskapliga artiklar. Resultat: Analys av artiklarna resulterade i fyra huvudkategorier: ?Upplevelser av sjukhusmiljön?, ?Upplevelser av rollen som förÀlder?, ?Upplevelser av personalens bemötande? och ?Upplevelser av barnets postoperativa omvÄrdnad?.

SAMMANFATTNING Tidigare studier har handlat om jÀmförelse av patienternas erfarenheterfrÄn olika undersökningar av tjocktarmen som kolografi, koloskopi och DT -kolografi. Denna studiehar lyft upp patientens erfarenheter frÄn DT -kolografi som berodde pÄ bemötande frÄn personalenvid DT -kolografi och pÄ patientens erfarenheter frÄn tidigare undersökningar. Syfte med studienvar att beskriva hur patienten upplevde DT-kolografi. Materialet hade erhÄllits frÄn intervjuer medsjutton patienter och analyserats med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visade attpatienternas upplevelse av undersökningen berodde pÄ bÄde bemötande frÄn röntgensjuksköterskanvid DT-kolografi och pÄ patienternas egna erfarenheter frÄn tidigare undersökningar och pÄ derasförvÀntningar..

I andra delen, av de tvÄ delar som texten bestÄr av,  beskriver  författarensina upplevelser frÄn en vistelse i Belgrad. Del I handlar om ett Ärs vistelse under 1977 och del tvÄ om ett Äterbesök 2014. I del II har författaren beskrivit sina upplevelser som kretsar runt stadens konstliv, arkitektur och historia..

Sammanfattning/AbstractEtt viktigt uppdrag som skolan har Àr att lÀra barn att lÀsa och skriva och pÄ olika sÀtt hantera sprÄket i vÄrt skriftsprÄkliga samhÀlle. Ett annat viktigt uppdrag som lÀrare har Àr att utgÄ frÄn elevernas förkunskaper och tidigare erfarenheter.VÄrt syfte har dÀrför varit att belysa lÀrares förhÄllningssÀtt till elevers förkunskaper och tidigare erfarenheter i den tidiga lÀs- och skrivundervisningen. Tar lÀrarna tillvara pÄ dessa och i sÄ fall hur? Kan detta i sin tur ha att göra med den syn lÀrarna har pÄ lÀs- och skrivlÀrande; gÄr det att knyta till nÄgon av tvÄ traditioner inom detta omrÄde, Phonics eller Whole Language?För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har vi genomfört en kvalitativ studie, dÀr vi intervjuat fyra lÀrare. Med hjÀlp av vÄrt arbetes bakgrund har sedan dessa intervjuer analyserats och diskuterats.Vi kan se att lÀrarna i vÄr studie i olika grad knyter an till elevers förkunskaper och tidigare erfarenheter.

Syfte: Att undersöka hur det kan vara att vÀxa upp med en bror eller syster med diagnosen adhd, hur livssituationen/syskonskapet hanterats, samt hur de har pÄverkats och hur det eventuellt fortsÀtter att pÄverka dem i vuxenlivet. Syftet var Àven att undersöka syskonens upplevelser och behov av socialt stöd under uppvÀxten.FrÄgestÀllningar:? Vilka upplevelser finns hos personer som vuxit upp med ett syskon med adhd?? Hur upplever syskon att de har pÄverkats av att vÀxa upp med en bror eller syster med adhd?? Hur har syskonskapet hanterats?? I vilken utstrÀckning finns det behov av socialt stöd under uppvÀxten för syskon till barn med adhd?Metod: Studien Àr kvalitativ och bygger pÄ intervjuer med Ätta personer som vuxit upp med ett eller flera syskon med diagnosen adhd. Intervjupersonerna bestÄr av bÄde kvinnor och mÀn i Äldrarna 17- 29 Är. Resultat: Resultatet visade att samtliga syskon upplevt att syskonrelationen och familjesituationen innehÄllit mycket brÄk som enligt intervjupersonerna var mer Àn vanligt syskonbrÄk.