Teamarbete och kommunikation Àr en utmaning för anestesisjuksköterskan. Vid akuta tillstÄnd omhÀndertas patienten enligt ABCDE som Àr hÀmtat frÄn konceptet Advanced Trauma Life Support (ATLS) som Àr standard pÄ skadeplatser och akutmottagningar i Sverige. LuftvÀg, andning och cirkulation utgör en del av anestesisjuksköterskans spetskompetens och anestesisjuksköterskan ska kunna medverka vid olyckor och i vÄrden av svÄrt skadade personer. Forskning har visat att patienter kan dö till följd av dÄlig kommunikation mellan vÄrdarna. I kompetensbeskrivningen för anestesisjuksköterskor och under omrÄdet sÀkerhet och vÄrdmiljö beskrivs vikten av tydlig kommunikation i förhÄllande till vÄrdteamet.

Oron för att utsÀttas för hot eller vÄld Àr för mÄnga anstÀllda inom vÄrdsektorn en daglig psykisk pÄfrestning. Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskans upplevelser i samband, med hot och vÄld i den somatiska vÄrden samt hur det hanteras. Studien Àr en litteraturstudie baserad pÄ vetenskapliga artiklar. I databaserna Medline och Cinahl fann författarna 33 artiklar varav 7 artiklar ansÄgs svara mot studiens syfte, genom manuell sökning valdes 5 artiklar ut. De vetenskapliga artiklarna granskades och bedömdes vad gÀllde vetenskaplig kvalitet.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Att bli inlagt i en flerbÀddssal kan fÄ patienterna att fÄ uppleva olika upplevelseroch deras upplevelser Àr pÄverkade av sjukhusmiljö, exempelvis avdelningensatmosfÀr, avsaknad av utrymme och kommunikation. VÀrdigheten kan blipÄverkad och krÀnkt pÄ olika sÀtt beroende pÄ de olika patienternasuppfattningar om vÀrdigheten.Syfte: Syftet var att belysa patienters vistelse i en flerbÀddssal.Metod: En litteraturöversikt som har baserats pÄ 14 artiklar, varav 13 kvalitativ och enkvantitativ studie som hÀmtats frÄn CINAHL, Medline och PubMed. ResultatetsammanstÀlldes i en matris, dÀr likheterna identifierats och nya tema skapades.Resultat: Litteraturöversiktens resultat presenteras i fem olika teman. De Àr följande:patienters upplevelser av att vara oberoende, patientens privatsfÀr, patientensdelaktighet i att bli placerad i en flerbÀddssal, patienters upplevelser av att varamed andra och sjukvÄrdpersonalens bemötande som pÄverkar patientersupplevelser. Det beskrivs hur patienters upplevelser blir pÄverkade bÄde positivtoch negativt.Diskussion: Författarna diskuterar resultatet utifrÄn Nordenfelts vÀrdighetsbegrepp, dÀr denmoraliska resningens vÀrdighet, mÀnniskovÀrdighet och den personligaidentitetens vÀrdighet berörs.Nyckelord: FlerbÀddssal, patienters upplevelser, vÀrdighet, integritet.

Att bli förÀlder Àr oftast ett av de största ögonblicken i en mÀnniskas liv. MÄnga förvÀntar sig att fÄ en ljuvlig tid, men om barnet fÄr kolik kan denna tid istÀllet bli fylld av barnskrik som vÀnder upp och ned pÄ hela familjesituationen. Flertal förÀldrar till barn med kolik upplever att de tappar kontrollen över sina liv. Syftet med studien var att beskriva mödrars erfarenheter av att ha levt med spÀdbarn som haft kolik. Metoden var en kvalitativ intervjustudie.

I föreliggande studie Äsyftas att erhÄlla en djupare förstÄelse om ordningsvakters erfarenheter och upplevelser av vÄld och hot. Vi vill Àven fÄ klarhet i vilken betydelse samspelet mellan kollegorna har, samt vad interaktionen mellan ordningsvakterna och gÀsterna har för betydelse för upprÀtthÄllandet av ordning dÀr de arbetar. Uppsatsen har genomförts i en sydsvensk mindre stad. För insamling av empiri har vi nyttjat oss av kvalitativ metod, dÀr 10 semistrukturerade intervjuer genomförts dÀr 10 respondenter av olika kön deltagit. En delvis deltagande observation pÄ en nattklubb har Àven genomförts som ett komplement till intervjuerna.

Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av tvÄngsÄtgÀrder i form av fastspÀnning samt isolering inom den psykiatriska tvÄngsvÄrden. Bakgrund: Lagen om psykiatrisk tvÄngsvÄrd innebÀr att samhÀllet har förmÄgan att beröva en individ sin frihet om denne lider av en allvarlig psykisk störning. Det förekommer tvÄngsÄtgÀrder sÄ som fastspÀnning och isolering, dessa ska utövas med sÄ stor hÀnsyn som möjligt till patienten. Metod: Denna studie Àr en systematisk litteraturstudie som Àr baserad pÄ 11 vetenskapliga artiklar som Àr begrÀnsade mellan 2002 och 2014. Resultat: En del patienter ansÄg att fastspÀnning Àr en nödvÀndig ÄtgÀrd men ÀndÄ Àr det mÄnga som har negativa erfarenheter av dessa.

I denna c-uppsatts problematiseras omrÄdet konflikthantering och anledningen till att mÀnniskor hamnar i konflikter. Syftet Àr att beskriva hur pedagoger i den dagliga skolverksamheten arbetar med konflikthantering samt om de har nÄgra speciella metoder eller strategier. Vi anvÀnde kvalitativa intervjuer som undersökningsmetod till vÄrt arbete. Syftet bröt vi ner i tre frÄgestÀllningar som sökte svar pÄ frÄgor hur pedagoger arbetar med konflikthantering, deras tankar, erfarenheter och upplevelser inom omrÄdet. Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande dÀr vi har tagit i beaktning, utifrÄn ett forskningsperspektiv, att mÀnniskan hela tiden pÄverkas av sin omgivning.

Idag lider cirka 50 000 personer i Sverige av svÄrlÀkta bensÄr. Att leva med svÄrlÀkta bensÄr innebÀr en kronisk sjukdom dÀr lÀkningsprocessen oftast Àr lÄngvarig och sannolikheten att sÄr Äterkommer Àr hög. Sjukdomen pÄverkar flera delar av patienters liv och ytterligare kunskap behövs om hur tillstÄndet pÄverkar de drabbade. Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser av att leva med svÄrlÀkta bensÄr. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie dÀr tio relevanta vetenskapliga artiklar valdes ut för analys.

Vid start av amning Àr det viktigt att modern kÀnner att hon kan fÄ stöd frÄn anhöriga och frÄn experter. Om amningen inte fungerar kan mamman fÄ svÄrt att knyta an till sitt lilla barn och mamman kan börja tvivla pÄ sitt moderskap. BarnavÄrdcentralsjuksköterskan (BVC-sköterskan) har en framtrÀdande roll som amningsstödjare. BVC-sköterskan behöver dÀrför ha mycket kunskap kring barnets behov och ha en förmÄga att kunna samtala med förÀldrarna. Det ligger pÄ BVC-sköterskans ansvar att mötet med mamman blir vÄrdande.

Bakgrund: Arbetsbelastningen inom hÀlso-och sjukvÄrden har ökat och efterfrÄgan pÄ grundutbildade sjuksköterskor Àr större Àn antalet som utexamineras varje Är. Den höga arbetsbelastningen bidrar till att nyutexaminerade sjuksköterskor inte fÄr den hjÀlp och stöd de behöver. Var tionde sjuksköterska vill avsluta sin yrkesbana efter första Äret. Syfte: Syftet var att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att vara ny inom professionen. Metod: Examensarbetet Àr en litteraturöversikt som innehÄller fjorton kvalitativa vetenskapliga artiklar.

Syftet med examensarbetet Àr att genom intervjuer undersöka vilka erfarenheter elever har kring elevinflytande i gruppsammansÀttning. Detta genom att ta reda pÄ hur eleverna tÀnker kring lÀrarsammansatta grupper respektive elevsammansatta grupper. Vidare Àr syftet att undersöka hur eleverna uppfattar lÀrarnas intention kring att sÀtta samman grupper. Urvalet i min undersökning Àr tvÄ skolor dÀr jag intervjuade elever i skolÄr 3 och skolÄr 9, detta för att se pÄ likheter och skillnader i deras erfarenheter kring Àmnet. UtifrÄn lÀroplanens intentioner kring samspel undersöker jag elevernas erfarenheter kring att kÀnna trygghet i en grupp.

Syftet med denna studie Àr att undersöka betydelsen av uppskattning och feedback bland anstÀllda vid Àldreboenden och vad det gör med motivationen till arbetet. Detta Àr en kvalitativ studie som vi valde att utföra genom sex semistrukturerade intervjuer med anstÀllda vid fyra olika Àldreboenden. Materialet har analyserats med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys.Vad har uppskattning och feedback för betydelse hos de anstÀllda och hur pÄverkar det arbetsmotivationen?Resultaten i studien visar bland annat att respondenterna upplever lite uppskattning och feedback i det dagliga arbetet och de önskar mer av bÄde chef sÄvÀl som kollegor. Det förekommer viss uppskattning frÄn anhöriga men det Àr inte allt för ofta.Slutsatsen av studien Àr att uppskattning och feedback har bÄde en positiv och negativ pÄverkan, detta handlar mycket om individuella upplevelser hos anstÀllda.

Denna studie undersöker kvinnors erfarenheter av att inneha fackliga förtroendeuppdrag inom Industrifacket Metall och utgÄr frÄn Yvonne Hirdmans teori om genussystem samt delar av Anthony Giddens struktureringsteori dÀr det praktiska medvetandet Àr i centrum. Semistrukturerade intervjuer med sju kvinnor anstÀllda vid tre olika företag genomfördes och analyserades utifrÄn tre teman; arbetet, fackföreningen samt privatlivet och resultaten anvÀnds i exemplifierande syfte. Respondenternas erfarenheter visar att ojÀmstÀlldhet rÄder inom omrÄdena och trots att de upplever att detta har förbÀttrats sedan nÄgra Är tillbaka, sÄ Àr det mycket som tyder pÄ att diskrimineringen har antagit mer subtila uttryck Àn tidigare..

Studiens syfte var att undersöka och ge en övergripande bild av sfi-lÀrare upplevelser av att studera under liknande sprÄkliga villkor som sina elever pÄ sfi. För att kunna ge en helheltsbild valde jag att anvÀnda mig av tre frÄgestÀllningar som fokuserar pÄ olika delar av deras upplevelser; hur talar lÀrarna om sina erfarenheter av att vara elev under liknande sprÄkliga villkor som sina elever? Hur talar lÀrarna om sina erfarenheter av att möta sina elever sedan de börjat studera pÄ kursen? Vilka insikter uttrycker lÀrarna att kursen har gett om sfi-lÀrarrollen?För att undersöka detta fick sfi-lÀrare pÄ en skola i en medelstor svensk stad gÄ en nybörjarkurs i arabiska pÄ mÄlsprÄket, dvs arabiska var det enda sprÄk som anvÀndes i undervisningen och kommunikationen med kursens lÀrare. Efter kursen genomfördes individuella samtalsintervjuer med sfi-lÀrarna. DÀrefter gjordes en innehÄllsanalys dÀr svaren analyserades i ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande.Resultatet visade att sfi-lÀrarna uppgav att det varit nÄgot annorlunda Àn de förvÀntat sig att studera pÄ mÄlsprÄket.

Med bakgrund i lÀraryrkets professionaliseringsprocess, som bland annat efterlyser lÀrares reflekterande och utvÀrderande förhÄllningssÀtt i sin yrkesutövning, avser denna studie att sammanstÀlla och redovisa lÀrares erfarenheter av och förhÄllningssÀtt till IST-anvÀndning frÀmst inom Àmnet matematik. Genom att studera andra lÀrares upplevelser av och förhÄllningssÀtt till sitt IST-anvÀndande kan man öka sitt egna medvetande. Denna litteraturstudie syftar dÀrför till att öka medvetenheten om de interaktiva skrivtavlornas effekter för matematikundervisningen och lÀrarens arbete.Studiens resultat visar att de interaktiva skrivtavlorna kan bidra med flera positiva förÀndringar, men för att det ska bli konkreta effekter för lÀrarna och undervisningen mÄste en rad andra förÀndringar först ske. Den mest framtrÀdande faktorn som framkommit i litteraturen Àr att lÀrarna upplever att de behöver fÄ möjligheter till en utökad fortbildning och tid till att utveckla sina tekniska och pedagogiska kompetenser. Litteraturen pekar pÄ att en fullgod fortbildning Àr avgörande för hur vÀl den interaktiva skrivtavlan kan integreras i undervisningen och för att lÀrare ska utveckla en sÀkerhet i att hantera verktyget..