Bröstcancer Àr den vanligaste cancerformen hos kvinnor, det Àr av betydande vikt för kommande behandling att upptÀcka den i tid. En fjÀrdedel av all bröstcancer upptÀcks genom att kvinnan kÀnner pÄ, det vill sÀga palperar sina bröst. Mastektomi Àr den vanligaste behandlingen vilket innebÀr att ett bröst avlÀgsnas genom ett kirurgiskt ingrepp. Kvinnor som nyligen opererats kan kÀnna sig oroliga och deprimerade. Syftet Àr att beskriva kvinnors upplevelser och erfarenheter efter att ha genomgÄtt mastektomi.

BakgrundI vÄr bakgrund beskriver vi utomhuslekens betydelse för barns utveckling och vÀlbefinnande. Barn lÀr av egna konkreta upplevelser och naturmiljön inspirerar dem till skapande och experimenterande verksamhet. Genom att kontinuerligt Äterkomma till samma plats i naturmiljön skapar barnen kÀnslomÀssiga band till den och kÀnner sig trygga dÀr.SyfteVÄrt syfte Àr att undersöka om barngruppers olika erfarenheter av utevistelse gör sig synliga i leken, dÄ de introduceras i en outforskad naturmiljö, som inte tidigare Àr kÀnd för dem.MetodVi har gjort ett kvalitativt experiment, dÀr vi observerat barn frÄn tvÄ förskolegrupper med skilda erfarenheter av vistelse i naturmiljö, för att se likheter respektive skillnader i leken. TvÄ observationer per grupp har utförts, dÄ vi med hjÀlp av löpande protokoll har noterat bland annat val av aktiviteter och lekmiljö pÄ platsen, samt interaktion mellan barnen.ResultatVi uppfattar tydliga skillnader mellan de bÄda barngruppernas lek. Den grupp som har stor vana av naturvistelse anvÀnder sig i mycket större utstrÀckning av naturmaterialet, samt har rikligt med inslag av fantasi i leken jÀmfört med gruppen som sÀllan gÄr till naturmiljö..

Socialt stöd beskrivs som att personer upplever att andra mÀnniskor bryr sig om honom eller henne, detta genom att visa att personen har ett vÀrde och Àr uppskattad. Stöd och nÀrvaro har en stor betydelse vad gÀller personers upplevelser av situationen i samband med sjukdom. Fokus för denna litteraturstudie var att beskriva och sammanstÀlla den kunskap som finns kring de omrÄden dÀr kvinnor med bröstcancer kÀnner stöd i ett socialt sammanhang. DÀrför var syftet med denna litteraturstudie att beskriva hur kvinnor med bröstcancer upplever socialt stöd. En systematisk litteratursökning genomfördes, vilket resulterade i sexton vetenskapliga studier med inifrÄnperspektiv.

Bakgrund: SjÀlvskadebeteende Àr ett samhÀllsproblem som ökar. Personer med sjÀlvskadebeteende kan ofta uppleva att de inte bemötts pÄ ett bra sÀtt av vÄrdpersonal. Beteendet kan vara svÄrt att begripa och provocerande för omgivningen. Personer som skadar sig sjÀlv gör det i syfte att lindra Ängest och smÀrta. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser i bemötandet av personer med sjÀlvskadebeteende.

Studiens syfte var att undersöka och ge en övergripande bild av sfi-lÀrare upplevelser av att studera under liknande sprÄkliga villkor som sina elever pÄ sfi. För att kunna ge en helheltsbild valde jag att anvÀnda mig av tre frÄgestÀllningar som fokuserar pÄ olika delar av deras upplevelser; hur talar lÀrarna om sina erfarenheter av att vara elev under liknande sprÄkliga villkor som sina elever? Hur talar lÀrarna om sina erfarenheter av att möta sina elever sedan de börjat studera pÄ kursen? Vilka insikter uttrycker lÀrarna att kursen har gett om sfi-lÀrarrollen?För att undersöka detta fick sfi-lÀrare pÄ en skola i en medelstor svensk stad gÄ en nybörjarkurs i arabiska pÄ mÄlsprÄket, dvs arabiska var det enda sprÄk som anvÀndes i undervisningen och kommunikationen med kursens lÀrare. Efter kursen genomfördes individuella samtalsintervjuer med sfi-lÀrarna. DÀrefter gjordes en innehÄllsanalys dÀr svaren analyserades i ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande.Resultatet visade att sfi-lÀrarna uppgav att det varit nÄgot annorlunda Àn de förvÀntat sig att studera pÄ mÄlsprÄket.

Bakgrund: MÀnniskor som avlider i hjÀrt- och kÀrlsjukdomar gör det i de flesta fall pÄ grund av hjÀrtinfarkt. FrÄn 1987 till 2010 intrÀffade ca 110 hjÀrtinfarkter/dag i Sverige och av dem drabbade sex av tio hjÀrtinfarkter mÀn. Dödsfallen i hjÀrtinfarkt har minskat genom Ären p.g.a bÀttre behandlingsmetoder men fler överlevare innebÀr ocksÄ att fler upplever tiden efter en hjÀrtinfarkt. Att drabbas av en hjÀrtinfarkt Àr ofta skrÀmmande och leder till existentiella tankar. Forskning om upplevelser tiden efter en hjÀrtinfarkt visar att det kan förekomma skillnader i mÀns och kvinnors upplevelser.

Denna studie synliggör hur olika pedagoger ser pÄ och jobbar med barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd. I bakgrunden redovisas tidigare forskning som belyser diagnoser i förskolan, pedagogers olika uppfattningar och arbete samt begreppet ?barn i behov av sÀrskilt stöd?. Studien Àr kvalitativ, jag har genomfört forskningsintervjuer för att fÄ en inblick i hur yrkesverksamma pedagoger ser pÄ och jobbar med barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd.Resultatet visar att mÄnga pedagoger har samma uppfattningar om vad som Àr viktigt att tÀnka pÄ i arbete med barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd. De stÄr alla pÄ samma grund men arbetar pÄ olika sÀtt.

Syftet med studien Àr att öka förstÄelsen för utvecklingssamtalets olika delar i förskolan sÄ som syfte, kÀnslor under och efter genomförandet samt eventuella problem som kan uppstÄ. Genom att intervjua förskollÀrare har vi författare fÄtt ta del av deras erfarenheter kring utvecklingssamtal. DÀrför har vi författare stÀllt oss frÄgan vad utvecklingssamtal innebÀr utifrÄn förskollÀrares uppfattningar och erfarenheter. Hur tÀnker förskollÀrare kring utvecklingssamtal i förskolan? Vi författare har studerat tidigare forskning och lÄtit det ligga till grund för vÄr studie.

Examensarbetet syftar till att fÄ förstÄelse för förvÀntningar som vuxna vÀgledningssökande kan bÀra inför ett vÀgledningssamtal och hur de efterÄt upplever att dessa motsvarats. Jag har studerat enskilda personers förvÀntningar innan de har varit pÄ sitt vÀgledningssamtal. I samband med detta har jag ocksÄ undersökt personernas tidigare erfarenheter av vÀgledning, som sedan följts upp med studier som fokuserar pÄ deras upplevelser av sitt specifika möte. De sökandes upplevelser, tidigare erfarenheter och förvÀntningarna studeras för att se hur de förhÄller sig till varandra. Examensarbetet utgÄr helt ifrÄn ett sökande perspektiv.

AbstractVÄrt examensarbete belyser hur barn möter och samtalar kring lÀsning av skönlitterÀra texter, samt hur deras egna erfarenheter kommer till uttryck genom samtal vid skönlitterÀr lÀsning. Vi tar vÄr utgÄngspunkt ur John Deweys (1859-1952) teorier om kunskap och lÀrande och Louise M. Rosenblatts (1904-2005) tankar kring lÀsning som transaktion. Tidigare forskning har visat pÄ vikten av att ta del av och bygga kring elevers erfarenheter för att vidga deras förstÄelse vid skönlitterÀr lÀsning. VÄr studie har behandlats genom en etnografisk ansats med observation som metod dÀr vi utgÄtt frÄn barnets möte med skönlitterÀra texter.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att undersöka om lÀrares sÀtt att undervisa och valet av innehÄll skapar positiva upplevelser av fysisk aktivitet hos eleverna.Hur resonerar lÀrarna kring lektionsinnehÄll och dess syfte eller mÄl?Hur upplever elever med olika erfarenheter av föreningsidrott innehÄllet och utformandet av idrottslektionerna?MetodJag valde att ha en kvalitativ ansats i den studien, och genom intervjuer samla in data. Jag valde att ha en intervjuguide som intervjutyp. En mindre strukturerad intervju hade lett till att jag hade fÄtt svÄrigheter att jÀmföra data frÄn de olika intervjuerna. Om jag istÀllet valt en mer strukturerad intervju hade jag fÄtt svÄrigheter att förstÄ den intervjuades tankar dÄ intervjun blir lÄst till frÄgor och intervjupersonens egna utsagor hade blivit tillbakahÄllna.

Syftet med denna studie var att analysera och beskriva lÀrare i Idrott och hÀlsas erfarenheter och upplevelser av att anvÀnda lÀxor med hjÀlp av bland annat modern teknik i Àmnet Idrott och hÀlsa. 8 stycken verksamma lÀrare i Idrott och hÀlsa intervjuades med hjÀlp av kvalitativa intervjuer. I resultatet framkom att lÀrarna delvis hade liknande erfarenheter av att anvÀnda lÀxor och modern teknik i sin undervisning, jÀmfört med beskrivningar i tidigare forskning. Vissa lÀrare anvÀnde lÀxor i sin undervisning, andra inte. Resultatet i denna studie uppvisar en paradox: de flesta av lÀrarna i önskade att skolan blev lÀxfri, fast de i nulÀget sjÀlva anvÀnde sig av lÀxor exempelvis i syfte att utöka Àmnestiden.

Bakgrund: De flesta patienter som vÄrdas i Sverige gör det pÄ frivillig basis, men en liten del av dessa vÄrdas under tvÄng. Dessa patienter Äterfinns i alla hÀlso- sjukvÄrdens verksamheter, men Àr kraftigt överrepresenterade i psykiatrisk omvÄrdnad, ofta med diagnoserna bipolÀrsjukdom och i psykotiska tillstÄnd.Syfte: Att beskriva patienternas upplevelse av tvÄngsÄtgÀrder i psykiatrisk omvÄrdnad.Metod: Författarna har gjort en litteraturöversikt innehÄllande nio vetenskapliga artiklar, som har tolkas, bearbetats, analyseras och anvÀnd i resultatet. Under sammanstÀllningen fann författarna elva olika inriktningar i upplevelsen av tvÄngsvÄrds om kunde underkategoriseras de tre komponenterna i KASAM. Dessa var Begriplighet; FörstÄelse, förlorad sjÀlvkÀnsla, Hanterbarhet; en nödvÀndig handling, maktmissbruk, rÀdsla. Meningsfullhet; acceptans, en onödig överreaktion, ett avslutat kapitel och bra erfarenheter.Teoretisk referensram: Under arbetet har författarna utgÄtt ifrÄn Antonovskys teori om KASAM och dess tre huvudkomponenter.Resultat: I resultatet fann författarna att patienternas upplevelser av tvÄngsÄtgÀrder till stor del var beroende av patientens KASAM.

Den nya rehabiliteringskedjan med sina fasta tidsgrÀnser för lÄngtidssjukskrivna har fÄtt stor uppmÀrksamhet i svensk media under senare tid. De nya reglerna fokuserar framförallt pÄ tidiga insatser för lÄngtidssjukskrivna med mÄlet ÄtergÄng i arbete. Intervjuerna i föreliggande studie utfördes med sju försÀkrings-kassahandlÀggare pÄ olika försÀkringskontor. Syftet var att undersöka vilka erfarenheter och upplevelser handlÀggarna pÄ FörsÀkringskassan har av den nya rehabiliteringskedjan och arbetslivsinriktad rehabilitering. Resultatet visade att det Àr en mÀngd olika faktorer som pÄverkar handlÀggarnas arbete.

Den stora manliga dominansen inom musikbranschen, och dess olika villkor fo?r kvinnor och ma?n, har lett till uppkomsten av organisationer som vill utja?mna ko?nsbalansen. Popkollo fo?rso?ker uppna? detta genom att ordna musikla?ger, speciellt riktade till tjejer.Syftet med min underso?kning a?r att fa?nga unga musicerande tjejers bera?ttelser om sina upplevelser innan, under, och efter ett Popkollo. Dessa upplevelser skildrar jag utifra?n en kvalitativ intervjustudie med 18 kollodeltagare fra?n sommaren 2013.