Bakgrund: VÄrdpersonalen pÄ en akutmottagning vÄrdar ett stort antal patienter under en kort och ofta intensiv period. Arbetet pÄ akutmottagningen stÀller höga krav pÄ vÄrdpersonalen, vilket kan leda till att kraven blir allt för höga i vissa situationer. VÄrdandet av patienter kan dÀrför bli lidande vilket resulterar i att patienter utsÀtt för vÄrdlidande. Syfte: Studiens syfte var att undersöka patienters erfarenheter av att ha vÄrdats pÄ en akutmottagning. Metod: En litteraturöversikt baserad pÄ elva vetenskapliga artiklar analyserades.

Syftet med denna studie var att med hjÀlp av kvalitativa intervjuer undersöka lÀrares medvetenhet angÄende betydelsen av anvÀndandet av barnens erfarenheter i skrivundervisningen, för att erbjuda eleverna en god möjlighet till att utveckla sin skrivförmÄga. För att uppnÄ syftet formulerades tvÄ frÄgestÀllningar, hur lÀrare beskriver barnens erfarenheter utifrÄn skrivundervisningen och hur de beskriver att de utformar sin skrivundervising med tanke pÄ elevernas erfarenheter.I studien har framkommit att lÀrarnas intention Àr att utgÄ frÄn barnens erfarenheter. De lÀrare som intervjuats ser barnens erfarenheter som viktiga och som en förutsÀttning i skrivundervisningen, men de ser ocksÄ att olika erfarenheter förbereder eleverna pÄ olika sÀtt inför den undervisning som ges. Detta gör att de vÀrderar och vÀljer ut vilka erfarenheter de vill anvÀnda i skrivundervisningen. Samtidigt ser lÀrarna sig sjÀlva som viktiga förmedlare av erfarenheter som barnen kan bygga sin skrivutveckling pÄ.Uppsatsen har som teoribakgrund Vygotskijs sociokulturella perspektiv men Àven Deweys erfarenhetsteori och Bourdieus teori om fÀlt, habitus och kapital.

För individer som genomgÄr en hjÀrttransplantation förbÀttras hÀlsan radikalt. Deras liv som terminalt hjÀrtsjuka förÀndras till att vara förhÄllandevis aktivt och normalt. Trots denna positiva förÀndring innefattar livet dock fortsatta fysiska och psykologiska utmaningar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva individers erfarenheter av att leva med ett nytt hjÀrta efter genomgÄngen transplantation med utgÄngspunkt frÄn tre frÄgestÀllningar; Vilka kÀnslor och attityder kan uppkomma rörande donatorn och dennes efterlevande? Hur kan förhÄllandet och anpassningen till det nya hjÀrtat yttra sig samt i vilken utstrÀckning anser de transplanterade att personligheten skulle kunna förÀndras? Litteratursökningen genomfördes med hjÀlp av de sju stegen i Goodmans modell.

Syftet med studien var att genom en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervju undersöka högstadielÀrares upplevelser av elevers möjlighet till att förÀndra deras sjÀlvförmÄga (SE). Samt om lÀrarna bedömer att de genom sitt agerande kan pÄverka elevers SE. Som teoretiskt ramverk har Banduras (1986) teori om sjÀlvförmÄga anvÀnts. Resultaten visade att eleverna kunde bÄde stötta och sÀnka varandras SE. Feedbackens utformning var stor pÄverkansfaktor för elevers SE samt hur den förmedlades.

Ambulanssjuksköterskan möter i sitt dagliga arbete upprepade situationer med hög stress dÀr hon mÄste möta och hantera hÀndelser som ligger utanför ramen av normala mÀnskliga erfarenheter. Stressreaktioner kan ses som en normal reaktion för den som varit med om en traumatisk upplevelse. MÄnga har lÀrt sig att hantera detta i sin arbetsvardag, men för en del utvecklas denna stressreaktion till att bli lÄngvarig, med en förhöjd risk för att utveckla depression, drog- och alkoholmissbruk samt posttraumatisk stressyndrom (PTSD). Det Àr betydelsefullt för ambulanssjuksköterskor att ha strategier för att kunna hantera upplevelsen efter traumatiska hÀndelser och dÀrmed kunna förebygga lÄngvariga stressproblem. Syftet med studien var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser och hantering av traumatiska hÀndelser i tjÀnst.

Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av att drabbas av hjÀrtinfarkt. Fem kvinnor intervjuades med öppna frÄgor. Intervjuerna skrevs ut och analyserades som text med en kvalitativ innehÄllsanalytisk metod. Analysen resulterade i fem kategorier som kunde sammanföras till ett huvudtema: Att plötsligt bli sjuk. Resultatet visade att kvinnor som drabbas av hjÀrtinfarkt upplevde en kraftig, obekant smÀrta vid insjuknan- det.

Syftet med denna studie var att med hjÀlp av kvalitativa intervjuer undersöka lÀrares medvetenhet angÄende betydelsen av anvÀndandet av barnens erfarenheter i skrivundervisningen, för att erbjuda eleverna en god möjlighet till att utveckla sin skrivförmÄga. För att uppnÄ syftet formulerades tvÄ frÄgestÀllningar, hur lÀrare beskriver barnens erfarenheter utifrÄn skrivundervisningen och hur de beskriver att de utformar sin skrivundervising med tanke pÄ elevernas erfarenheter.I studien har framkommit att lÀrarnas intention Àr att utgÄ frÄn barnens erfarenheter. De lÀrare som intervjuats ser barnens erfarenheter som viktiga och som en förutsÀttning i skrivundervisningen, men de ser ocksÄ att olika erfarenheter förbereder eleverna pÄ olika sÀtt inför den undervisning som ges. Detta gör att de vÀrderar och vÀljer ut vilka erfarenheter de vill anvÀnda i skrivundervisningen. Samtidigt ser lÀrarna sig sjÀlva som viktiga förmedlare av erfarenheter som barnen kan bygga sin skrivutveckling pÄ.Uppsatsen har som teoribakgrund Vygotskijs sociokulturella perspektiv men Àven Deweys erfarenhetsteori och Bourdieus teori om fÀlt, habitus och kapital.

Syftet med denna uppsats har varit att lyfta fram nÄgra personers egna erfarenheter av migration för att diskutera vad migration kan innebÀra för dessa mÀnniskor och hur de upplever att dessa erfarenheter har pÄverkat dem. Genom att intervjua personer som sjÀlva har migrerat har vi kunnat ta reda pÄ hur dessa personer definierar följderna av migrationen och hur de upplever att de har förÀndrats och vilka resurser och tillgÄngar de har förskansat sig till följd av migrationen. Resultaten pekar mot att migration trots svÄra upplevelser och processer kan leda till en positiv utveckling för migranten som person. Vi har förstÄtt detta resultat utifrÄn ett lösningsfokuserat perspektiv och utvecklat en tanke om hur socialt arbete med migranter eventuellt kan förbÀttras med fokus pÄ de positiva aspekterna av migration och dess konsekvenser..

Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur elever upplever att deras erfarenheter och intressen tas tillvara i svenskÀmnets litteraturundervisning. Huvuddelen av undersökningen Àr av kvalitativ natur och den har genomförts i form av intervjuer. Intervjuerna har sedan analyserats med stöd av styrdokument, tidigare forskning och studiens teoretiska utgÄngspunkter. De teorier som ligger till grund för uppsatsen Àr det sociokulturella perspektivet och lÀroplanens fyra F, samt att lÀrande till stor del Àr relaterat till elevens tidigare upplevelser och till elevens tidigare förvÀrvade kunskaper och insikter. Undersökningen baseras pÄ intervjuer med fyra gymnasielever och fyra elever frÄn grundskolans skolÄr nio.

Denna uppsats Àr en kvalitativ intervjustudie dÀr fyra anhöriga till kroniskt sjuka per-soner har intervjuats om sina erfarenheter av vÀxelvÄrd. Studiens syfte har varit att studera de anhörigas erfarenheter av vÀxelvÄrdsinsatsen, vilken betydelse vÀxelvÄrd har haft för de anhöriga och hur de upplevt samspelet med omvÄrdnadspersonalen. Den teoretiska utgÄngspunkten handlar om kommunikationen mellan anhöriga och personal och hur synen pÄ de anhörigas roll som vÄrdare av sina kroniskt sjuka nÀrstÄende pÄverkar syftet med vÀxelvÄrdsinsatsen. Resultaten pekar pÄ att anhöriga har bÄde positiva och negativa upplevelser av vÀxelvÄrden. Det odelat positiva Àr vila och avkoppling och det mest negativa Àr dÄligt fungerande kommunikation mellan personal och anhöriga.

Den andliga dimensionen ingÄr i den holistiska mÀnniskosynen som sjuksköterskan skall utgÄ frÄn. I Socialstyrelsens Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska stÄr det att sjuksköterskan ska ha förmÄga att bemöta patienters andliga behov. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som pÄverkar sjuksköterskans bemötande av andliga behov. Polit och Becks (2012) niostegsmodell anvÀndes för litteraturstudien. Litteratursökning genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed samt genom en manuell sökning.

BesvÀr frÄn lÀndryggen Àr vanligt förekommande hos patienter inom hÀlso- och sjukvÄrd. PÄ senare Är har metoder frÄn psykiatrin influerat behandlingsarsenalen i den sjukgymnastiska verksamheten, en sÄdan metod Àr Basal KroppskÀnnedom (BK). Syftet med studien var att undersöka kroniska lÀndryggspatienters upplevelser av BK som behandlingsmetod samt sjukgymnasters erfarenheter av metoden. Tre patienter och tvÄ sjukgymnaster i Äldrarna 35 till 60 Är intervjuades. En kvalitativ innehÄllsanalys anvÀndes som metod för att ta del av de intervjuades tankar och erfarenheter kring BK.

Bakgrund: Diabetes Mellitus typ 1 Ă€r en autoimmun destruktion av betaceller i bukspottkörteln. NĂ€r ett barn drabbas av diabetes krĂ€vs det mycket av förĂ€ldrarna och kommer som en chock för hela familjen. FörĂ€ldrar vill göra allt för barnet men kĂ€mpar med de upplevelser som tillkommit.Syftet: Att beskriva vad förĂ€ldrar vars barn diagnostiserats med Diabetes Mellitus Typ 1 har gjort för livsstilsförĂ€ndringar och vilka erfarenheter förĂ€ldrarna har fĂ„tt samt vilken kunskap och information det ger sjuksköterskor i stödet till nya drabbade familjer.Metod: Beskrivande litteraturstudie.Resultat: Vid insjuknandet i diabetes upplevde mĂ„nga förĂ€ldrar rĂ€dsla, frustration, oro och hjĂ€lplöshet. FörĂ€ldrarna ville strĂ€va efter normalitet i vardagen och bli behandlade som en frisk familj.  Genom information, god kommunikation och bra stöd frĂ„n sjuksköterskan behövde inte förĂ€ldrarna kĂ€nna sig ensamma utan hade alltid nĂ„gon att komma till. Även stödfamiljer och stödgrupper var viktiga för förĂ€ldrarna som hĂ€r kunde fĂ„ och dela med sig av erfarenheter och tips.

Syftet med denna studie Àr att skapa en större förstÄelse för individens upplevelser av förÀndringar i de vardagliga arbetsrutinerna. Med ett hermeneutiskt tolkande har vi genom semistrukturerade- och djupintervjuer arbetat fram vÄrt resultat. Resultatet i vÄr studie kategoriseras upp under fyra huvuddelar: information/kommunikation, lÀrande, social arbetsmiljö och ledarskap som tillsammans utgör grunden för en ökad förstÄelse för individens upplevelser av förÀndringar i de vardagliga arbetsrutinerna..

Att sövas inför en operation innebÀr att lÀmna över kontrollen av sina livsfunktioner och Àr en situation mÄnga patienter kÀnner oro inför. För att kunna utveckla anestesisjuksköterskans preoperativa omhÀndertagande Àr kunskap om patienters upplevelser av omhÀndertagandet nödvÀndigt. Dessa upplevelser kommer att studeras med utgÄngspunkt i en teoretisk begreppsmodell om personcentrerad vÄrd.Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av det preoperativa omhÀndertagandet inför anestesi.Metod: Kvalitativa semi-strukturerade intervjuer kommer att genomföras med ett tiotal personer som i slutenvÄrden genomgÄtt en operation i generell anestesi. Intervjuerna kommer att analyseras med kvalitativ innehÄllsanalys. För att testa metod och forskningsplan genomfördes en pilotstudie dÀr tvÄ forskningspersoner som nyligen genomgÄtt en operation i generell anestesi intervjuades.