Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva nÀrstÄendes erfarenheter av att leva med en person med traumatisk hjÀrnskada (THS). UtifrÄn syftet formulerades tre frÄgestÀllningar: Vilka erfarenheter beskrivs i anknytning till relationen med personen med THS? Vilka erfarenheter beskrivs om information frÄn vÄrdpersonal? Hur kan vÄrdpersonal hjÀlpa nÀrstÄende att kÀnna vÀlbefinnande? Studien baserades pÄ 22 vetenskapliga artiklar. NÀrstÄendes erfarenheter var ett ökat ansvarstagande och rollförÀndringar i relationen och kÀnde oro, stress, Ängest, ilska, och missbelÄtenhet. NÀrstÄendes erfarenheter av informationen var att den var bristfÀllig, inadekvat samt svÄrförstÄelig.

Bakgrund: LÄngvarig smÀrta Àr nÄgot som pÄverkar bÄde den drabbade och hens nÀrstÄende. Inom sjukvÄrden glöms ofta de nÀrstÄende bort vid vÄrd av deras livspartner. Syfte: Att beskriva den nÀrstÄendes upplevelse av att leva med en livspartner som har lÄngvarig smÀrta. Metod: De databaser som söktes i var Cinahl, PubMed och PsykInfo. I kvalitetsgranskningen anvÀndes tvÄ omgjorda mallar av Forsberg och Wengström (2013).

VÄrt intresse för det flexibla arbetslivet och dÀrigenom de flexibla studierna har byggts upp under vÄr egen studietid. Flexibilitet Àr ett ord som ?ligger i tiden? och som syftar till att öka möjligheterna för individen i bl.a. arbetslivet eller studierna. För vissa kan flexibilitet vara en möjlighet till att kunna styra sin tid sjÀlv, för andra ett hinder dÄ de inte kan hantera den flexibla tiden.

Denna studie syftar till att undersöka chefers och personalansvarigas upplevelser och erfarenheter av olika typer av svÄra samtal i arbetslivet. Studien avser dessutom att finna svar pÄ hur man som chef eller personalansvarig bÄde mentalt och praktiskt kan förbereda sig pÄ att genomföra olika svÄra samtal. Tidigare forskning visar pÄ att upplevelsen för samtalsledaren kan skilja sig Ät beroende pÄ samtalets innehÄll. Sju personer pÄ olika arbetsplatser har i studien intervjuats med semistrukturerade intervjuer. Denna tvÀrsnittsstudie skapar en bredare bild och djupare förstÄelse för hur svÄra samtal i yrkeslivet kan upplevas.

Gustavsson, Johanna & Hanselius, Marie (2011). Pedagogers erfarenhet kring hur skolsituationen kan se ut för elever med diagnosen ADHD? En studie om sex pedagogers erfarenheter av elever med diagnosen ADHD. (PedagogueŽs experience how the school situation appear for students that are diagnosed with ADHD? This is a study about six pedagogue?s experience for the children with ADHD.) Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Studiens syfte har varit att undersöka sex pedagogers erfarenheter kring skolsituationen för elever med diagnosen ADHD.

Tidigare forskning kring funktionshindrade elevers skolgÄng och behov har oftast kretsat runt förÀldrarnas eller andra vuxnas perspektiv. Barn och unga med funktionshinder har setts med vuxnas ögon. Röster och erfarenheter frÄn barn och ungdomar med funktionshinder har i stort saknats i utredningar och betÀnkanden. Detta trots att Sverige förbundit sig att efterleva FN:s konvention om barnets rÀttigheter och inlemma barn och unga i beslutsprocesser. Med utgÄngspunkt frÄn artikel 12 i FN:s barnkonvention, om barns rÀtt att höras och bli hörda och den nyligen initierade utredningen om bland annat behovet av en specialskola för elever i gymnasieÄlder, samt kommunernas möjlighet att anordna utbildning för elever med vissa funktionshinder, var syftet med den aktuella studien att belysa funktionshindrade barn och ungdomars erfarenheter och upplevelser av sin skolsituation.

Syftet med studien Àr att undersöka hur Ätta fritidshemsbarn samtalar kring fiktiva berÀttelser som de tagit del av via film och hur de relaterar de fiktiva berÀttelserna till sitt vardagsliv.Den frÄgestÀllning som vi har utgÄtt ifrÄn Àr:Vad pratar barn pÄ fritidshem om nÀr de samtalar kring film med fiktivt innehÄll?Vad sÀger barn om hur fiktivt innehÄll som de sett pÄ film relaterar till deras vardagliga liv?Vi har anvÀnt oss av kvalitativa forskningsintervjuer för att fÄ fram empiri att analysera. Vi har utgÄtt frÄn barns perspektiv dÄ vi har försökt att se vÀrlden ur barns ögon. Dalen (2008) skriver att forskare ska försöka uppmÀrksamma barns perspektiv om forskaren vill fÄ kunskaper om barns upplevelsers och tolkningar av vÀrlden. Thomson (2008) skriver att studier som handlar om barn bör innehÄlla barns perspektiv dÄ de Àr experter inom omrÄdet.I vÄr metod har vi anvÀnt oss av gruppintervjuer dÄ barnen i samspel med varandra fick chansen att prata om sina tankar och Äsikter.

Ett stort antal personer insjuknar varje Är i kranskÀrlssjukdom, vilket inkluderar angina pectoris. Sjuksköterskan behöver ha goda kunskaper om hur patienter med angina pectoris erfar olika symptom relaterat till sjukdomsbilden, samt hur patienter anterar och lever med sin sjukdom. Detta för att kunna ge bÀsta stöd och arbeta pÄ ett personcentrerat sÀtt. Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att leva med angina pectoris. Metoden som anvÀndes var litteraturstudie vilken grundades pÄ tolv vetenskapliga artiklar vilka analyserades och sammanstÀlldes.

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Àr en folksjukdom, som pÄverkar kroppen bÄde fysiskt och emotionellt. Enligt vÀrldshÀlsoorganisationen berÀknas sjukdomen öka och bli den tredje största dödsorsaken Är 2030. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters upplevelser av att leva med KOL genom frÄgestÀllningen; hur upplevs det emotionellt av att leva med KOL. Metod: En litteraturstudie bestÄende av tio kvalitativa artiklar genom databassökning i CINAHL, Medline och PubMed. Resultat: Det framkom en rad olika kÀnslor i relation till olika upplevelser. Fyra huvudkategorier identifierades till: upplevelser av fysiska begrÀnsningar, upplevelser av att leva med syrgas, upplevelser av minskad sjÀlvstÀndighet och betydelsen av sociala relationer.

Bakgrund: Att ta hand om de efterlevande efter ett dödsfall Ă€r en svĂ„r och komplicerad uppgift för sjuksköterskan, speciellt om dödsfallet sker ovĂ€ntat. Vid ett ovĂ€ntat dödsfall blir sorgearbetet mycket svĂ„rare för de efterlevande jĂ€mfört med vĂ€ntade dödsfall. Livet tar en drastisk vĂ€ndning och ingen tid för emotionell förberedelse har funnits.Syfte: Syftet var att beskriva efterlevandes erfarenheter vid ett ovĂ€ntat dödsfall av en nĂ€rstĂ„ende.Metod: Studien Ă€r en systematisk litteraturstudie med sammanstĂ€lld forskning utifrĂ„n artiklar som involverar efterlevandes erfarenheter och upplevelser vid ett ovĂ€ntat dödsfall. Forsberg och Wengström (2013) har anvĂ€nts som inspiration under analysprocessen.Resultat: Sju olika kategorier arbetades fram och kom till att bli: Lidandets olika former, Efterlevandes erfarenheter av information och omhĂ€ndertagandet, Att bli lĂ€mnad i ovisshet, Att ta farvĂ€l, Att gĂ„ vidare och bearbeta sorgen, Att fĂ„ tala ut och Ökad risk för psykisk och fysisk ohĂ€lsa. Tre övergripande teman framkom: Efterlevandes kris- och sorgeupplevelser, Erfarenheten av omhĂ€ndertagandet samt Erfarenheten av livet efter dödsfallet. Slutsats: Efterlevande reagerar olika pĂ„ sorg och lidande.

Upplevelser av coaching hos operativa chefer i en stor organisation, som genomgÄr en förÀndringsprocess gÀllande arbetet kring rehabiliteringsprocessen, har behandlats utifrÄn en kvalitativ forskningsansats. LÀrandet Àr en naturlig del av det dagliga arbetet för cheferna i denna stora organisation och de som intervjuats har erhÄlligt individuell coaching. Coachingen bygger pÄ en lÀrlogik dÀr utveckling och lÀrande stÄr i centrum vilket nÄs genom samspel och dialog mÀnniskor emellan dÀr utgÄngspunkten Àr att se pÄ lÀrande som en process knutet till erfarenheter, reflektion, kommunikation och förstÄelse. Chefernas arbete Àr prÀglat av flexibilitet, ansvar och utveckling. De coachade cheferna har upplevt coachingen pÄ olika sÀtt och fokus i resultatet ligger dÀrmed pÄ de olika upplevelserna.

 Gruppen personer med psykiska funktionshinder har varit och Àr Àn idag en diskriminerad grupp i samhÀllet. Det Àr den grupp av funktionshindrade som har det sÀmst stÀllt, bÄde ekonomiskt och hur de blir bemötta av allmÀnheten. För att stÀrka den enskilda brukarens stÀllning i samhÀllet och för att kunna leva ett sjÀlvstÀndigt sÄ krÀvs adekvata sociala fÀrdigheter för att kunna interagera med omgivningen. Social fÀrdighetstrÀning Àr en av mÄnga arbetsmetoder som har som syfte att stÀrka individens sociala kompetens och som Àr den hÀr studiens fokus. Den hÀr studien anvÀnder sig av en kvalitativ metod för att genom intervjuer med bÄde personal och brukare studera deras upplevelser och erfarenheter av arbetsmetoden social fÀrdighetstrÀning. Syftet med studien Àr sÄledes att frambringa kunskap om och förstÄelse av social fÀrdighetstrÀning. Resultatet visar pÄ positiva upplevelser och erfarenheter av arbetsmetoden frÄn bÄde brukare och personal.

I Sverige och Norge har 3-5 % av alla barn diagnosen ADHD. Diagnosen innebÀr i huvudsak svÄrigheter med hyperaktivitet, impulsivitet och uppmÀrksamhet. Barnen kan Àven ha motoriska svÄrigheter, dÄ en sjukgymnastisk utredning kan göras. Syftet med studien Àr att belysa svenska och norska sjukgymnasters erfarenheter och upplevelser av bedömning och behandling av barn med ADHD med motoriska svÄrigheter. Metoden som har anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer av svenska och norska sjukgymnaster.

Sammanfattning I detta arbete har vi utgÄtt frÄn ett elevperspektiv. Vi har intervjuat elever om deras möjligheter till estetiska erfarenheter i skolan och pÄ fritiden. Eleverna gÄr i femte klass och Àr 11-12 Är gamla. Vi har undersökt om eleverna i skolan fÄr möjligheter att ta till vara sina estetiska erfarenheter frÄn fritiden och hur detta i sÄ fall synliggörs. Vi har ocksÄ undersökt om de ges tillfÀlle att anvÀnda sig av estetiska uttrycksformer vid redovisningar.

Bakgrund: Organdonation ?r en betydande process som fr?mjar v?lbefinnande genom att r?dda liv och f?rb?ttra livskvaliteten f?r individer med sv?ra medicinska tillst?nd. D? nya lagar och donationsmetoder ?r i st?ndig utveckling f?r att optimera tillg?ngligheten av organ, beh?ver operationssjuksk?terskan h?lla sig uppdaterad inom fenomenet. Operationssjuksk?terskan ?r en nyckelperson inom donationsteamet och ansvarar f?r korrekt hantering av b?de tekniska s?v?l som omv?rdnadsetiska aspekter under processen.