Syftet med denna studie Àr att skapa en förstÄelse för hur musik kan anvÀndas i specialförskolans arbete med barn som har flerfunktionsnedsÀttningar samt vilket betydelse detta har för barnens utveckling och lÀrande. Studien utgÄr frÄn frÄgestÀllningarna: Hur anvÀnds musiken i specialförskolans pedagogiska miljöer? Vilka metoder anvÀnds för att gynna lÀrandet genom musik i specialförskolan? Hur ser pedagogerna pÄ betydelsen av den pedagogiska miljön, pedagogerna samt metoderna för barnens lÀrande genom musik?Denna kvalitativa studie har utförts pÄ tvÄ olika specialförskolor i skilda delar av landet dÀr sex observationer samt sex intervjuer med pedagoger har gjorts. Resultatet visar att lÀrandet genom musik utgÄr frÄn en tydlig struktur med en vÀl markerad början och ett tydligt slut i aktiviteterna samt mycket sinnestimulering. Den ?tysta kunskapen? dÀr pedagogerna anvÀnder sig sjÀlv som ett redskap i arbetet med barnen har stor betydelse.

Undersökningen syftar till att belysa förskollÀrares pedagogiska syn pÄ barns kommunikativa förmÄgor i en flersprÄkig förskola, samt hur denna skiljer sig mellan en mÄngkulturell förskola i Sverige och en internationell förskola i Thailand. Undersökningen baseras pÄ fem semistrukturerade intervjuer med pedagoger varav en amerikansk pedagog i en internationell förskola i Thailand och fyra pedagoger som arbetar i Sverige i en mÄngkulturell, flersprÄkig förskola. Resultatet pÄvisar att det finns skiljda uppfattningar mellan pedagogerna i Sverige och Thailand om hur barn kommunicerar. Det framgÄr Àven att de har olika arbetssÀtt som gör att de tillgodoser barnens behov i förskolan pÄ olika sÀtt och ser barnet ur olika pedagogiska perspektiv.Efter genomförd undersökning har vi kommit fram till att samtliga pedagoger har uppmÀrksammat kroppssprÄket som en viktig faktor för bÄde barn och pedagoger i en mÄngkulturell förskola. Pedagogerna vi intervjuat i Sverige har svarat att dokumentation Àr ett bra hjÀlpmedel för att motivera och stÀrka barnets sprÄkutveckling.

Inom forskningssammanhang har det introducerats mÀngder av initiativ i syfte att föra IT-funktion och affÀrsverksamhet nÀrmare varandra men fortfarande framstÀlls relationen ofta i problematiska termer dÄ det kommer till deras samarbete. Ett samarbete som i mÄnga fall begrÀnsas av bristande förstÄelse för varandras kunskaper. Denna uppsats undersöker den sociala dimensionen av anpassning inom företag verksamma i bank- och försÀkringsbranschen. Baserat pÄ intervjuer med personer frÄn tre av Sverige största bank- och försÀkringsföretag, söker denna uppsats förstÄ hur dessa möjliggör för, vilka utmaningar de möter och vilka motiv de har för att arbeta med den sociala dimensionen av anpassning.Med utgÄngspunkt i definitionen av den sociala dimensionen av anpassning följer teorier om kunskapsdelning, individens absorptionskapacitet samt organisationens tillÀmpning av den praktikbaserade gemenskapen för att frÀmja den gemensamma förstÄelsen och engagemanget mellan IT-funktion och affÀrsverksamhet. Genom att utveckla en konceptuell modell baserat pÄ tidigare litteratur analyseras de empiriska fynden inom ett bank- och försÀkringskontext.

Syftet med denna studie har varit att fördjupa kunskaper i hur högstadielÀrare i musik anvÀnder digitala verktyg i sin undervisning, samt vad de upplever att dessa verktyg har för pedagogiska för- och nackdelar. Ett delsyfte har varit att undersöka vad lÀrare har för Àmnesuppfattning, och hur det eventuellt pÄverkar hur de vÀljer undervisningsinnehÄll. Jag har intervjuat fyra musiklÀrare som undervisar pÄ högstadiet, och detta genomfördes genom semistrukturerade intervjuer. Forskningsansatsen har varit hermeneutisk, vilket innebÀr att jag har tolkat och analyserat informanternas svar. Som teoretisk hjÀlp har jag bland annat anvÀnt mig av medieekologisk och sociokulturell teori.

Detta examensarbete Àr en studie som baseras pÄ det empiriska materialet frÄn kvalitativa intervjuer angÄende pedagogisk anpassning, med det menar vi hur pedagogerna anpassar sin undervisning till enskilda elever i behov av sÀrskilt stöd sett ur sju pedagogers perspektiv. Syftet med denna studie har varit att belysa och fÄ kunskap om hur den pedagogiska anpassningen fungerar i tvÄ olika skolformer: grundskola och grundsÀrskola utifrÄn sju pedagogers perspektiv. Och hur den pedagogiska anpassningen, för sÄ vÀl elever i behov av sÀrskilt stöd samt övriga elever, kan se ut i deras undervisning. Svar söktes pÄ frÄgor som: vad det Àr som avgör vilka elever som ska finnas i de respektive skolformerna, hur undervisningen anpassas efter elever i behov av sÀrskilt stöd samt hur pedagogernas möjligheter att tillÀmpa alternativa undervisningsmetoder ser ut. Resultatet visade att tema som anpassning, ekonomi, integrering, tydlighet, undervisningsmetoder och utbildning var genomgÄende i intervjuerna. Slutsatsen av denna studie var att oavsett vilken skolform eleverna tillhör anpassas undervisningen efter elevernas olika fÀrdigheter och behov. Om Àn i olika utstrÀckning.

Förslaget syftar till att utveckla och förbÀttra omrÄdet omkring BergÄsa centrum, ett lokalt stadsdelscentrum i Karlskrona, samt parkomrÄdet Monsunen . Detta ligger i linje med de intentioner som kommunen redovisar i sin översiktsplan (2002) dÀr man redovisar avsikter att rusta upp lokala centrumomrÄden i kommunen. BergÄsa centrums funktion som lokalt stadsdelscentrum ska stÀrkas och göras mer tydlig, parken skall förnyas i syfte att förbÀttra dess funktion och anvÀndning. Förslaget avser samtidigt att hitta en bÀttre lösning för trafiksituationen i omrÄdet vilket omfattar korsningen SunnavÀgen/ ValhallavÀgen, jÀrnvÀgsövergÄngen samt trafikmiljön i övrigt. Tillsammans ska dessa ÄtgÀrder ge BergÄsa centrum en viktigare roll som stadsdelscentrum med större attraktivitet och med förbÀttrade kvalitéer i mÄnga avseenden.

Bokstavsdiagnosen ADHD/ADD Àr omdiskuterad i Sverige. Neuropsykiatrerna och sociologerna kommer inte överens. Men, vad tycker pedagoger nÀr de arbetar med barnen? Vad tycker barnen? I detta arbete behandlar jag tvÄ pedagogers, tvÄ förÀldrars och tvÄ barns syn pÄ diagnosen ADHD/ADD. Syftet med arbetet Àr att synliggöra problemet med att ha ADHD/ADD för att kunna undersöka och diskutera ÄtgÀrderna samt fÄ en större beredskap att arbeta med olikheter.

Syftet med min studie har varit att fÄ insyn i hur förskollÀrare verksamma i ett högresursomrÄde reflekterar kring förÀldrars inflytande i förskoleverksamheten. Jag har velat fÄ syn pÄ hur det blir i de sammanhang dÀr förskollÀrarna Àr de som i förhÄllande till utbildning och lön har lÀgre status Àn förÀldrarna. Vems ord vÀger dÄ tyngst och vem har makten över den pedagogiska verksamheten? Empirin utgÄr frÄn intervjuer med Ätta stycken förskollÀrare verksamma pÄ en förskola i ett högresursomrÄde. För att fÄ syn pÄ ett djupare resonemang hos informanterna har metoden kvalitativa intervjuer anvÀnts.

FörestÄende examensarbete syftar till att undersöka om det finns pedagogiska samband och metoder mellan parkour och Problembaserat LÀrande (PBL) som kan bidra till ett lustfyllt lÀrande. Vi synliggör inledningsvis ett problem dÄ vi anser att dagens idrottsundervisning Àr utformad efter en styrd undervisningsmodell. Vi har utgÄtt ifrÄn frÄgestÀllningen: Vilka pedagogiska samband finns mellan PBL och parkour som bidrar till lusten att lÀra och kan vara anvÀndbara i skolans idrottsundervisning? Studien utgörs av kvalitativa observationer och intervjuer med parkourutövare samt lÀrare med erfarenhet av PBL. VÄr studie Àr tillförlitlig dÄ vi har tagit hÀnsyn till etiska aspekter samtidigt som informanterna har gett oss likvÀrdiga svar.

I min essÀ utgÄr jag frÄn en hÀndelse i min verksamhet som Àr en stressig situation för mig. Jag upplever att vi har fÄtt ett hÄrdare arbetsklimat pÄ förskolan sedan den reviderade LÀroplanen för förskola kom 2011 och undersöker dÀrför hur samhÀllsklimatet idag Àr och bakgrunden till den reviderade LÀroplanen för förskola och vad den innebÀr för oss pedagoger. Jag tar reda pÄ vad stress Àr och hur det pÄverkar barn och vuxna samt undersöker vad begreppet pedagogisk kvalitet stÄr för. I mina reflektioner lyfter jag fram olika sÀtt som jag och mina kollegor hanterar stress och vÄrt pedagogiska uppdrag pÄ. Jag funderar Àven över om vi vuxna producerar stress till barnen samt vad barnen fÄr för pedagogisk verksamhet under pedagogernas rÄdande arbetsbelastning.Avsikten med min essÀ Àr att förstÄ hur jag pÄ bÀsta sÀtt ska kunna hantera vÄra ökade Ätaganden och samtidigt undvika stress för barn och pedagoger och skapa de bÀsta förutsÀttningarna för barnen att fÄ en verksamhet med pedagogisk kvalitet.Min undersökning visar att LÀroplanen för förskola har reviderats för att barn ska fÄ den kunskapsbas de behöver för att klara sig i samhÀllet.

Syftet med studien Àr att undersöka relationen mellan förskollÀrares instÀllning till matematik och deras anvÀndning av matematiska ord. Vi har genom en kvalitativ studie med observationer och intervjuer sökt svar pÄ vilka matematiska ord förskollÀrare anvÀnder vid pedagogiska situationer sÄsom mÄltider, pÄklÀdning, samlingar och gruppaktiviteter samt hur förskollÀrarnas instÀllning till matematik i förskolan ser ut. De matematiska ord som anvÀnds mest av förskollÀrarna Àr rÀkneord i form av tal, antal och rÀkneramsa, ordningstal och brÄktal. Detta syns tydligast under mÄltidssituationerna men Àven under övriga pedagogiska situationer utgör rÀkning en stor del. Ord som har med mÀtning och lokalisering att göra anvÀnds ocksÄ i stor utstrÀckning av förskollÀrarna.

Studiens syfte Àr att undersöka sprÄkliga skillnader och/eller likheter samt analysera förekommande stilistiska drag i gymnasieelevers texter som skrivits inom nationella provet i svenska, vÄrterminen 2012. FrÄgestÀllningen har varit ?Hur strukturerar gymnasieelever sin textproduktion gÀllande innehÄll, funktion och form?, Förekommer det skillnader och/eller likheter i elevtextproduktion mellan studieförberedande och yrkesförberedande gymnasieprogram?, Vilka skillnader och likheter mellan sprÄk och betyg i textproduktion visar elever pÄ de studieförberedande programmen i jÀmförelse med elever pÄ yrkesförberedande program??     Materialet för studien Àr 24 elevtexter skrivna av gymnasieelever i yrkesförberedande och högskoleförberedande program i hela Sverige inom det nationella provet i svenska B. Elevtexterna analyseras utifrÄn en systemisk funktionell lingvistisk modell, med syfte att analysera texterna ur aspekterna innehÄll, funktion och form. Resultatet av min analys ger en bild av gymnasistelevers sprÄkanvÀndning med syfte att bidra till den sprÄkpedagogiska forskningen..

Syfte: Studiens syfte Àr att beskriva vilka pedagogiska strategier nÄgra lÀrare i trÀningsskolan anvÀnder i sprÄk- lÀs- och skrivundervisning. Studien tar sin utgÄngspunkt i följande frÄgestÀllningar:? Hur anvÀnds alternativa kommunikationssÀtt i undervisningen?? Hur och nÀr framtrÀder interaktion i undervisningen?? Hur motiveras eleverna i skolarbetet kring sprÄk- lÀs- och skrivundervisningen?Teori: Studiens teoretiska ramverk Àr hÀmtat frÄn det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande. Inom det sociokulturella perspektivet ses lÀrande ses som nÄgot som sker interaktivt, i samspel med andra. Metod: Studien Àr utformad som en fallstudie med inspiration frÄn den etnografiska forskningstraditionen.

ABSTRACT Klang, Malin (2015). Pedagogisk miljö i förskolan ur ett specialpedagogiskt perspektiv (Learning environment in preschool from a special educational perspective). Specialpedagogprogrammet, LÀrande och samhÀlle, Skolutveckling och ledarskap, Malmö högskola. Bakgrund Förskolan har som uppdrag att erbjuda barnen en trygg miljö som utmanar till lek och aktivitet. Verksamheten ska anpassas till alla barn och de barn som behöver mer stöd och stimulans ska fÄ detta. Min erfarenhet av förskolan Àr att pedagogerna i allmÀnhet Àr duktiga pÄ att fÄnga upp barn som skapar oro.

Inom flygstridsledningsutbildningen har det de senaste tvÄ Ären underkÀnts tvÄ elever per Är, detta motsvarar en andel pÄ cirka en fjÀrdedel som inte blir godkÀnda. Inför att man pÄbörjar utbildningen genomförs relativt omfattande uttagningstester vilket borde innebÀra att endast de med rÀtt förutsÀttningar antas till utbildningen. DÄ vissa individer trots det blir underkÀnda lyfts tesen att detta kan bero pÄ antingen urvalsprocessen eller utbildningen i sig. I denna undersökning har det fokuserats pÄ utbildningen. En intervjustudie har gjorts med samtliga elever och lÀrare pÄ den nuvarande flygstridsledningsutbildningen i syfte att jÀmföra utbildningen med Kolbs normativa teori om erfarenhetslÀrande och dÀrigenom undersöka om brister i utbildningen kan upptÀckas.