Bakgrund: Vi upplever att mÄnga lÀrare inom skolvÀsendet inte besitter tillrÀckligt med kunskap om hur man bör agera om en elev har svÄra lÀs- och skrivsvÄrigheter. Hur vet man att en elev Àr i behov av dyslexidiagnostisering, och vem Àr det som utför diagnostiseringen? VÄr erfarenhet sÀger oss att det i skolvÀrlden ofta krÀvs en diagnos föra att rÀtt pedagogiskt stöd ska erbjudas eleven. Syfte: Studiens syfte Àr att studera hur forskningslitteratur beskriver utredning och diagnostisering av dyslexi. Litteraturstudien avser att besvara syftet utifrÄn frÄgestÀllningarna * Vilken Àr författarens framstÀllning vad det gÀller definition och förekomst av dyslexi? * Vilka tecken/kriterier indikerar nÀr det Àr befogat att göra en utredning? * Vem Àr det som avgör nÀr en utredning Àr befogad? * Hur gÄr en dyslexiutredning till? * Vad blir de pedagogiska konsekvenser av en dyslexidiagnos? Metod: Den metod som anvÀnds för att besvara syfte och frÄgestÀllningar Àr en komparativ litteraturstuide, dÀr fokus ligger pÄ att jÀmföra fem Àmnesadekvata texter, hÀmtade frÄn aktuell forskningslitteratur.

I min uppsats beskriver jag problematiken kring att ha lÀs- och skrivsvÄrigheter, vad det kan bero pÄ, hur skolan kan agera och hur pedagogen sedan kan hjÀlpa individen med sin inlÀrning nÀr det kommer till att hantera text, antingen att sjÀlv skriva den eller kunna lÀsa den. NÀr eleverna gör fÄ framsteg trots stora hjÀlpinsatser leder det sjÀlvklart till en enorm frustration hos eleven, förÀldern men Àven pedagogen. Genom att arbeta i team med insatser frÄn pedagogiken, psykologin och psykiatrin kan pedagogen fÄ en större bild av individen och se sÄvÀl möjligheter som svÄrigheter hon har. Jag har valt ut texter som tar upp problematiken kring dyslexi, det vill sÀga som förklarar vad dyslexi Àr och vad det kan bero pÄ utifrÄn de olika synsÀtt som finns. Jag har Àven anvÀnt mig av böcker som tar upp olika pedagogiska arbetssÀtt som inriktar sig pÄ lÀs- och skrivinlÀrning/trÀning och statliga utredningar sÄsom Konsensusrapporten som tar upp problematiken kring dyslexi och den utbildning som bedrivs för dessa elever i skolan. Jag har i min uppsats gjort en intervju med tvÄ specialpedagoger för att fÄ en djupare förstÄelse för det arbetssÀtt som bedrivs i skolan för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. UtifrÄn intervjuerna samt den litteratur jag tagit mig an har jag dragit slutsatsen att en tidig insats Àr det optimala för den dyslektiske elevens vidare utveckling för att knÀcka lÀskoden..

Arbetets huvudsakliga uppgift var att skapa en funktion till Drivhuset GÀvleborgs lokala hemsida i GÀvleborgs lÀn. Denna funktion har som primÀr uppgift att hjÀlpa studenter som startar företag att hitta varandra och ta hjÀlp av varandra inom olika branscher. Med hjÀlp av det objektorienterade programmeringssprÄket RubyOnRails sÄ skapadesen webbapplikation för att söka företag som fanns registreradegenom Drivhuset GÀvleborg. En administrativ sida upprÀttades ocksÄ för att kunna styra vilka företag som registrerades. Denna externa sida riktade sig enbart till de anstÀllda pÄ Drivhuset GÀvleborg för att kunna lÀgga till, redigera samt ta bort företag.

ANVÄNDNING AV PCA-PUMP UR ETT SJUKSKÖTERSKE-PERSPEKTIV EN ENKÄTSTUDIE BODIL ANDERSSON-FRANKE ANNA FRIDÉN-HANSSON Andersson-Franke, B & FridĂ©n-Hansson, A. AnvĂ€ndning av PCA-pump ur ett sjuksköterskeperspektiv. En enkĂ€tstudie. Examensarbete i omvĂ„rdnad 15 högsko-lepoĂ€ng. Malmö Högskola: HĂ€lsa och SamhĂ€lle, UtbildningsomrĂ„de omvĂ„rdnad, 2009. Syftet med denna studie, var att belysa sjuksköterskans erfarenheter och upplevel-ser av PCA-pumpsbehandling som en del i smĂ€rtlindringen inom postoperativ omvĂ„rdnad.

Syftet med denna studie Àr att skapa en förstÄelse för hur musik kan anvÀndas i specialförskolans arbete med barn som har flerfunktionsnedsÀttningar samt vilket betydelse detta har för barnens utveckling och lÀrande. Studien utgÄr frÄn frÄgestÀllningarna: Hur anvÀnds musiken i specialförskolans pedagogiska miljöer? Vilka metoder anvÀnds för att gynna lÀrandet genom musik i specialförskolan? Hur ser pedagogerna pÄ betydelsen av den pedagogiska miljön, pedagogerna samt metoderna för barnens lÀrande genom musik?Denna kvalitativa studie har utförts pÄ tvÄ olika specialförskolor i skilda delar av landet dÀr sex observationer samt sex intervjuer med pedagoger har gjorts. Resultatet visar att lÀrandet genom musik utgÄr frÄn en tydlig struktur med en vÀl markerad början och ett tydligt slut i aktiviteterna samt mycket sinnestimulering. Den ?tysta kunskapen? dÀr pedagogerna anvÀnder sig sjÀlv som ett redskap i arbetet med barnen har stor betydelse.

Studiens syfte Àr att studera hur USA skildras genom bilder i svenska lÀroböcker i Àmnet samhÀllskunskap, samt kritiskt granska huruvida bilderna uppfyller kriterierna för god lÀsbarhet. Vi avgrÀnsar oss till att studera lÀroböcker, följaktligen innefattas inte andra lÀromedel av studien. Vidare Àr det inte texter i allmÀnhet som analyseras utan enbart bilder med tillhörande bildtext som skildrar USA.Kritisk granskning och reflektion Àr viktiga fÀrdigheter som eleverna mÄste trÀnas i för att kunna skapa en sÄ tydlig uppfattning av sin omvÀrld som möjligt. Skolan har en betydelsefull roll genom att tillhandahÄlla pedagogiska lÀroböcker vilka tillsammans med pedagogernas professionalism pÄverkar hur eleverna uppfattar sin omvÀrld.Problematiken ligger i att bilderna i lÀroböckerna upptar allt större plats pÄ textutrymmets bekostnad. Det Àr dÀrför av intresse att studera hur olika lÀnder och fenomen skildras bildmÀssigt i lÀroböckerna.

Syftet med denna studie Àr söka fÄ en bild av hur lÀrare i Är 1-6 reflekterar kring sin verksamhet, vad reflektionen leder till och dess betydelse för utveckling av lÀrandet. Studien utgÄr frÄn en kvalitativ ansats, dÀr synsÀttet Àr induktivt. Studien bygger pÄ en fokusgrupp och enskilda intervjuer med nio lÀrare.Resultatet visar att:- reflektion Àr en process.- lÀrare gör en sjÀlvanalys, dÀr de ifrÄgasÀtter sig sjÀlva.- lÀrare anser att pedagogiska diskussioner Àr betydelsefulla för att reflektera pÄbÀsta möjliga sÀtt.- lÀrare efterlyser tid och strategier för sin reflektion.- reflektion mynnar ut i en utveckling av lÀrandet.De slutsatser som framkommer Àr att lÀrares reflektion kan ses utifrÄn fyra perspektiv med fokus pÄ reflektion-grubblerier, utveckling, sjÀlvanalys och utvÀrdering.Under perspektivet reflektion-grubblerier har jag funnit att lÀrare verkar reflektera oavbrutet och har ofta svÄrt att slÀppa tankarna. Detta upplevs som ett dilemma.Med fokus pÄ utveckling har följande omrÄden lyfts fram som betydelsefulla: lÀrares reflektion tillsammans med andra kollegor, lÀrares engagemang och att de saknar strategier och tid för reflektion.NÀr det gÀller sjÀlvanalys ser jag att det handlar om att kunna spegla sig i nÄgon annan, se sig sjÀlv utifrÄn och sedan revidera det som gjorts.I frÄgan om utvÀrdering finner jag att lÀrares och elevers reflektion gagnar elevers lÀrande..

En kvalitativ studie som undersöker hur pedagoger verksamma i projektet"Komet i förskolan" arbetar med metoden och hur de upplever metodens förenlighet med den pedagogiska verksamheten.Resultatet pekar pÄ att pedagogernas upplevelse av metoden Àr genomgÄende positiv men med en viss tveksamhet kring anvÀndandet av belöningssystem..

I min essÀ utgÄr jag frÄn en hÀndelse i min verksamhet som Àr en stressig situation för mig. Jag upplever att vi har fÄtt ett hÄrdare arbetsklimat pÄ förskolan sedan den reviderade LÀroplanen för förskola kom 2011 och undersöker dÀrför hur samhÀllsklimatet idag Àr och bakgrunden till den reviderade LÀroplanen för förskola och vad den innebÀr för oss pedagoger. Jag tar reda pÄ vad stress Àr och hur det pÄverkar barn och vuxna samt undersöker vad begreppet pedagogisk kvalitet stÄr för. I mina reflektioner lyfter jag fram olika sÀtt som jag och mina kollegor hanterar stress och vÄrt pedagogiska uppdrag pÄ. Jag funderar Àven över om vi vuxna producerar stress till barnen samt vad barnen fÄr för pedagogisk verksamhet under pedagogernas rÄdande arbetsbelastning.Avsikten med min essÀ Àr att förstÄ hur jag pÄ bÀsta sÀtt ska kunna hantera vÄra ökade Ätaganden och samtidigt undvika stress för barn och pedagoger och skapa de bÀsta förutsÀttningarna för barnen att fÄ en verksamhet med pedagogisk kvalitet.Min undersökning visar att LÀroplanen för förskola har reviderats för att barn ska fÄ den kunskapsbas de behöver för att klara sig i samhÀllet.

Syftet Àr att utifrÄn en socialpsykologisk teori syna och förstÄ vad som hÀnder i relationen mellan pedagog och elev i ett gemensamt arbete pÄ en friskola i södra SkÄne. En grupp av sju pedagoger kom till skolan för att starta upp ett projektarbete tillsammans med eleverna. Projektet strÀckte sig under tre veckor med sammanlagt tio dagar. Arbetet som presenterades gick under temanamnet MÀnniskan och samhÀllet och behandlade frÄgor som gÀllde social hÄllbar utveckling. Problemet som uppdagades var nÀr fyra elever redan frÄn första dagen inte visade nÄgot motivation till att delta och genom odemokratiska förhÄllningssÀtt försvÄrar arbetet för sina klasskamrater och de sju projektpedagogerna.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vad lÀrare pÄ tvÄ olika skolor anser om arbetslagens funktion, hur dessa Àr organiserade samt vilka frÄgor arbetslagen arbetar med. Med dessa utgÄngspunkter vill vi undersöka huruvida arbetslagens arbete stÀmmer överens med de tankar som finns kring arbetslag i lÀroplanerna, Lpo 94 och Lpf 94. Undersökningen visar att de medverkande lÀrarna Àr positivt instÀllda till att arbeta i arbetslag, de flesta anser att arbetslagen fungerar förhÄllandevis bra. Dock Àr uppfattningen att arbetslag ibland kan fungera mindre effektivt, pga. den stora arbetsbelastningen.

Den mest allvarliga kritiken mot yppandeförbud menar att institutet Àventyrar jÀmlikheten i brottmÄlsprocessen, speciellt försvararens utredande funktion, och dÀrmed det kontradiktoriska förfarandet som Àr centralt för att principen om equality of arms ska respekteras. DÀrför Àr syftet med den hÀr uppsatsen att undersöka om institutet yppandeförbud Àr förenligt med principen om equality of arms. För att kunna genomföra undersökningen mÄste det konstateras om försvararen har en utredande funktion och om han hindras i densamma nÀr han ÄlÀggs yppandeförbud. Vidare ska principen om equality of arms definieras och det ska Àven utredas om principen Àr tillÀmpbar pÄ yppandeförbud. Dessutom behöver det redovisas vilka typer av yppandeförbud som Àr relevanta enligt svensk rÀtt.

Denna fenomenografiska studie Àr tredelad och speglar sju lÀrares uppfattningar om lek, lÀrande och plats i förskola och förskoleklass. Metoden Àr kvalitativ, och syftet Àr att visa hur lÀrare uppfattar kopplingar mellan lek - lÀrande - plats i praktikkontexten. Informationen samlades in via intervjuer och verksamhetsbesök. Resultaten av undersökningen visar att det finns plats för lek och lÀrande i vÀxelverkan mellan inomhus- och utomhusmiljön i förskola och förskoleklass. De flesta lÀrare pekar pÄ en naturlig och sjÀlvklar koppling mellan lek och lÀrande i sina sprÄkliga beskrivningar, medan kopplingen till platser inte Àr lika tydlig vid en jÀmförelse.

I denna uppsats har krÀnkningsbegreppet inom skadestÄndsrÀtt blivit utrett avseende dess innebörd, funktion och oklarheter. Syftet har varit att sammanstÀlla en klar bild av krÀnkningsbegreppet i förhÄllande till skadestÄndslagen samt att utreda de svÄrigheter av att ersÀtta nÄgot som Àr oersÀttligt, lagens krav pÄ orsakssamband samt huruvida syftet för krÀnkningsersÀttning stÀmmer överens med det övergripande syftet för skadestÄnd. Arbetet Àr av deskriptiv art med vissa kritiska och jÀmförande inslag. Domstolspraxis har fortlöpande behandlats i syfte att göra exemplen levande och lÀttförstÄeliga. Uppsatsens syfte och dess frÄgestÀllningar har blivit uppfyllda med hjÀlp av lagtextstudier, propositioner, praxis samt relevant doktrin.

PÄ förskolan vistas barn mycket utomhus, vilket gör att utegÄrden blir en betydelsefull faktor för barns lÀrande och utveckling. Det Àr dÀrför viktigt att miljön pÄ förskolegÄrden Àr stimulerande för barnen. Studien handlar om vilka tankar kring barns lÀrande och utveckling som ligger bakom förskolegÄrdens utformning och anvÀndning. Samt hur en förskolas utegÄrd anvÀnds av barn och pedagoger. I tidigare forskning tas Àmnen upp som utomhuspedagogik ur ett historiskt perspektiv, utemiljöns betydelse för barns lÀrande och utveckling, samt förskolans utemiljö och dess pÄverkan pÄ barn.