Syftet med denna studie Àr att utifrÄn resebyrÄernas synvinkel undersöka behovet av den fysiska resebyrÄn med utgÄngspunkt i kundernas behov av service. Utöver detta undersöks hur resebyrÄerna tolkar kundernas förÀndrade köpbeteende.Uppsatsen utgÄr ifrÄn en kvalitativ metod. Datainsamling till empirin har skett genom intervjuer via telefon, e-post och personliga möten. De resebyrÄer som har undersökts Àr Ving, Apollo, Resecity, Resevaruhuset, Ticket och Koh Phangan. De teorier som anvÀnts behandlar konsumentbeteende och distributionskanaler.De fysiska resebyrÄernas funktion har förÀndrats i och med den teknologiska utvecklingen.

NÀr ett barn utvecklar komjölkproteinallergi stÀlls hela familjen inför en ny, ofta okÀnd situation som förÀndrar hela familjens vardag. Distriktssköterskorna pÄ barnavÄrdscentralen möter dessa familjer och ska erbjuda dem verktyg att hantera den nya livssituationen. I de flesta fall har distriktssköterskan redan innan barnet utvecklat sin allergi en relation med familjen. I tidigare forskning och vÄrdvetenskaplig litteratur saknas studier dÀr det beskrivs hur distriktssköterskan stödjer familjer vars barn utvecklat komjölkproteinallergi. Syftet med denna studie Àr att beskriva hur distriktssköterskan stödjer familjer dÀr ett barn har utvecklat komjölkproteinallergi.

De lÀrare som Àr sjÀlvkritiska och kontinuerligt ifrÄgasÀtter sitt arbete samt Àr öppna för förÀndringar har alla möjligheter till att levandegöra arbetet med den individuella utvecklingsplanen. Tanken Àr att den individuella utvecklingsplanen ska vara ett aktivt och levande verktyg i elevens kunskapsutveckling. För att eleverna ska bli en aktör med egen vilja och kapacitet att lÀra mÄste de uppleva att de har kontroll över sin situation. NÀr elevens mÄl Àr realistiska och tydliga, vet de vart de Àr pÄ vÀg och hur de ska ta sig dit vilket leder till ökad motivation och lust att lÀra. Syftet med vÄrt arbete har varit att lyfta fram de fördelar aktörerna i den pedagogiska verksamheten kan vinna nÀr de aktivt arbetar med den individuella utvecklingsplanen.

Det opraktiska Àr det enda praktiska i lÀngden syftar till att ge en bild av vad och hur lÀrare tÀnker kring lÀrande i allmÀnhet och sitt eget lÀrande i synnerhet. UtgÄngspunkten för undersökningen var en uppdragsutbildning i form av en 10-poÀngskurs, i vilken 134 lÀrare deltagit. Med hjÀlp av en enkÀt, som besvarades av 123 av dessa och sju samtal i lika mÄnga pargrupper, skapades ett material, som hÀr presenteras som en tematisk berÀttelse. LÀrarna utgÄr frÄn sin vardag och sin undervisning och exemplifierar sina tankar om lÀrande och sina pedagogiska credon med utförliga exempel eller berÀttelser. De ser att de finns i en lÀrande organisation, i vilket arbetslaget utgör bÄde möjligheter och hinder.

Studien syftar till att presentera förskollÀrares och lÀrares syn pÄ vad som kÀnnetecknar samverkan och dess betydelse mellan förskolan och skolan vid överlÀmningen av barn mellan verksamheterna. Den belyser Àven den pedagogiska dokumentationens betydelse för förskolans och skolans arbete med barnets utveckling. Studiens syfte uppkom ur teoretiska problem nÀr det beror samverkan mellan förskola och skola, dÀr den pedagogiska dokumentationen torde vara av betydelse för barnets utveckling. Utbildning och vÄra erfarenheter har ocksÄ under Ären gett ett intryck om att samverkan mellan verksamheterna visats sig vara en brist och att dokumentationen inte har anvÀnts pÄ ett sÀtt som utvecklat barnet vidare.Studien Àr kvalitativ och genomförandet av intervjuerna skedde med hjÀlp av strukturerade intervjufrÄgor. Studien baseras pÄ fem intervjuer, tre förskollÀrares och tvÄ lÀrare i skolan.

Denna uppsats Àr genomförd i samarbete med en stödverksamhet som erbjuder insatser enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (SFS 1993:387) med syfte att beskriva mödrars upplevelse av deras egen funktion som mamma till ett barn med högfungerade autism. Datainsamlingen har skett med tre stycken mödrar genom kvalitativa djupintervjuer med narrativa inslag. Vi har utgÄtt frÄn ett systemteoretiskt perspektiv med inslag av Grounded theory som analysmetod för att undersöka systemiska samband. Resultatet visar att mödrarna tar ett stort ansvar i att hjÀlpa sitt barn att hantera sin vardag. Deras situation medför stora pÄfrestningar pÄ mödrarnas hÀlsa dÀr de tvingas offra sina karriÀrer, sitt sociala umgÀnge och sjukskriver sig pÄ grund av den stressfyllda situationen.

Dagens hÀlsoproblem bland barn och ungdomar Àr i allt större utstrÀckning av socialmedicinsk karaktÀr och krÀver dÀrför ett förebyggande och mer miljö- och beteendeinriktat arbetssÀtt. SkolhÀlsovÄrden har en nyckelposition i det förebyggande arbetet för att frÀmja hÀlsa, och dess roll inom skolan har dÀrigenom förstÀrkts. Skolans psykosociala miljö och sÀtt att bemöta elever och förÀldrar Àr viktiga instrument i hÀlsoarbetet. Syftet med studien var att belysa skolsköterskans funktion för att frÀmja hÀlsa inom skolhÀlsovÄrden. Denna kunskap kan skolsköterskan anvÀnda sig av som underlag i sitt arbete inom skolhÀlsovÄrden.

SAMMANFATTNING: BostadsgÄrdar bör vara bÄde funktionella och vackra för att uppskattas av de boende. För att uppnÄ detta Àr vegetation pÄ bostadsgÄrden ett viktigt element. BostadsgÄrden bör Àven vara relativt lÀtt att sköta för fastighetsförvaltaren. För att vegetationsytorna ska vara lÄngsiktigt hÄllbara ur bÄde en funktionell och ekonomisk aspekt krÀvs goda kunskaper om utformning, anlÀggning och förvaltning av vegetationsytor. Bristande kunskaper kan leda till att det krÀvs mer skötsel Àn vad som annars varit nödvÀndig eller att en sÀmre funktion pÄ platsen fÄr accepteras pÄ grund av felaktigt vÀxtval för platsen, brister i anlÀggningsskedet eller brister i förvaltningsskedet.

Persson Diana & Pireci Jessica. (2011). ?Autismdiagnostiserade barn i specialförskolan - om pedagogernas roll i det pedagogiska arbetet med barnen.? Syftet med vÄr undersökning var att ta reda pÄ hur lÀrare i en specialförskola ser pÄ arbetet med autismdiagnostiserade barn och hur dessa bemöts utifrÄn sina egna förutsÀttningar. Genom intervjuer med en förskollÀrare och en specialpedagog, verksamma pÄ en specialförskola, fick vi svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar som lyder: ? Hur ser pedagoger pÄ en specialförskola pÄ arbetet med autismdiagnostiserade barn för frÀmjandet av utveckling och lÀrande? ? Vilka möjligheter och problem ser pedagogerna pÄ specialförskolan i arbetet med autismdiagnostiserade barn? Den tidigare forskningen sÀger att 4-11 av 10000 barn har autism, vilket innebÀr svÄrigheter med kommunikation, sprÄkförstÄelse, gestaltförstÄelse, symbolförstÄelse och verbalt sprÄk. Symtom ska ha funnits redan vid 2,5 Ärs Älder.

ProblemomrÄde Vi har bÄda arbetat en lÀngre tid i skolans Är F-6 och kommit i kontakt med mÄnga elever i behov av sÀrskilt stöd. VÄr erfarenhet Àr att arbetet med att utreda elevers behov av sÀrskilt stöd ser vÀldigt olika ut pÄ skolorna och att Àven specialpedagogens roll i detta arbete ser olika ut. Syfte och preciserade frÄgestÀllningar Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka hur specialpedagoger beskriver att de arbetar med pedagogisk utredning samt hur dokumentationen i detta arbete ser ut i skolÄr F-6. Vi vill ta reda pÄ vilken roll specialpedagogen har, samt se vilka likheter och olikheter det finns inom detta omrÄde. De preciserade frÄgestÀllningarna Àr: ? Hur beskriver specialpedagoger att de arbetar med pedagogiska utredningar i skolÄr F-6? ? Hur ser dokumentationen i detta arbete ut? Teoretisk ram I undersökningen utgÄr vi frÄn tvÄ teoretiska ansatser.

I detta examensarbete undersöktes förutsÀttningarna och viljan till förÀndring av skolgÄrdar i Upplands VÀsby kommun till sÄ kallade Gröna skolgÄrdar. Som Grön skolgÄrd definieras en skolgÄrd dÀr skolans utemiljö innehÄller estetiska, miljömÀssiga och pedagogiska funktioner.AnvÀndningen av skolgÄrden som plats för konkret lÀrande Àr intressant ur en utomhus-pedagogisk synvinkel. DÀrför belyses i en första teoretiska del utomhuspedagogikens bildningshistoriska och pedagogiska rötter och Àven utomhuspedagogikens dolda stÀllning i lÀroplanen.Undersökningens andra empiriska del omfattar utvÀrderingen av en enkÀt om skolgÄrden som delades ut till Runbyskolans elever och personal. Svaren visar pÄ ett stort engagemang och bra idéer och att elever och personal har en realistisk uppfattning av skolgÄrdens nulÀge och förÀndringspotential. EnkÀtsvaren jÀmfördes med ansökningar och förslag till skolgÄrdsförÀndring frÄn andra skolor i kommunen och stÀlldes i kontext till kommunens organisation och förvaltning.Undersökningen visade att viljan till skolgÄrdsförÀndring finns och förutsÀttningarna för Gröna skolgÄrdar i Runbyskolan och hela Upplands VÀsby kommun Àr bra, men att det kanske behövs organisatoriska förÀndringar i ansvarsfördelningen betrÀffande skolgÄrdsarbete som redan har genomförts i nÄgra andra kommuner i Sverige för att nÄ snabbare synliga resultat..

I denna uppsats har jag genom den diskursanalytiska metoden sökt att undersöka hur grÀnsen mellan psykiskt normala och psykisk efterblivenhet barn pÄ 1930-talet upprÀttades genom diskursen som fördes i en av statens offentliga utredningar om sÀrskild undervisning. Undersökningen har visat att det efterblivna barnet var föremÄl för en makt och kontrollutövande verksamhet som genom differentierad undervisning skulle befria den vanliga skolan frÄn den belastning som de efterblivna ansÄgs att vara. Vidare har undersökningen visat att denna differentiering och polarisering inte enbart grundades pÄ pedagogiska aspekter utan ocksÄ var en profylaktisk ÄtgÀrd. Efterblivenhet var nÄgot som stod i nÀra anslutning till asocialitet och kriminalitet, dÀrför sökte ecklesiastikdepartement genom en kontrollerad undervisning ocksÄ att omvÄrda och uppfostra dessa individer pÄ ett sÀtt som inte förÀldrarna ansÄgs vara kapabla till. Den sÀrskilda undervisningen var bÄde ett sÀtt att kontrollera barnen men ocksÄ en möjlighet att avstyra vad som senare kunde utvecklas till att bli en samhÀllsfara.

Stressrelaterad ohÀlsa Àr ett stort problem i dag, sÄvÀl för den drabbade individen, som dess nÀrstÄende, samt Àven för samhÀllet i stort. Föreliggande arbete sökte nÄ en djupare förstÄelse av en berÀttelse frÄn en informant, om vÀgen tillbaka till förvÀrvsarbete efter en lÀngre tids sjukskrivning pÄ grund av stressrelaterad ohÀlsa. Den teoretiska utgÄngspunkten för arbetet har varit den socialkonstruktionistiska, och det som i arbetet undersöktes var dels sjÀlva berÀttelsen till form och innehÄll; dels vilken funktion den hade för jagberÀttaren och för den berÀttelsevÀrld dÀr berÀttelsen Àr publicerad, pÄ ett diskussionsforum pÄ Internet. Verktyget för att nÄ djupare förstÄelse kring detta har varit den narrativa analysen. Via analysen framkom bland annat att temat för berÀttelsen var jagberÀttarens kamp mellan yttre/inre krav och de egna resurserna, samt att berÀttelsen hade en vÄrdande funktion dels för jagberÀttaren sjÀlv, dels för övriga aktörer i berÀttelsevÀrlden..

Det Àr betydelsefullt för chefer att samverka med deras medarbetare och stödresurser för deras hÄllbarhet och funktion som chef. Stödet har en stor relevans för ett bra chefskap. Just mÄlgruppen mellanchefer besitter en komplex position dÄ de Àr under ett högt tryck av krav, bÄde frÄn de undre och de övre nivÄerna. Studiens syfte var att undersöka mellanchefers upplevda behov av stöd i deras funktion som mellanchef, samt om det Àr möjligt att urskilja likheter i deras uppfattningar av stöd pÄ deras respektive arbetsplats. Studien tillÀmpade en kvalitativ metod dÀr data samlades in genom semistrukturerade intervjuer.

Syftet med uppsatsen var att beskriva och analysera hur VFU-lÀrare erfar det handledande samtalet i lÀrarutbildningens verksamhetsförlagda del (VFU-lÀrare Àr lÀrare ute pÄ skolorna som handleder lÀrarstudenter under deras VFU, Verksamhetsförlagda utbildning, tidigare kallad praktik). Syftet var ocksÄ att undersöka hur VFU-lÀrarna ser pÄ handledarrollen och handledningens villkor samt om det Àr nÄgon skillnad mellan utbildade och icke utbildade VFU-lÀrare i dessa avseenden. Teoretisk utgÄngspunkt var samtalet som filosofiskt fenomen och pedagogiskt verktyg. Som metod för datainsamlingen anvÀndes enkÀter och intervjuer. De medverkande i undersökningen var slumpmÀssigt utvalda och arbetade samtliga som VFU-lÀrare inom VÀxjö universitets upptagningsomrÄde.