SyfteSyftet med föreliggande studie var att undersöka genomförbarheten av en hög-intensiv trÀningsintervention efter knÀplastikoperation samt hur knÀplastikopererade personers sjÀlvvalda gÄnghastighet, maximal vadmuskelstyrka, vadmuskeluthÄllighet och sjÀlvupplevda symptom, smÀrta, ADL funktion och hÀlsorelaterad livskvalité pÄverkas av tidigt insatt hög-intensiv styrketrÀning av vadmuskulaturen.MetodFemton forskningspersoner randomiserades till en trÀningsgrupp (n=7), som utförde hemtrÀningsprogram i form av hög-intensiv vadmuskeltrÀning samt till en kontrollgrupp (n=8) som utförde samma rehabiliteringsprogram som trÀningsgruppen utan hög-intensiv vadmuskeltrÀning. En testprocedur genomfördes 3 respektive 12 veckor efter knÀplastikoperationen. SjÀlvvald gÄnghastighet mÀttes genom ett 30 meters gÄngtest, vadmuskeluthÄllighet mÀttes med ett standardiserat tÄhÀvningstest pÄ ett ben, maximal isometrisk vadmuskelstyrka mÀttes med hjÀlp av en isometrisk dynamometer och sjÀlvskattad symptom, smÀrta, ADL funktion och livskvalité utvÀrderades genom Knee injury Osteoarthritis Outcome Score (KOOS).ResultatDenna studie pÄvisar viss problematik med följsamheten i trÀningsregim för bÄda grupperna. BÄda gruppernas sammanslagna resultat uppvisade signikant förbÀttrad sjÀlvvald gÄnghastighet, maximal vadmuskelstyrka och uthÄllighet över tid. Trots detta ökade trÀningsgruppen den sjÀlvvalda gÄnghastigheten signifikant mer Àn kontrollgruppen över tid.

I denna uppsats analyseras anvÀndningen av det könsneutrala pronomenet hen i journalistiska texter och bloggtexter. Hen- anvÀndningen exploderade i bÄde media och i bloggar under 2012 i samband med den stora hen-debatten och sedan dess har pronomenets anvÀndning fortsatt att öka. Syftet med denna uppsats Àr att dels undersöka ordets funktion med en kvantitativ ansats, dels att undersöka om det gÄr att hitta mönster i anvÀndandet och dels att undersöka kontextbundna attityder till ordet hen genom en kvalitativ diskursanalys. Resultatet visar att hen i största utstrÀckning anvÀnds i syntaktisk funktion, bÄde i media och i bloggar. Den vanligaste underordnade hen-kategorin Àr generiskt hen och den minst vanliga underordnade kategorin Àr könsöverskridande hen.

Syftet med föreliggande studie var att synliggöra lÀrarnas uppfattning om miljöns betydelse i förskolan utifrÄn barnens lÀrande. För att synliggöra lÀrarnas tankar och erfarenheter anvÀndes kvalitativ intervju som undersökningsmetod.Resultaten visar att den omgivande miljön har stor inverkan pÄ barnens lÀrande. LÀrarna menar att miljön skapar lÀrarens roll och det Àr lÀrarna som innehar huvudrollen nÀr det gÀller utformningen av den pedagogiska miljön. Miljön ska inte tas förgiven utan den ska Àndras och lÀmpas efter barnen i barngruppen. Det handlar om att utgÄ frÄn barnens tankar, idéer och intressen vid utformandet av en lÀrande miljö.

AbstraktEn avgörande faktor för att kunna förebygga, avhjÀlpa eller lindra matematiksvÄrigheter Àr ifall pedagoger har kompetens att genomföra en kartlÀggning, som ger vÀgledning för fortsatta pedagogiska insatser (Lundberg & Sterner, 2009). Med detta som utgÄngspunkt var syftet med studien att undersöka yrkesverksamma specialpedagogers syn pÄ kartlÀggning och yngre elevers rÀknesvÄrigheter samt hur de gÄr till vÀga vid en pedagogisk kartlÀggning i matematik. Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerad intervju som metod. Deltagarna i undersökningen Àr tvÄ specialpedagoger med gedigen utbildning och erfarenhet inom omrÄdet. Resultatet av undersökningen visar att informanterna har en formativ syn pÄ kartlÀggning.

Malmös Östra sjukhusomrĂ„de Ă€r i ett ombyggnadsskede till ett framtida perspektiv. Examensuppdraget Ă€r bestĂ€llt av Stadsfastigheter Malmö i samband med omrĂ„dets framtida planhandlingar att bestĂ€mma funktionen för ett av distriktets fastigheter. I nulĂ€get Ă€r administrationsbyggnadens verksamheter inte faststĂ€llda Ă€n men enligt planhandligarna ska fastigheten ha en offentlig funktion. Husets verksamhet ska i första hand fokuseras pĂ„ de boende i omrĂ„det men kan samtidigt fungera som en kommersiell funktion för den omgivande staden. Jag ser i samband med detta framtida möjligheter att ge byggnaden en betydande och offentlig roll dĂ€r följande verksamheter kan skapas och utvecklas; ekologisk restaurang, ekologisk livsmedelsbutik, lekstuga för barn, aktivitetscenter för Ă€ldre och en utstĂ€llning för omrĂ„dets historik. Förslaget ska tillĂ€mpas i form av olika estetiska ritningar och tekniska berĂ€kningar.

Denna uppsats undersöker hur ledarstilen pÄverkas av anammandet av filosofin inom Lean Production. Syftet Àr att granska hur ledarna kan kombinera dynamiken bakom ett pedagogiskt ledarskap och medarbetarnas medinflytande med principerna inom Lean Production. VÄr uppsats bygger pÄ den empiri vi samlat in genom sex kvalitativa intervjuer med bÄde ledare och medarbetare pÄ tre avdelningar inom tre olika organisationer. De teoretiska utgÄngspunkter vi anvÀnt oss av grundar sig i huvudsak pÄ Arne Malténs dimensioner kring ett pedagogiskt ledarskap. Analysen Àr sedan strukturerad kring dessa dimensioner.

SpÄrledning anvÀnds inom jÀrnvÀgen för att lokalisera var tÄg befinner sig. Detta examensarbete behandlar en modell av tonfrekvensspÄrledningar frÄn Alstom. Teoridelen behandlar de bÄda modellerna DTC ? 921 och DTC- 24 medan utrÀkningarna enbart behandlar den tidigare. TonfrekvensspÄrledningar separeras med elektroniska skarvar genom förbindningar i spÄret.

SammanfattningTitel: Budgetlös styrning ? en studie om en styrelses arbete och ansvar i en organisation medbudgetlös styrning. Författare: Katarina PermgĂ„rd och Åsa NordquistHandledare: Britt AronssonInstitution: Institutionen för industriell ekonomi Blekinge Tekniska HögskolaKurs: Kandidatarbete i företagsekonomiSyfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka hur bolagsstyrningens struktur och den budgetlösa styrningen Ă€r utformad pĂ„ ett SME för att öka förstĂ„elsen för vilka faktorer som har inflytande pĂ„ styrelsens roll och funktion för att skapa vĂ€rde för företaget.Metod: Uppsatsen metod Ă€r fallstudie. Fallstudien har genomförts pĂ„ ett Ă€garlett SME som arbetar med budgetlös styrning. Insamling av primĂ€rdata har genomförts med kvalitativa intervjuer.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka vilan för de större barnen, vilken betydelse har den för barnen och vad anser pedagogerna att vilan har för funktion. Avsikten har ocksÄ varit att studera om barnen fÄr vara delaktiga och pÄverka sin vila med innehÄll och uppbyggnad. Bakgrunden till att vi valde att göra studien Àr för att det Àr ett Àmne som sÀllan diskuteras utan sker oftast bara pÄ rutin inom förskolan. Studiens tidigare forskning fokuserar pÄ omrÄdena barnperspektiv och barns perspektiv och delaktighet och inflytande. Genom intervjuer med bÄde pedagoger och barn samt observationer pÄ tvÄ olika förskolor har vi fÄtt en inblick i hur vilostunden anses ha för funktion för barn och pedagoger samt hur den Àr uppbyggd med innehÄll och miljö. Slutresultatet av vÄr studie Àr att vilan för det mesta Àr en rutinsituation efter lunch och innehÄllet varieras med till exempel böcker, cd-sagor och massage. Pedagogernas syn pÄ vila handlar först och frÀmst om att barnen behöver en stunds avkoppling och varva ner frÄn vardagens stress. Barnen ges möjlighet till att anvÀnda sina erfarenheter och fantasi nÀr de skapar egna bilder av böckernas och cd-sagornas innehÄll.

Som titeln berĂ€ttar handlar den hĂ€r rapporten om modersmĂ„lets roll. Det huvudsakliga syftet med den hĂ€r studien har varit att undersöka förskollĂ€rarnas, modersmĂ„lslĂ€rarnas och förĂ€ldrarnas uppfattningar om modersmĂ„lets betydelse för andrasprĂ„kslĂ€rande och barns personliga utveckling. Åtta personer har deltagit i studien som bygger pĂ„ en kvalitativ intervjuundersökning. Resultatet visar att respondenterna Ă€r eniga om att ett vĂ€lutvecklat modersmĂ„l gynnar andrasprĂ„kslĂ€randet. De gav Ă€ven en bild av att vara vĂ€letablerad i bĂ„de modersmĂ„l och svenska sprĂ„ket som stĂ€rker varandra och stĂ€rker barnet.

Med denna studie ville jag ta reda pÄ hur förskollÀrare arbetar med denpedagogiska dokumentationen i förskolans verksamhet. FrÄgestÀllningarna jagsökte svar pÄ var: Hur kan arbetet med pedagogisk dokumentation se ut iförskolan? Vad anser förskollÀrare om arbetet med pedagogisk dokumentation,finns det nÄgra svÄrigheter eller möjligheter med att arbeta pÄ detta sÀtt. Vem bÀransvaret för den pedagogiska dokumentationens utformning, planering ochstruktur? För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar valde jag en struktureradkvalitativ metod och intervjuade fyra stycken förskollÀrare.

IKT tar större och större plats pÄ förskolorna och datorer, smartboards och surfplattor blir allt mer vanliga inslag i barnens vardag. Denna uppsats handlar om surfplattan och dess spelappar. Syftet med undersökningen var att synliggöra vad som skedde i interaktionen mellan barn i Äldern ett till fem nÀr de fÄr tillgÄng till en surfplatta. FrÄgorna som stÀlldes var: Hur samspelar barn i Älder ett till fem med varandra runt en surfplatta? PÄ vilket sÀtt anvÀnds spelapparna och hur blir surfplattan en del av den pedagogiska miljön? Vad hÀnder i mötet mellan barn och surfplattan som signalstarkt material? Hur ser skillnaderna ut i anvÀndningen av surfplattan nÀr det gÀller Älder? Metoden som anvÀndes var kvalitativ via filmobservationer och minnesanteckningar.

I Förskolans miljö ? Sju förskolepedagogers uppfattningar om inomhusmiljöns pÄverkan pÄ barns utveckling och lÀrande, författad av Emma Broberg och Anna Wallén, studeras barns miljö pÄ tvÄ förskolor. Intervjuer med sju pedagoger och observationer pÄ de bÄda förskolorna har legat till grund för denna studie. Syftet med studien Àr att synliggöra hur de sju pedagogerna tÀnker kring utformandet av den fysiska inomhusmiljön och dess pÄverkan pÄ barnens utveckling och lÀrande. Den frÄgestÀllning som har varit utgÄngspunkt för denna studie Àr: Hur tÀnker pedagogerna kring inomhusmiljöns utformning och pÄverkan pÄ barnens utveckling och lÀrande i förskolan? Den pedagogsiska verksamhetens utformning har en stor betydelse för barns lÀrande och den pedagogiska miljön ska vara utformad sÄ att barns lÀrande underlÀttas, stimuleras och utmanas.

Syftet med denna studie Àr att synliggöra pedagogiska metoder som anvÀnds i förskolan vid oönskat beteende hos barn. En hermeneutisk ansats har tagits i studien för att komma nÀrmare pedagogerna och deras arbete i förskolan. Studien Àr kvalitativ och data har samlats in via enkÀter med flest slutna frÄgor.Studien synliggör bÄde pedagogiska metoder som fungerar och metoder som Àr mindre bra i arbetet med barn med oönskat beteende. Studien delas in i sex teman som pedagoger vanligtvis anvÀnder sig av pÄ förskolan. De teman som var mest frekventa var: fostrare och kamrat, oönskat beteende, konsekvens och straff, ignorering, beröm och uppmÀrksamhet och prat och upprepningar.Resultatet visar att pedagoger anvÀnder sig av konsekvenser och straff men Àr inte medvetna om att de gör det eller med den bÀsta intentionen.

Elevdokumentationen i skolan Àr omfattande, bland annat genom att individuella utvecklingsplaner för skolans samtliga elever skrivs och för elever i behov av sÀrskilt stöd ska ett ÄtgÀrdsprogram upprÀttas. I denna studie problematiseras texter i ÄtgÀrdsprogram.Syftet med denna studie Àr att undersöka och fÄ en fördjupad förstÄelse av hur beteenderelaterade problem beskrivs i form av texter i ÄtgÀrdsprogram för flickor respektive pojkar och vilka pedagogiska ÄtgÀrder som föreslÄs pÄ de olika nivÄerna organisations-, grupp- och individnivÄ.För att undersöka fÀltet anvÀnds den kvalitativa metoden och textanalys som metodansats. I studien ingÄr 18 ÄtgÀrdsprogram för Ärskurs 6-9 i tre olika kommuner vid tre kommunala skolor.Studiens resultat visar att det teoretiska perspektiv som dominerar inom problembeskrivningarna Àr det kategoriska, dÀr individen ses som bÀrare av problemen. NÄgot som Àven tidigare forskning har visat. De pedagogiska ÄtgÀrder som föreslÄs i ÄtgÀrdsprogrammen beskrivs i huvudsak pÄ individnivÄ, Àven detta ligger i linje med andra studiers resultat.