Vi har i detta examensarbete undersökt rapporteringen om metoden ASL - att skriva sig till lÀsning i hopp om att dra vidare slutsatser om vilken funktion denna metod kan tÀnkas ha inom tidig lÀs- och skrivinlÀrning. För att kunna Ästadkomma just det har vi stÀllt metodens anvÀndning i relation till det digitaliserade informationssamhÀllet med dess ökade krav pÄ lÀs- och skrivförmÄga. Genom att anvÀnda oss av en kvalitativ innehÄllsanalys har vi studerat och analyserat uppfattningar som framförs i texter pÄ internetplatsen LÀrarnas Nyheter. Resultatet av denna analys har vi sedan tolkat utifrÄn relevant forskning samt sociokulturell teori. Vi har genom vÄr undersökning kunnat pÄvisa att metoden ASL fyller en funktion i den tidiga lÀs- och skrivinlÀrningen som ett integrerat stöd i undervisningen samt i egenskap av att vara ett digitalt verktyg..

Syftet med studien Àr att belysa lÀrares och rektorers tankar kring diagnostisering av elever i de tidiga skolÄren vid anvÀndande av Skolverkets diagnosmaterialDiamant, som riktar in sig pÄ den förberedande aritmetiken.Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerad intevju som metod. Deltagarna i undersökningen Àr fyra lÀrare samt tvÄ rektorer med erfarenhet och utbildningen inom omrÄdet.Resultatet visar att informanterna anser att de fÄr betydelsefull information om var barnen befinner sig i den grundlÀggande taluppfattningen via diagnosen och dÀrmed kan barn med behov av hjÀlp och stöd uppmÀrksammas. Informanterna har en formativ syn pÄ diagnostisering. De fokuserar pÄ hur resultatet följs upp, hur de finner pedagogiska och organisatoriska lösningar. Rutiner för detta Àr olika pÄ de enheter dÀr informanterna Àr verksamma.

Under min utbildning har jag mÀrkt att det förekommer ett missnöje med lÀrarutbildningen pÄ LTU och ville dÀrför undersöka detta nÀrmare. I denna C-uppsats i samhÀllskunskap var mitt syfte att fÄ ökad kunskap om lÀrarrollens betydelse för studenternas attityder till lÀrarutbildningen pÄ LuleÄ tekniska universitet (LTU). Tidigare forskning tyder pÄ brister i lÀrarutbildningen och media framstÀller en mörk bild av den svenska skolan. SamhÀllet vi lever i förÀndras stÀndigt liksom lÀrarrollen och synen pÄ vad en god lÀrare Àr. Regering och riksdag beslutar vilka pedagogiska rön som ska ligga till grund för de lagar, förordningar och styrdokument som ska forma den svenska skolan.

SprÄkvetenskapligt sjÀlvstÀndigt arbete, 15 hpLSV410, Ht 2011Handledare: Rakel Johnson.

Syfte Studiens syfte var att undersöka: sjÀlvskattad hÀlsorelaterad livskvalitet hos tonÄringar som drabbats av cancer tvÄ Är (T5), tre Är (T6) och fyra Är (T7) efter diagnos, samt att jÀmföra deras skattningar med en referensgrupp randomiserad frÄn befolkningen. Metod TonÄringarna med cancer besvarade SF-36 2 Är (N=38), 3 Är (N=42) samt 4 Är (N=39) efter diagnos. En referensgrupp (N=300) randomiserad av Statistiska centralbyrÄn (SCB) besvarade samma formulÀr vid ett tillfÀlle. Samtlig data insamlades via telefonintervju. Resultat TvÄ Är efter diagnos skattar gruppen med cancerdiagnostiserade tonÄringar sin fysiska funktion, rollfunktion ? fysiska orsaker, allmÀn hÀlsa samt summaindex för fysisk hÀlsa lÀgre Àn referensgruppen. Denna skillnad avtar över tid och vid tre Är efter diagnos skattar gruppen med cancerdiagnostiserade tonÄringar fysisk funktion och allmÀn hÀlsa lÀgre Àn referensgruppen.

Ämnet för denna studie Ă€r skolkultur. Syftet Ă€r att analysera LĂ€roplanen för det svenska obligatoriska skolvĂ€sendet, Lpo 94, med sĂ€rskilt fokus pĂ„ den ideologi som gĂ„r att finna, samt hur skolans kultur - hĂ€r i frĂ„ga om individsyn, kunskapssyn och pedagogiska tradition pĂ„verkar synen pĂ„ elever och utformandet av undervisningen. Studien Ă€r en innehĂ„llslig idĂ©analys. Det empiriska materialet bestĂ„r av Lpo 94 och mediapresentationer dĂ€r det framgĂ„r hur Lpo 94 kan tolkas och förverkligas. Mediamaterialet Ă€r hĂ€mtat under hösten 2007 i en vĂ€stsvensk kommuns lokaltidning och frĂ„n den aktuella kommunens hemsida.

Syftet med studien var att utveckla kunskap och förstÄelse för chefers och ledares uppfattningar av det egna pedagogiska ledarskapet under en större organisationsförÀndring. FrÄgestÀllningen formulerades som: Vilka kvalitativa skillnader i uppfattningen av sitt eget pedagogiska ledarskap finns hos chefer under en omorganisation? För att fÄ svar pÄ vÄr forskningsfrÄga utfördes en kvalitativ datainsamling medelst intervjuer med Ätta chefer pÄ omrÄdes- och sektorsnivÄ inom Göteborgs Stad. Studien har en fenomenografisk ansats vilket inneburit att teoribildningen i första hand var induktiv dÄ den utgÄr frÄn den funna empirin men för att göra det studerade fenomenet greppbart och möjligt att tolka har ett abduktivt förhÄllningssÀtt genomsyrat forskningen dÀr bÄde empiri och applikabla teorier presenterats och klargjorts för lÀsaren, teorier explicit kopplade till lÀrande och ledarskap. I resultatet framkommer ett flertal kvalitativa skillnader i chefernas uppfattningar av sitt eget ledarskap vilka presenteras under tre olika beskrivningskategorier: Att leda progressivt och utvecklingsinriktat, Att leda med stabilitet och trygghet samt Att leda fokuserat och mÄlinriktat.

Betydelsen av kognitivt och beteendemÀssigt undvikande samt katastroftankar studerades i det sedan tidigare kÀnda sambandet mellan psykosocial arbetsmiljö och upplevd stress. Vidare undersöktes huruvida det fanns subgrupper med olika psykosocial arbetsmiljö. Denna tvÀrsnittsstudie baserades pÄ enkÀtdata. Resultat indikerar att kognitivt undvikande och katastroftankar har en medierande funktion, samt att katastroftankar har en svag modererande funktion i sambandet. Vidare finns det subgrupper med olika psykosocial arbetsmiljö, vilka Àven skiljer sig Ät avseende kognitivt undvikande och katastroftankar samt upplevd stress.

Syftet med min studie Àr att se hur lÀrare arbetar med elever som har dyslexi med anknytning till skönlitterÀr lÀsning. Studien Àr en fördjupning i vad motivation Àr och hur lÀrare kan arbeta med hjÀlp av sina pedagogiska verktyg till att uppnÄ mÄlet att motivera till lÀsning. Tre djupgÄende intervjuer stÄr i fokus i uppsatsen som visar hur det kan se ut ute i skolverksamheten. Mina frÄgestÀllningar som ligger till grund för arbetet Àr: hur motiverar svensklÀrarna elever med dyslexi till att Àgna sig Ät skönlitterÀr lÀsning? och hur kan lÀrare utveckla sitt lÀrarskap för att skapa en trygg och intressevÀckande relation mellan eleverna och skönlitteraturen? Resultatet av min studie visar att pedagogernas uppfattning om elevernas instÀllning till skönlitterÀr lÀsning Àr negativ men att lÀrarna arbetar aktivt för att motivera dem genom olika pedagogiska strategier som korta texter, humor, diskussioner, tekniska hjÀlpmedel med mera.

Detta Àr en kvalitativ studie med syfte att studera och analysera specialpedagogers och speciallÀrares uppfattningar om det pedagogiska mötets betydelse för lÀrande och utveckling, i relation till de elever som de möter i behov av stöd.Undersökningen bygger pÄ 6 intervjuer, med 4 specialpedagoger och 2 speciallÀrare som arbetar med specialundervisning i tvÄ kommuner i mellersta Sverige. Resultatet visar en ganska lika uppfattning om vad informanterna i studien upplever och innefattar i ett pedagogiskt möte. De beskriver ett pedagogiskt möte som situationer och möten med elever i sin verksamhet som genererar lÀrande. I mötet med eleven har kommunikationen och samspelet en stor, och mÄnga gÄnger avgörande betydelse för hur en elevs lÀrande och utveckling blir, menar pedagogerna. Vidare visar resultatet att en god relation mellan pedagog och elev Àr grunden för att ett gott lÀrande ska utvecklas.

This essay tries to show how The Swedish Museum of Architecture, Stockholm, with the exibition Architecture in Sweden - Function, Design and Aesthetic through the Ages, presents and represents architecture. It is stated that this is done in a multi-perspectival, multimedial fashion, with the aid of, for example, photography, models and mixed material surrounding the wide concept of ?architecture?. One chapter discusses the relationships between the exhibition on site, the exhibition catalog and the museumÂŽs website. Another chapter argues that there can be no essential or perfect representation of architecture, although this utopian wish most certainly exists even today.

Syftet med studien Àr att undersöka vilka faktorer förskollÀrare beskriver som centrala för kvalitén i förskolans pedagogiska arbete.Studiens empiri har samlats in genom fokusgrupper dÀr sammanlagt Ätta förskollÀrare deltagit. Resultatet visar att förskollÀrarna inte ser barngruppens storlek som en isolerad faktor med vilken möjligheten att uppnÄ mÄlen för verksamheten stÄr eller faller. IstÀllet ser de barngruppens storlek som en av mÄnga faktorer som gemensamt bildar verksamheten, och det Àr hur förskollÀrarna tar sig an de olika faktorerna som avgör kvalitéten. Resultatet tar upp olika faktorer som förskollÀrarna anser pÄverkar verksamheten i förskolan, exempelvis organisation, miljö, förhÄllningssÀtt och balansgÄngen mellan individen och gruppen.Vi tror att studien kan ge en djupare men samtidigt bredare förstÄelse för förskollÀrares uppfattningar kring verksamhetens kvalitét, och vad som pÄverkar den. Genom att visa pÄ olika aspekter som pÄverkar kvalitéten i förskolan, och dÀrmed ocksÄ pÄverkar möjligheten att uppnÄ mÄlen för verksamheten, tror vi det finns större möjligheter att förbÀttra verksamheten i stort..

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva effektiva undervisningsformer samt sjuksköterskornas funktion i patientundervisningen för att frÀmja egenvÄrden för patienter med diabetes. Metoden var att söka artiklar systematiskt i databaserna Elin D@larna, PubMed och Cinahl. Totalt anvÀndes sjutton artiklar till resultatdelen. Resultatet visar att empowermentutbildning frÀmjar patienternas egenvÄrd pÄ ett positivt sÀtt eftersom patienterna fÄr möjlighet att dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter. Andra effektiva undervisningsformer Àr strukturerad gruppundervisning, individanpassad undervisning via sms, individuell undervisning med ett intensivt utbildningsprogram i öppenvÄrden, diabetes outpatient intensive management programme, dÀr Àven telefonundervisning anvÀnds.

Bakgrund: Br?stcancer ?r en global h?lsoutmaning som drabbar m?nga kvinnor. Enligt WHO diagnostiserades 2,3 miljoner kvinnor med br?stcancer under 2020. I Sverige f?r cirka 8 000 kvinnor varje ?r diagnosen br?stcancer.

Cirkulationsplatser Àr en typ av trafikplats som har ökat i samhÀllet under de senaste Ären och antalet fortsÀtter att öka. De första cirkulationsplatserna kom till under början av 1900-talet och sedan dessa har de utvecklats bland annat genom att fordon i cirkulationen har företrÀde framför inkommande sedan Sverige gick över till högertrafik. De Àr viktiga i trafiknÀtet eftersom de fungerar som noder och ofta anlÀggs i korsningar dÀr det Àr hög olycksrisk ellerbehövs en hastighetsreducering. SÀkerheten i cirkulationsplatser Àr bÀst för motorfordon och Àven gÄende har relativt god sÀkerhet, men flera problem med sÀkerhet finns för bland annat cyklister och personer med synnedsÀttningar.I arbetet har jag försökt komma underfund med hur man pÄ bÀsta sÀtt kan utforma cirkulationsplatser genom att identifiera faktorer som har betydelse vid utformning. Jag har genom litteraturstudier, intervjuer, fÀltstudier och utformning av ett eget utformningsförslag kommit fram till mina resultat och utifrÄn dessa kunnat dra slutsatser.