Bakgrund: Palliativ v?rd syftar till att fr?mja livskvalitet och lindra lidande n?r bot inte ?r m?jligt. F?r barn i livets slutskede st?lls s?rskilda krav p? v?rden, d? de befinner sig i en k?nslig utvecklingsfas. ?ven f?r?ldrar p?verkas d? deras upplevelse ofta pr?glas av starka k?nslor, behov av trygghet och ett n?ra samarbete med v?rdpersonalen.

Denna uppsats kartlÀgger de centrala faktorerna som pÄverkar styrelsens storlek i noterade större bolag.Ett flertal variabler har identifierats som centrala för styrelsestorleken. De frÀmsta faktorerna Àr ökat intresse för styrelsens funktion bland allmÀnheten, ökad opinion kring mÄngfald i styrelsen samt förÀndring av styrelsens funktion.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka det pedagogiska samspelet mellanlÀrare och elever som grund för lÀrande i skolans praktik specifikt avseende lÀraressyn- och förhÄllningssÀtt. Den övergripande problemfrÄgan var hur de intersubjektivavillkoren för elevers utveckling och lÀrande kunde se ut i den institutionaliseradeutbildningen. Avsikten var Àven att söka ringa in vad som kan kÀnneteckna lÀrares synochförhÄllningssÀtt i den optimala lÀrandesituationen. Följande frÄgor fokuserades:Hur kan begreppet ?kvalitativt samspel? ringas in som villkor för den optimalalÀrandesituationen? Vad karakteriserar de i studien deltagande lÀrarnas syn- ochförhÄllningssÀtt gentemot elever i det pedagogiska samspelet? I vilken mÄn motsvararlÀrarnas förhÄllningssÀtt ett kvalitativt samspel och hur ter sig dÀrför de intersubjektivavillkoren för elevers utveckling och lÀrande? Inledningsvis sammanstÀlldes underbegreppet ?kvalitativt samspel? nÄgra av de kriterier för lÀrares syn- ochförhÄllningssÀtt som den pedagogiska forskningen lyft fram som betydelsefulla.Grundstommen utgjordes hÀr av von Wrights pedagogiska rekonstruktion av Meadsteori om mÀnniskors intersubjektivitet.

Studien innehar ett pedagogiskt intresse av att bemöta mÀnniskor med olika kulturell bakgrund. Syftet Àr att belysa yrkesverksammas erfarenheter av olika typer riskfaktorer till ungdomskriminalitet ur ett mÄngkulturellt perspektiv. Tidigare forskning belyser samhÀllsstrukturer och samhÀllsförankring som vitala begrepp kring riskfaktorer för utvecklande av ungdomskriminalitet. Studien anvÀnder en kvalitativ metod med hermeneutisk inriktning. Resultatet visar att det finns skillnader i riskfaktorer till utvecklande av kriminalitet beroende pÄ kulturell bakgrund och att orsakerna till dessa skillnader finns mellan individnivÄ och högsta samhÀllsnivÄ.

Denna undersökning handlar om sex förskolepedagogers syn pÄ den pedagogiska miljön i en Reggio Emilia inspirerad förskola. PÄ Reggio Emilia inspirerade förskolor benÀmner man den pedagogiska miljön som den tredje pedagogen. Resultatet jag fÄtt fram efter att jag gjort min studie visar att pedagogerna anser att den pedagogiska inomhusmiljön Àr mycket viktig nÀr det kommer till barns lÀrande och meningskapande. Pedagogerna anser att miljön ska anpassas efter barnet. Den ska locka till lek, nyfikenhet och lÀrande.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa rummets vikt i en skapande kultur, samt belysa pedagogens tankesÀtt kring uppbyggnaden av det skapande rummet. Detta har skett pÄ tvÄ olika förskolor med olika pedagogiska inriktningar. Vi har anvÀnt oss av tre materialinsamlingsmetoder; observation, fotografering och halvstrukturerade intervjuer. Vi har intervjuat sex olika pedagoger pÄ tvÄ förskolor. Studien har utgÄtt utefter följande frÄgestÀllningar: Hur arbetar pedagogen i det fysiska rummet för att frÀmja en skapande kultur? Hur inspirerar rummet barnen till kreativitet, nyfikenhet och meningsfylld lek? Kulturen, pedagogen och rummet Àr de tre omrÄden som vi har utgÄtt frÄn och anser pÄverkar den skapande kulturen.

Vi upplever att hÀlsa Àr nÄgot som samhÀllet anammar mycket just nu och det ges ut mer kokböcker Àn nÄgonsin. Du ska Àta rÀtt, röra dig rÀtt och gÀrna genom nÄgon speciell metod. VÄr tanke gÄr dÄ till skolorna och vad eleverna fÄr för mat serverad dÀr. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med matmor i tvÄ olika skolor och fem pedagoger frÄn fyra olika skolor för att fÄ fram vilka riktlinjer som finns och hur en lunch i matsalen fungerar. Vi har Àven observerat matsalssituationer i samma skolor som vi intervjuat matmor i, för att fÄ en bredare förstÄelse för vad som sker under en skollunch.

Syftet med arbetet var att ta reda pÄ hur pedagogisk dokumentation anvÀnds i tre olika arbetslag inom förskolan och hur denna bidrar till att synliggöra barns lÀrande. I undersökningen deltog tre arbetslag i en kommun i Norrbotten. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med pedagogerna samt observation för att fÄ veta deras tankar kring den pedagogiska dokumentationen och hur de anvÀnder sig av den i verksamheten. Vi har dÀrmed gjort en fördjupning i den pedagogiska dokumentationen, lÀrande, dialog och barnsyn. Resultatet av vÄra intervjuer har visat att pedagoger ser pÄ pedagogisk dokumentation pÄ olika sÀtt och att pedagogisk dokumentation Àr en stÀndigt pÄgÄende process som har blivit en viktig del av verksamheten i mÄnga förskolor..

I denna kvalitativa studie undersöks hur en grupp skolbarn tolkar begreppet cool som personbeskrivande uttryck, samt huruvida detta förhÄllande fÄr konsekvenser för den pedagogiska situationen. För att Ästadkomma detta har jag genomfört en enkÀtundersökning och en gruppintervju, varefter jag analyserat resultaten i förhÄllande till tidigare genus- och maskulinitetsforskning. Min studie visar att begreppet har flera kontrasterande betydelser och pÄ mÄnga sÀtt Àr nÀra förbundet med manliga könsnormer ? sÄvÀl nÀr det beskriver pojkar som flickor. Vidare verkar det finnas anledning att tro att elevers förhÄllningsÀtt till cool har vissa konsekvenser för den pedagogiska situationen..

Undersökningen behandlar den pedagogiska verksamheten i musikklasser i grundskolan med inriktning körsÄng utifrÄn tre centrala begrepp: musikklassverksamheten, musikalisk kunskap och musikalitet. Syftet Àr att undersöka hur lÀrare verksamma i musikklasser tÀnker kring dessa omrÄden samt att reflektera över hur olika synsÀtt kan ta sig uttryck i undervisningen. Den musikpedagogiska verksamheten Àr mÄngfacetterad och komplex, liksom det musikaliska kunskapomrÄdet och musikalitetsbegreppet. En mÀngd faktorer pÄverkar hur undervisningen utformas, frÄn yttre ramfaktorer till den enskilda pedagogens synsÀtt och vÀrderingar. Vare sig vÀrderingarna Àr medvetna eller omedvetna spelar de en viktig roll i formandet av den pedagogiska identiteten.

Syftet med studien Àr att undersöka olika pedagogiska inriktningars arbete med momentet geometri, för att fÄ en inblick i vilket arbetsÀtt de har med former, rumsuppfattning och mÀtning som hÀr representerar begreppet geometri.Studien beskriver de olika inriktningarnas kunskapssyn och arbetssÀtt som framkommit genom intervjuer av pedagoger inom Reggio Emilia, Montessori och I Ur och Skur.Alla de pedagogiska inriktningarna arbetade med geometri pÄ skilda sÀtt utifrÄn sin inriktning, alla fick med de delar som hÀr representerar geometri men kunskaperna hos pedagogerna kring geometri pÄ djupet var skiftande och det handlar ofta mer om hur insatt pedagogen Àr i sÄvÀl Àmnet som arbetssÀttet..

Följande studie handlar om leksaksutbudet pÄ tvÄ förskolor i SmÄland. Leksaksutbudet harkartlagts och pedagogernas argument kring sina val av leksaker, har undersökts. I min studiehar jag valt en kvalitativ forskningsansats dÀr jag har observerat leksaksutbudet samtintervjuat pedagogerna pÄ förskolorna. Tidigare forskning ger en överblick pÄ hurleksaksutbudet sÄg ut för ca 20 Är sedan och beskriver vikten av att förskolepersonal gör ettaktivt val dÄ leksaker köps in. Det finns olika syn pÄ vilka leksaker som lÀmpar sig bÀttre Ànandra.

Abstract Examensarbetet handlar om lÀrares tankar kring koncentrationssvÄrigheter och om miljön eleverna vistades i har nÄgon betydelse för elevernas koncentrationsförmÄga. Vi ville Àven se om lÀrarna ansÄg att det hade nÄgon betydelse för eleverna med koncentrationssvÄrigheter, var de befann sig, om koncentrationssvÄrigheter visade sig mer eller mindre eller inte alls. Följande huvudfrÄgor anvÀndes för att försöka ta reda pÄ lÀrarnas syn kring Àmnet. Vilka likheter och skillnader finns det i olika lÀrarkategoriers beskrivningar av koncentrationssvÄrigheter? Har den fysiska och pedagogiska miljön enligt lÀrarna betydelse för hur koncentrationssvÄrigheter kan yttra sig? Vilka Àr lÀrarnas uppfattningar om pÄ vilka olika sÀtt den fysiska och pedagogiska miljön gynnar respektive försvÄrar koncentration? Den metod vi anvÀnt oss av Àr kvalitativ intervju dÀr vi intervjuat lÀrare som har olika lÀrarkategorier och jobbar pÄ samma skola.

SAMMANFATTNINGSyftet med studien var att studera hur sjuksköterskan inom intensivvÄrd anvÀnder NuDesc(The Nursing Delirium Screening Scale) och om de anser sig ha tillrÀcklig kunskap för attbedöma delirium med hjÀlp av NuDesc.Studien Àr en kvantitativ tvÀrsnittsstudie med datainsamling via en enkÀt som konstrueratsspeciellt för denna studie. EnkÀten besvarades av 15 intensivvÄrdssjuksköterskor pÄ ettuniversitetssjukhus i Mellansverige.Resultatet visade att bedöma delirium pÄ en intensivvÄrdsavdelning uppfattas avrespondenterna som ganska svÄrt Àven om de tycker sig ha tillrÀckligt med kompetens attanvÀnda bedömningsinstrument NuDesc. Den psykomotoriska förlÄngsamningen tillsammansmed hallucinationer/ illusioner uppfattas av sjuksköterskorna som svÄrast att bedöma..

Syftet med detta arbete Àr att genom kvalitativa intervjuer fÄ kunskap om hur lÀrare ser pÄ och arbetar med elevernas sjÀlvförtroende. Jag beskriver hur lÀrare ser pÄ sjÀlvförtroende och vilka faktorer som de anser pÄverka sjÀlvförtroendet. Jag har Àven undersökt vilka pedagogiska strategier lÀrare anvÀnder för att stÀrka elevernas sjÀlvförtroende. I arbetet har jag avgrÀnsat mig genom att bara studera lÀrare som undervisar i Är 7 till 9.Resultatet visar bland annat att informanterna tyckte att begreppet sjÀlvförtroende Àr ett vÀldigt vitt begrepp och nÄgot som kan ha stor pÄverkan pÄ individen. I intervjuerna framkom det Àven att de faktorer som lÀrarna anser pÄverkar sjÀlvförtroendet Àr av olika kategorier sÄ som; TrygghetskÀnslan hos individen, Individens mÄluppfyllelse, Relationer och bekrÀftelser frÄn omgivningen, Ansvar och delaktighet samt SamhÀllets alla krav.