Föreliggande uppsats behandlar rektors ledarskap i ett skolutvecklingsarbete. Syftet Àr att undersöka hur rektors pedagogiska ledarskap blir synligt i ett skolutvecklingsarbete samt hur lÀrarna upplever rektors pedagogiska ledarskap. Som struktur för resultatredovisningen och som analysverktyg har de fyra inslagen i Alvessons och Ydéns ledarskapsteori anvÀnts. Studien har gjorts med hjÀlp av intervjuer med en rektor och fyra av hennes medarbetare. Utskrifterna av intervjuerna har reducerats och genom meningsstrukturering har olika berÀttelser förts samman till en sammanhÀngande historia..

Rapporten beskriver arbetet med att ta fram ett förÀndringsförslag för ett kappprum. Kapprummet finns i Elimkyrkan i Eskilstuna. Vid framtagandet av förslaget skulle sÀrskild uppmÀrksamhet Àgnas Ät information/anslagstavlor, men utan att försumma helheten. Den problemformulering som utformades som en sammanfattning av uppgiften var: Visualisering av förslag som förbÀttrar kommunikation och funktion i Elimkyrkans kapprum.Resultatet visualiserades med hjÀlp av Open Source programmet Blender..

I dag Ă€r övervikt och fetma ett stort samhĂ€llsproblem som kan leda till utveckling av följdsjukdomar som exempelvis diabetes och hjĂ€rt- och kĂ€rlsjukdomar. Övervikt och fetma förekommer i allt större utstrĂ€ckning hos barn och ungdomar vilket ger anledning till att effektivisera insatser som görs för att förebygga problemen i tidig Ă„lder. Studien omfattade 10 vetenskapliga artiklar som beskrev genomförda hĂ€lsointerventioner i skolmiljö riktade mot barn i syfte att minska förekomsten av övervikt och fetma. Syftet med litteraturstudien var att studera vilka pedagogiska arbetssĂ€tt som har anvĂ€nts samt undersöka om det gick att urskilja gemensamma faktorer i de olika hĂ€lsointerventionerna. Resultatet visade att majoriteten av interventionerna baserades pĂ„ teoretiska modeller samt att gemensamma kategorier som gick att urskilja i interventionerna var olika former av lĂ€rande, teoretisk modell som utgĂ„ngspunkt, socioekonomisk och etnisk betydelse för hĂ€lsa, könets betydelse för hĂ€lsa samt förĂ€ldrarnas inverkan.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur arbetet kring pedagogiska utredningar ser ut i förhÄllande till vad styrdokument och teorier sÀger, och dÀrmed synliggöra betydelsen av pedagogiska utredningar pÄ individ-, grupp- och organisationsnivÄ. Vi belyser hur nÄgra utvalda specialpedagoger arbetar med pedagogiska utredningar av elever i behov av sÀrskilt stöd inför upprÀttande av ÄtgÀrdsprogram, samt ger en bild av ett par rektorers uppfattningar om pedagogiska utredningar. Studien bygger pÄ en kvalitativ undersökning med intervjuer av specialpedagoger som arbetar i skolan, specialpedagoger inom elevhÀlsan samt rektorer. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om pedagogisk utredning. Vi har delat in vÄrt resultat i teman: specialpedagogens uppdrag, uppmÀrksamhet, orsaker, utredning, dokumentation, svÄrigheter och rektors uppdrag. Resultatet visar att den huvudsakliga orsaken till att elever anses vara i behov av stöd Àr att de inte nÄr mÄlen i kursplanen. Vi ser Àven en skillnad mellan skolans specialpedagoger och elevhÀlsans specialpedagoger pÄ vilka nivÄer de lÀgger fokus.

Studien Àr en kvalitativ intervjuundersökning om hur sju specialpedagoger beskriver sitt arbete med pedagogisk kartlÀggning i arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd. Specialpedagogerna i studien arbetar alla mot förskolan i olika kommuner. Fem av dem har en bakgrund som förskollÀrare och tvÄ av dem har en bakgrund som fritidspedagog.Metod för studien har varit kvalitativ innehÄllsanalys och sju semistrukturerade intervjuer har genomförts för att samla in datamaterial.Resultatet presenteras utifrÄn sex olika koder som har konstruerats frÄn datamaterialet: Ett verktyg för specialpedagogerna, Arbetsprocessen kring pedagogisk kartlÀggning, Flexibel kartlÀggning, Specialpedagogiskt perspektiv i kartlÀggningen, Dokumentation i pedagogisk kartlÀggning, Att följa upp och utvÀrdera pedagogisk kartlÀggning.Studiens resultat har visat att specialpedagoger som arbetar mot förskolan beskrev pedagogisk kartlÀggning som ett verktyg i arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd. Specialpedagogerna uttryckte att det finns behov av pedagogisk kartlÀggning i förskolan men var noga med att understryka att det Àr förskolepedagogerna som första i hand Àr lÀmpade att göra den. Specialpedagogerna menade att förskolepedagogerna har en större inblick i barnets vardag och Àr nÀrmre barnet.Resultatet av studien visar att förskolepedagogerna bad specialpedagogerna om hjÀlp med den pedagogiska kartlÀggningen.

Syftet med följande studie Àr att att kartlÀgga, och sammanstÀlla, pedagogiska metoder för lÀrare pÄ gymnasienivÄ, att anvÀnda i utbildning i företagsamhet, eller för stimulans av entreprenöriella kompetenser. I studien görs en genomgÄng av tidigare forskning om, och erfarenheter av, entreprenörskap i skolan. UtifrÄn en litteraturstudie kunde beprövade metoder i undervisning i företagsamhet identifieras, kartlÀggas och sammanstÀllas, för att dÀrefter kopplas samman med respektive entreprenöriella kompetenser. Sammanfattningsvis pekar resultaten av undersökningen pÄ att det bedrivits relativt lite forskning kring undervisningsmetodik inom företagsamhet, Ätminstone utifrÄn ett entreprenöriellt perspektiv, och att det sÄledes finns utrymme för vidare forskning inom Àmnet. Dessutom kan det konstateras att entreprenörskap, och mer specifikt företagsamhet, i skolan, med största sannolikhet hade kunnat spridas i betydligt högre utstrÀckning Àn idag, och genomsyra samtliga Àmnen, vid anammande av dylika metoder som de sammanstÀllda i denna studie..

Bakgrund: Livmodertransplantation ?r en behandling mot ofrivillig barnl?shet som beforskats vid bland annat Sahlgrenska Universitetssjukhuset de senaste decennierna. Absolute Uterine Factor Infertility (AUFI) inneb?r en avsaknad av livmoder. Livmodertransplantation inneb?r att kvinnor som lider av absolut infertilitet f?r en m?jlighet att motta en livmoder fr?n en donator f?r att kunna b?ra och f?da sina egna barn. Tidigare har det inte funnits n?gra behandlingar mot denna typ av infertilitet och d?rf?r har adoption eller surrogatmoderskap varit de enda alternativen f?r dessa kvinnor. Livmodertransplantation ?r fortfarande i forskningsstadiet i Sverige men kommer med stor sannolikhet att erbjudas som behandling inom snar framtid.

Detta examensarbete ?r en litteratur?versikt. Litteraturstudiens syfte ?r att unders?ka hur forskningen beskriver dansl?rares ledarskapskompetens och dess betydelse f?r det pedagogiska arbetet med att fr?mja elevers kunskapsutveckling och motivation f?r att n? kunskapsm?len. Studien behandlar ocks? vilka pedagogiska metoder som l?rare kan anv?nda f?r att fr?mja elevers kunskapsutveckling och motivation samtidigt som l?raren s?kerst?ller att kunskapsm?len uppn?s.

Bakgrund: Diabetes typ 1 ?r en l?ngvarig sjukdom som kr?ver omfattande egenv?rd f?r att undvika komplikationer p? l?ng och kort sikt och f?r att ha en god livskvalitet. Traditionellt har synen p? patientutbildning varit att kunskaps?verf?ring fr?n v?rdpersonal till patient resulterar i ett l?rande och d?rmed i god metabol kontroll. Nyare forskning visar d?remot vikten av att f? bearbeta de emotionella aspekterna, att kunna acceptera sjukdomen och integrera den i livet.

Abstract Andersson, L & Nilsson, T (2009). En studie om miljöns betydelse för lek i förskolan. Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola Detta examensarbete handlar om miljöns betydelse för lek i förskolan. Vi har haft tvÄ förskolor med olika pedagogiska riktningar som utgÄngspunkt i vÄrt arbete. Dessa bÄda riktningar Àr Montessoripedagogik samt I Ur och Skur- pedagogik.

SAMMANFATTNINGIntresset för klassrummets fysiska miljö vÀcktes under den verksamhetsförlagda utbildningendÄ klassrummen inte alltid kÀndes sÄ tilltalande. Klassrummet Àr den plats dÀr vi somverksamma lÀrare kommer tillbringa en stor del av arbetstiden tillsammans med vÄra elever.DÀrför finner vi det viktigt att ta reda pÄ hur ett klassrum kan utformas, möbleras och inredasför att fungera optimalt.Syftet med föreliggande uppsats Àr att ta reda pÄ verksamma lÀrares erfarenheter kringmöblering och inredning av klassrum samt vilka pedagogiska konsekvenser detta medför. Vihar undersökt om det gÄr att anvÀnda klassrummets fysiska miljö som ett verktyg ur ettpedagogiskt/individanpassat perspektiv.För att verkligen fÄnga essensen av lÀrarnas erfarenheter valde vi att genomföra en?casestudie? med kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes i lÀrarnas respektivehemklassrum.Resultatet av studien visar att den fysiska miljön pÄverkar pedagogiken pÄ sÄ sÀtt att denantingen kan utgöra ett hinder eller en möjlighet i verksamheten.

Cronqvist, Lina och Elmas, Sibel (2013) Barns delaktighet i förskolans pedagogiska dokumentation Malmö högskola, Fakulteten för LÀrande och SamhÀlle. Syftet med denna studie Àr att undersöka den pedagogiska dokumentationsprocessen ur ett delaktighetsperspektiv. LÀroplanen för förskolan (Lpfö98 rev.10:9) poÀngterar att ?verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förstÄelse för sig sjÀlva och sin omvÀrld (?). Den ska utgÄ ifrÄn barnens erfarenheter, intressen, behov och Äsikter?.

Denna undersökning syftar till att ta reda pÄ om man arbetar Àmnesintegrerat i Är 7-9 i de samhÀllsorienterade Àmnena samt vilka pedagogiska och vetenskapliga teorier/teoretiker man stödjer sin undervisning pÄ I arbetet framgÄr ocksÄ vilka möjligheter och/eller svÄrigheter pedagoger ser med detta arbetssÀtt samt om de anvÀnder sig av det i sin undervisning. För att fÄ svar pÄ frÄgorna har vi gjort en kvalitativ undersökning i form av Ätta intervjuer med fyra kvinnliga samt fyra manliga So-pedagoger pÄ tvÄ 7-9 skolor i tvÄ skilda kommuner i södra Sverige. Genom litteratur om pedagogiska teorier och lÀrande vill vi med detta arbete förmedla kunskap om Àmnesintegration/tematiskt arbetssÀtt. Vidare utgÄr vi frÄn skolans olika styrdokument för att fÄ veta vad dessa sÀger om tematiskt arbete. För att fÄ en djupare kÀnnedom om Àmnesintegration har vi Àven gjort en historisk tillbakablick gÀllande lÀroplaner och kursplaner.Resultatet av undersökningen visar att samtliga Ätta pedagoger anvÀnder sig av tematiskt arbetssÀtt, om Àn i varierad utstrÀckning.

I skolan finns mÄnga barn med ADHD-diagnos eller koncentrationssvÄrigheter. Som lÀrarekan det vara en utmaning att ge dessa barn de bÀsta förutsÀttningarna för kunskapsutveckling.Inom specialpedagogiken talas det om tvÄ perspektiv för att som lÀrare möta dessa elever.Dels kan det handla om ett mer kategorisk förhÄllningssÀtt till eleverna vilket kopplar sammansvÄrigheter med individen. En lösning pÄ problemet kan dÄ vara en utredning ochmedicinering för att rÄda bot pÄ elevens bekymmer. Dels kan lÀraren inta ett mer relationelltförhÄllningssÀtt som tar hÀnsyn till individens omgivande miljö. HÀr handlar det om att seöver kvaliteten pÄ verksamheten och hitta passande pedagogiska metoder för eleven iklassrummet.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka pedagogiska strategier lÀrare arbetar med nÀr det kommer till elever med ADHD. Studien grundar sig i en kvalitativ metod i form av intervjuer, dÀr sju högstadielÀrare intervjuades. Alla intervjuer spelades in, för att sedan transkriberas och analyseras. Tydliga mönster i studien visade pÄ att lÀrare anpassade sin undervisning i den mÄn de ansÄg vara nödvÀndig. Beroende pÄ lÀrare och Àmne, sÄg detta olika ut.