Denna studies syfte Àr att belysa hur pedagoger pÄ ett barnsjukhus bedriver den pedagogiska verksamheten. I studien ingÄr pedagogernas personliga Äsikter och beskrivningar av deras verksamhet. Det vi har valt att lyfta fram i deras verksamhet Àr deras barnsyn, hur de arbetar med barns delaktighet och inflytande samt vilka utmaningar och möjligheter de uppfattar i sin sÀrskilda verksamhet. VÄrt material Àr insamlat genom kvalitativa intervjuer med ett par av de aktiva pedagogerna. Perspektiven vi har utgÄtt frÄn i denna studie Àr barnperspektiv, barns perspektiv, delaktighet och inflytande samt intersubjektivt perspektiv. Studien Àr frÀmst riktad till blivande och redan aktiva pedagoger men Àven till de familjer som har eller Àr i kontakt med barnsjukhus samt lekterapi och Àr intresserade av att fÄ en insyn i deras pedagogiska arbete..

Mitt syfte med detta examensarbete var att ta reda pÄ vilka pedagogiska krav som stÀlls i och med den under Äret 2010 reviderade lÀroplanen för förskolan. Jag ville ocksÄ ge en historisk tillbakablick pÄ förskolans föregÄende styrdokument. Min huvudsakliga metod för att genomföra detta arbete har varit att genom textanalys jÀmföra den gÀllande lÀroplanen för förskolan, Lpfö 98, med den reviderade upplagan av Lpfö 98 (Lpfö 98 reviderad 2010). Jag har fokuserat pÄ de förÀndringar i den reviderade lÀroplanen som förvÀntas ge pedagogiska konsekvenser, samt berör förskollÀrares uttryckliga ansvar. Min undersökning visade att de pedagogiska mÄlen i förskolan var mer detaljerade och delvis omformulerade i den reviderade lÀroplanen.

Uppsatsen behandlar de mÄlade tapeternas motiv i Gröna och BlÄ salongerna pÄ Kina slott. Jag har undersökt motiven för att förstÄ vad de betyder och vilken funktion de hade. Jag har ocksÄ undersökt varför just dessa motiv valdes, om de har en djupare innebörd eller enbart en dekorativ funktion..

VÄrt syfte med denna studie Àr att belysa omrÄdet lÀrares klassrumsfrÄgor. Detta gör vi med fokus pÄ olika frÄgetypers förekomst, vad lÀrare har för syfte med frÄgor och vad de sedan gör med elevernas svar pÄ frÄgorna som de stÀllt.Eftersom vi har valt att titta pÄ förekomsten av frÄgor har detta lett till att vi genomfört sex stycken observationer hos tre lÀrare. Dessa lÀrare har vi senare Àven intervjuat för att exempelvis reda ut vad de har för syfte med att anvÀnda frÄgor som pedagogiska redskap. Observationerna har Àven varit till hjÀlp nÀr vi har tittat pÄ lÀrarnas uppföljning av elevsvaren.Resultaten vi har nÄtt stÀmmer bra överens med tidigare studier men vi har ocksÄ sett att omrÄdet Àr komplext och inte sÄ lÀtt som man ibland kan tro. Vad lÀrare stÀller för frÄgor i ett fall kan passa bra dÀr men mindre bra i ett annat.

?NÀr ungdomar inom idrotten blir 13 Är kliver de in i vad Riksidrottsförbundets styrdokument Idrotten vill (2009) kallar ungdomsidrotten, vilket betyder att det Àr legitimt att toppa ett lag och tÀvling och resultat kan nu ta större plats Àn tidigare. Det kan dÀrmed uppstÄ ett pedagogiskt dilemma för ungdomsledare dÄ de behöver ta stÀllning till hur laget och verksamheten ska bedrivas. Ska lagets resultat och prestation vara i fokus eller Àr gemenskapen inom laget och att alla ska ha kul det viktigaste med verksamheten? Syftet med den hÀr studien var att belysa vilka pedagogiska handlingsstrategier som uttrycks av ungdomsledare och hur detta relaterar till teorier om ledarskapsideologier inom ungdomslag i fotboll.

Det har varit mÄnga debatter i den svenska media om sockerintag och forskning som visar att barn i dag Àter mer godis, lÀsk, snacks och mindre av frukt och grönt. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka nÄgra pedagogers syn pÄ kosten och dess sockerhalt i synnerhet, och de pedagogiska mÄltiderna i allmÀnhet, vid en förskola. Vad har pedagoger för syn pÄ hur en bra förebild ska vara vid de pedagogiska mÄltiderna? Jag gjorde kvalitativa intervjuer med sex pedagoger. Kosten har förÀndrats mycket och sockerintaget har minskat pÄ förskolan under de Är de har arbetat, anser pedagogerna. Pedagogerna kan inte pÄverka kosten men kan vÀlja att ta bort vissa livsmedel pÄ avdelningen som de anser inte Àr nyttiga.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur pedagoger i förskolan definierar ochreflekterar kring jÀmstÀlldhet. Studien undersöker hur jÀmstÀlldhetsarbetet kantillÀmpas och konkretiseras i den dagliga verksamheten för att uppnÄ en demokratiskförskola. Observationer och intervjuer genomfördes i tvÄ olika förskolor medsammanlagt Ätta pedagoger. JÀmstÀlldhet och demokrati Àr begrepp som allapedagoger i vÄr studie Àr bekanta med och uttrycker som en sjÀlvklarhet i dagensförskola och i den pedagogiska yrkesrollen. Resultaten vi fick fram i vÄr studie visadeatt det finns skillnad mellan den pedagogiska reflektionen och den pedagogiskapraktiken gÀllande att arbeta med jÀmstÀlldhet och demokrati.

Sydkraft har genom sitt projekt Innovision gjort en lovvÀrd satsning att öka innovationsbenÀgenheten inom företaget. Arbetet har föregÄtts av gedigen planering dÀr man beaktat vÀrdet av vedertagna rÄd om hur innovationsverksamhet bör uppföras och drivas. Genom uppsatsens empiriska studier dras dock slutsatsen att den funktion Innovision har, i förhÄllande till operativ verksamhet, endast resulterar i punktinsatser och dÀrmed undgÄr att nÄ majoriteten av företagets medarbetare. Detta fÄr konsekvenser i form av stora svÄrigheter att genomsyra hela den operativa verksamheten. Innovisions funktion i företaget bör dÀrför diskuteras med syfte att finna en funktion dÀr större vÀrde för hela företaget kan genereras..

Studien belyser pedagogers syn pÄ leksaker i förskolan, dels ur ett genusperspektiv och dels vilket utbud som finns pÄ förskolan. Den belyser Àven pedagogiska leksaker och krigs- och vÄldsrelaterade leksaker. Studien jÀmför en kommunal förskola med en Montessoriförskola. Vi valde att göra observationer pÄ flickor och pojkars val av leksaker och vilket utbud förskolorna hade vad gÀllde leksaker och material..

Arbetet behandlar idrotts- och evenemangsarenors lÀmpliga lokalisering i staden i förhÄllande till dess funktioner och effekter..

Undersökningen syftar till att belysa hur en individ i en rehabiliteringsprocess kan gynnas av karriÀrvÀgledning. ForskningsfrÄgorna som stÀllts har gÀllt vilket inslag av karriÀrvÀgledning som ingÄr i den aktuella stressrehabiliteringen, vilka behov som av karriÀrvÀgledning som finns samt vilken funktion karriÀrvÀgledning kan fylla inom en arbetslivsinriktad stressrehabiliteringsverksamhet. För undersökningen valdes en kvalitativ forskningsmetod med forskningsfrÄgorna som grund. Resultatet av de öppna intervjufrÄgorna visade att det inte gavs karriÀrvÀgledning av nÄgon anstÀlld person inom stressrehabiliteringen, men att det var nÄgot som önskades. Inslag av karrÀrvÀgledning gavs begrÀnsat av Arbetsförmedlingen och resultaten visade att det fanns behov av karriÀrvÀgledning samt att vÀgledning kan fylla en funktion inom arbetslivsinriktad stressrehabilitering.

Kan reclinern med ett nytt uttryck men med bibehÄllen funktion, tilltala nya mÄlgrupper? Kan möblers uttryck överordnas av dess funktion? Skulle detta i sin tur kunna visa pÄ att uttryck Àr viktigare Àn funktion i valet av möbel? Med utgÄngspunkt i den amerikanska reclinern arbetar jag med att behÄlla dess funktion men förÀndra uttrycket genom att lÀgga till historiska och personliga vÀrden.Mitt syfte Àr att skapa en recliner som uttrycker mina vÀrderingar och min livsstil. Vidare pÄverka min förestÀllning om reclinern som möbel och pÄ det viset öppna upp för nya frÄgestÀllningar kring möbler i allmÀnhet.Mitt mÄl med ?Min svulstiga, tjocka fÄtölj? Àr att visa ett nytt sÀtt att anvÀnda befintlig mekanik och teknik med ny form och ytskikt. FÄtöljens utformning skall utgÄ ifrÄn de idéer jag har om var reclinern stÄr idag, hur den uppfattas och vad jag sjÀlv vill ge fÄtöljen för uttryck.

Studiens syfte Àr att undersöka lÀrares uppfattning om lÀxans funktion i förhÄllande till en skola för alla. Studien har en kvalitativ forskningsansats dÀr halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med sexton lÀrare har genomförts.Studiens data analyseras utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys dÀr lÀrares uppfattningar om lÀxans funktion redovisas pÄ individnivÄ, organisationsnivÄ/skolnivÄ och samhÀllsnivÄ samt för elever i svÄrigheter. Vidare analyseras lÀrares övervÀgande uppfattningar om lÀxans funktion under fem olika synsÀtt, Det traditionella synsÀttet, Det kommunikativa synsÀttet, Det tillmötesgÄende synsÀttet, Det ambivalenta synsÀttet samt det Marknadsanpassade synsÀttet. Resultat och analys har kopplats till det sociokulturella synsÀttet och Vygotskijs teori om lÀrande samt till de tre specialpedagogiska perspektiven.Resultatet visar pÄ stora skillnader i lÀrarnas syn pÄ lÀxans funktion för elevens lÀrande och lÀrares undervisning pÄ de olika nivÄer studien berör. Bristande kollegial samsyn rÄder pÄ skolorna vilket medför att lÀxans funktion tolkas individuellt av samtliga parter runt lÀxan, vilket fÄr negativa konsekvenser i en skola för alla.

VÄr studie handlar om hur den pedagogiska miljön för arbete med musik pÄ förskolan prÀglas av förskollÀrarnas syn pÄ sin egen musikalitet och förklaringar av musikens betydelse för barns lÀrande. Syftet med vÄr studie Àr att belysa sambandet mellan utformningen av den pedagogiska miljön för barnens musikaliska utveckling och lÀrande pÄ förskolan. Vi vill Àven belysa förskollÀrares förklaringar av musikens betydelse för lÀrandet, samt hur de definierar sin egen musikalitet. VÄr studie bygger pÄ kvalitativa intervjuer och observationer genomförda pÄ fem icke musikprofilerade förskolor under olika tidsperioder. Efter genomförda studie har vi kommit fram till att utformning av den pedagogiska miljön Àr viktig för barns lÀrande och utveckling.

I detta examensarbete studerar vi hur förskollÀrares förshÄllningssÀtt till förskolegÄrden pÄverkar anvÀndningen och vistelsen pÄ gÄrden. Vi har tittat pÄ förskolegÄrdens utformning och funktion, barns utomhuslek pÄ förskolegÄrden samt förskollÀrares roll i utemiljön. Syftet Àr att undersöka vilket förhÄllningssÀtt förskollÀrare har till förskolegÄrden i dess funktion och möjligheter till lÀrande. Metoden vi anvÀnt oss av Àr kvalitativa samtalsintervjuer, vi har intervjuat sex förskollÀrare pÄ tre olika förskolor med liknande förskolegÄrdar i storlek och utformning. I resultatet framkom att förskollÀrarna ser pÄ anvÀndningen av sin förskolegÄrd pÄ olika sÀtt.