Ledarskap Ă€r ett begrepp som Ă€r vanligt förekommande i vardagen. Men vad innehĂ„ller begreppet och vad innebĂ€r det att vara en god ledare? FrĂ„gar man tio individer vad begreppet betyder för dem fĂ„r man sĂ€kerligen tio olika svar, alla har sin personliga tolkning utefter deras vĂ€rderingar och erfarenheter. Ämnet Ă€r ocksĂ„ mycket populĂ€rt och det publiceras en stril ström av litteratur och artiklar som berĂ€ttar hur en bra ledare ska vara. Flera försök har genom Ă„ren gjorts i att definiera ledarskap men ingen version har hittills vunnit allmĂ€n acceptans.

Syftet med va?r underso?kning a?r att studera om det ledarskap som chefer inom banksektorn anva?nder sig av har a?ndrats i och med de fo?ra?ndringar och omstruktureringar som sker inom branschen och i sa? fall pa? vilket sa?tt. Vi har valt att genomfo?ra kvalitativa djupintervjuer med fyra chefer inom banksektorn i Mellansverige. Intervjuresultaten har kopplats och analyserats utifra?n relevanta teorier inom omra?det.

I en allt mer globaliserad vÀrld Àr det nödvÀndigt att mÀnniskor kan och har förmÄgan att jobba i andra lÀnder och med medarbetare som har en annan kulturell bakgrund.Syftet med uppsatsen har varit att undersöka vilka egenskaper som krÀvts för ett interkulturellt ledarskap hos ledare som jobbat utomlands och vad de lÀrt sig av sina erfarenheter under den hÀr tiden.Studien har haft en kvalitativ ansats dÀr insamlingen av empirin har skett pÄ ett av Sveriges största företag som nÀmns som "Koncernen" genom semistrukturerade intervjuer.Resultatet har visat att kommunikation spelar en mycket stor roll i detta avseende. Detta innefattar bÄde verbal och icke-verbal kommunikation. Viktiga egenskaper hos interkulturella ledare Àr bl.a. förmÄgan att vara öppen och social. Samtliga intervjupersoner ansÄg att vistelsen utomlands hade gjort att deras yrkesroll stÀrkts bÄde i yrkeslivet och i det privata..

En förstudie om framgĂ„ngsfaktorer och hinder med avseende pĂ„ jĂ€mstĂ€lldhetsarbete med fokus pĂ„ ledarskap och medarbetarskap. Vilka faktorer stödjer/hindrar en framgĂ„ngsrik implementering av jĂ€mstĂ€lldhetsarbete? Viken roll har ledarskap, medarbetarskap och kommunikation i denna implementeringsprocess? Kvalitativ studie baserad pĂ„ intervjuer. I en politisk styrd organisation skall jĂ€mstĂ€lldhetsmĂ„l lyftas upp och diskuteras, men i praktiken görs det sĂ€llan. Vi vill dĂ€rför belysa vilka faktorer kan frĂ€mja och hindra en framgĂ„ngsrik implementering av jĂ€mstĂ€lldhetsmĂ„len i enheten Äldre, Funktionshindrade, Rehab ? VĂ„rd och Omsorg i en stadsdel i Malmö.

This study aims to explore managers? experiences and perceived conditions for exercising leadership in both hybrid and physical work environments. The empirical material consists of eleven semi-structured interviews and four policy documents. The sample includes eleven managers, of whom six work in a physical environment and five in a hybrid setting. The study follows an inductive approach, where the interviews were first collected and later analyzed by identifying patterns and connecting them to theories on different leadership styles, monitoring, and trust.

Denna studie har haft som syfte att belysa ledarskapet i grundskolan avseende den studie- och yrkesorienterande verksamheten samt förhÄllandet mellan ledarskap, personalens engagemang och verksamhetens resultat. Avsikten har bland annat varit att synliggöra om skolorna har ett reellt ledarskap avseende verksamheten eller inte. Bedömningsgrunderna för ett reellt ledarskap har inspirerats av den transformativa ledarskapsteorin. Studien baseras pÄ enkÀtsvar frÄn 107 yrkesverksamma studie- och yrkesvÀgledare i Stockholms, SkÄnes och VÀsterbottens lÀn. Resultatet visar att den stora majoriteten skolor saknar ett reellt ledarskap avseende verksamhetsomrÄdet samtidigt som flera studie- och yrkesvÀgledare sÀger sig vilja inta en ledande funktion för detta.

SAMMANFATTNINGSyftet med studien var att studera hur sjuksköterskan inom intensivvÄrd anvÀnder NuDesc(The Nursing Delirium Screening Scale) och om de anser sig ha tillrÀcklig kunskap för attbedöma delirium med hjÀlp av NuDesc.Studien Àr en kvantitativ tvÀrsnittsstudie med datainsamling via en enkÀt som konstrueratsspeciellt för denna studie. EnkÀten besvarades av 15 intensivvÄrdssjuksköterskor pÄ ettuniversitetssjukhus i Mellansverige.Resultatet visade att bedöma delirium pÄ en intensivvÄrdsavdelning uppfattas avrespondenterna som ganska svÄrt Àven om de tycker sig ha tillrÀckligt med kompetens attanvÀnda bedömningsinstrument NuDesc. Den psykomotoriska förlÄngsamningen tillsammansmed hallucinationer/ illusioner uppfattas av sjuksköterskorna som svÄrast att bedöma..

Denna studie behandlar hur företaget GÀllöfsta Perlan Ledarskap, verksamt inom utbildningsbranschen, arbetar med att upprÀtta lÄngsiktiga kundrelationer. Till följd av en ökad konkurrens och att marknader blivit mer komplexa stÀlls högre krav pÄ att bibehÄlla befintliga kunder och Äterta tidigare kunder. Genom att företag betraktar sina kunder som resurser dÀr varje kunds unika preferenser tillgodoses skapas ett vÀrde som frÀmjar att lÄngsiktiga relationer upprÀttas, vilket frambringar kundlojalitet och ger företaget konkurrensfördelar.Denna studie tar en kvalitativ ansats genom att en fallstudie tillÀmpas dÀr det empiriska underlaget bestÄr av intervjuer med personer inom GÀllöfsta Perlan Ledarskap. Studiens resultat pÄvisar faktorer som blir viktiga för företaget vid upprÀttande av lÄngsiktiga kundrelationer. Dock har utmaningar framkommit som GÀllöfsta Perlan Ledarskap bör beakta för att ytterligare förbÀttra sitt arbete med att upprÀtta lÄngsiktiga kundrelationer..

Syftet med va?r underso?kning a?r att studera om det ledarskap som chefer inom banksektorn anva?nder sig av har a?ndrats i och med de fo?ra?ndringar och omstruktureringar som sker inom branschen och i sa? fall pa? vilket sa?tt. Vi har valt att genomfo?ra kvalitativa djupintervjuer med fyra chefer inom banksektorn i Mellansverige. Intervjuresultaten har kopplats och analyserats utifra?n relevanta teorier inom omra?det.

I organisationers begynnelse fanns en annan typ av verklighet mot den vi idag kan se. Dagens organisationssamhÀlle Àr starkt förÀndrat med en större globalisering och ett fragmenterat samhÀllsliv. Tillsammans med organisationers jakt pÄ effektivisering och vinstmaximering skapas nya strukturer och former av organisering. Med dessa förÀndringar i organiseringen och organisationssamhÀllet skapas Àven en ny verklighet för individer i VD-roller att verka i.Mer aktuellt Àn nÄgonsin verkar ocksÄ de mÄnga avhoppen och avskedanden av individer i denna roll vara. I min studie undersökte jag dÀrför huruvida ansvar och krav pÄ en VD Àr anpassade till dagens organisationssamhÀlle för att möjliggöra uppfyllandet av rollen.

Bakgrund: Under de senaste Ärtiondena har mÄnga organisationsstudier uppmÀrksammat attarbetslivets villkor har förÀndrats. Kunskapsintensiva verksamheter innefattar ökad flexibilitetoch individualisering, vilket ger upphov till ett friare arbete med grÀnslösa arbetssituationer.Ett friare och mer sjÀlvstÀndigt arbete krÀver ocksÄ nya sÀtt att leda. Studier har visat att delatledarskap kan vara lösningen pÄ mÄnga chefsproblem, men att denna ledarskapsform ÀvenkrÀver vissa förutsÀttningar. Det delade ledarskapet stÄr dock i kontrast till en nÀstintillallmÀngiltig uppfattning om det enskilda ledarskapet som det mest effektiva. Det Àr dÀrförtroligt att ett införande av delat ledarskap möter vissa svÄrigheter dÄ det kan vara svÄrt attvinna acceptans inom organisationen.

Syfte Syftet med studien Àr att undersöka hur rektorer utvecklar sitt skolledarskap och vad i skolans kontext som har störst inflytande över deras ledarskap. Rektorerna har dessutom tillfrÄgats om hur de gÄr tillvÀga för att utveckla sitt ledarskap. Metod För att undersöka och fÄ svar pÄ den valda frÄgestÀllningen har jag anvÀnt mig av en kvalitativ metod i form av djupintervjuer med sex stycken yrkesverksamma rektorer. Intervjuerna har baserat sig pÄ en i förvÀg utskickad intervjumall. Urvalet av respondenter har skett utifrÄn att de tillfrÄgade Àr verksamma som gymnasierektorer.

Uppsatsen undersöker vilken ledarstil pÄ den operativa nivÄn som Àr mest lÀmpliga vid myndigheten för samhÀllsskydd och beredskaps (MSB) internationella humanitÀra insatser och varför. Uppsatsen syftar Àven till att studera om situationen pÄverkar vilken ledarstil som Àr mest lÀmplig. PÄ basis av fyra intervjuer har det kunnat konstateras att de teoretiska ledarstilarna utvecklande, konventionellt och icke-ledarskap Àr mer nyanserade i verkligheten. Det utvecklande ledarskapet utgör en god grund för ett lÀmpligt ledarskap men det bör kompletteras med andra egenskaper, framförallt lyhördhet. Vilka dessa egenskaper Àr beror bÄde pÄ situationen och pÄ ledarens personlighet och tidigare erfarenheter.En övergripande förklaring till varför det utvecklande ledarskapet utgör en god grund för ett lÀmpligt ledarskap ligger frÀmst i hur insatsgruppens medarbetare motiveras och engageras. Vikten av delaktighet i arbetet och att det finns en kÀnsla av att vara en i gruppen har beskrivit som viktiga.

Syftet med uppsatsen var att klargöra olika typer av konflikter som kan uppstÄ under idrottslektionerna pÄ gymnasieskolan. Jag ville Àven undersöka hur idrottslÀrare arbetar förebyggande samt med hantering av konflikter pÄ idrottslektionerna.För att fÄ information i min studie genomförde jag en kvalitativ studie genom semistrukturerade intervjuer och observationer av sex gymnasielÀrare. Urvalet har bedrivits genom ett bekvÀmlighetsurval.De vanligaste konflikterna pÄ idrottslektionerna var smÄbrÄk, ej deltagande i undervisningen samt brist pÄ respekt för varandra. NÀr det gÀller förebyggande av konflikter ansÄg lÀrarna att det var viktigt att föra en dialog med eleverna om hur de skall behandla varandra, anvÀnda samarbetsövningar och skapa tillit mellan lÀrare och elev för en trygg och utvecklande skolmiljö. Hanteringen av konflikter var att lÀrarna skulle inta en auktoritativ ledarroll, föra diskussioner och inta en medlarroll..

TitelLedarskapet en framgÄngsfaktor för franchisetagare inom fastighetsmÀklarbranschen.NivÄExamensarbete i företagsekonomiFörfattareLovisa LundgrenOla Jansson SjölundHandledarePer-Arne WikströmSyfteVÄrt syfte Àr att förstÄ, beskriva och lyfta fram ledarskapets roll och pÄverkan för att bli en framgÄngsrik franchisetagare inom fastighetsmÀklarbranschenMetodVi har genomfört intervjuer av tre framgÄngsrika franchisetagare. Det insamlade materialet som vi sammanstÀllt har lett till ett kvalitativt material. Materialet har vi granskat för att kunna urskilja likheter och Àven olikheter mellan deras arbetssÀtt som ledare för att uppnÄ framgÄng.Resultat och slutsatsVÄra slutsatser visar frÀmst att ledarskapet pÄverkar framgÄngen hos franchisetagare inom fastighetsmÀklarbranschen. Viktiga faktorer att beröra för att uppnÄ framgÄng Àr gruppdynamik, struktur i arbetet, demokratiskt ledarskap, hÄrt arbete och uppmuntran.Förslag till fortsatt forskningVi ser att en utveckling av vÄr studie och mer tyngd hade kunnat uppnÄs om vi Àven hade studerat franchisetagare med lÄg lönsamhet och hur deras ledarskap skiljer sig ifrÄn de med hög lönsamhet. Vi ansÄg oss inte ha tillrÀckligt med tid för detta, vi kan ocksÄ se en kÀnslighet att kontakta och intervjua franchisetagare med lÄg lönsamhet, att de skulle uppfattas som krÀnkande.