AbstraktTransformativt ledarskap och empowering ledarskap undersöktes i en kvantitativ studie dÀr 89 medarbetare vid ett större skogsföretag i Sundsvall besvarade en enkÀt och skattade sina chefers ledarskapsbeteende. En principal komponentanalys visade stöd för att det var tvÄ olika typer av ledarskap, och multipla hierarkiska regressionsanalyser visade stöd för att effekterna av transformativt ledarskap och empowering ledarskap var ledarskapseffektivitet och tillfredstÀllelse med arbetsledningen. Resultatet av studien överensstÀmde vÀl med tidigare internationell ledarskapsforskning och indikerar att det gÄr att predicera vilka effekter ett ledarskap hade pÄ medarbetarna och dÀrmed indirekt pÄ medarbetarnas prestationer..

Bakgrunden visade att det finns ett stort mo?rkertal inom anma?lningar av va?ldta?kter i Sverige, att det sker ungefa?r lika ma?nga va?ldta?kter per a?r som antalet hja?rtinfarkter. Sjuksko?terskor mo?ter va?ldtagna kvinnor o?verallt i va?rden och sjuksko?terskor ska vara professionella i sitt bemo?tande av va?ldtagna kvinnor. Den omva?rdnadsteoretiska grunden var ha?mtad fra?n Joyce Travelbee.

Syftet med studien Àr att intervjua ledare och klarlÀgga deras Äsikter: i) om hur de ser pÄ mÄngfald, ii) hur de anser att organisationen de arbetar i ser pÄ mÄngfald och iii) hur de sjÀlva ser pÄ sin chefs-/ledarroll. Uppsatsen Àr genomförd i en kvalitativ metod utifrÄn en fenomenologisk ansats. Sju inter­vjuer av ledare i en statlig kunskapsorganisation har genomförts. Intervjuerna har varit ostrukture­rade och har utgÄtt frÄn temana: mÄngfald, ledarskap och organisation. Resultatet visar ett ledarskap som frÀmst ser mÄngfald utifrÄn kön men Àven i viss mÄn Älder och etnicitet.

Bakgrund Kommunikation ?r ett centralt begrepp inom v?rden. Spr?kbarri?rer uppst?r mellan v?rdtagare och v?rdgivare n?r de inte talar samma spr?k, vilket i sin tur kan p?verka v?rdkvaliteten, patients?kerheten och patientdelaktigheten. Syfte Syftet med litteraturstudien ?r att sammanst?lla och belysa forskningsbaserad kunskap om hur spr?kbarri?rer p?verkar patienters och sjuksk?terskors upplevelser av v?rdm?tet.

Coaching har blivit populÀrt i samhÀllet och anvÀnds idag allt mer inom ledarskap, men Àr fortfarande ett relativt outforskat omrÄde. Coaching Àr en kommunikationsteknik dÀr aktivt lyssnande och kraftfulla frÄgor anvÀnds. Det bygger pÄ individutveckling, lÀrande och prestationsökning samt mÄluppfyllelse. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ kostchefers uppfattning om en coachande ledarskapsroll inom mÄltidsservice. Huruvida coaching anvÀnds av kostchefer i den offentliga mÄltidsservicen Àr av intresse för vÄr kommande yrkesroll.

Vi studerar controllers dagliga arbete inom FoU-enheten pÄ ett stort svenskt företag. DÀrtill jÀmförs det dagliga arbetet i praktiken med controllerns egen samt chefens Äsikter om vad tid bör lÀggas pÄ, samt med den bild av den moderna controllerrollen som presenteras i litteraturen. För att Ästadkomma denna jÀmförelse har intervjuer utförts med tio controllers och enkÀtsvar har erhÄllits frÄn fem avdelningschefer. De avdelningar som har studerats Àr de största konstruerande avdelningarna pÄ Scanias FoU enhet lokaliserad i SödertÀlje. Studien visar att viss tidsbrist förekommer och att controllers lÀgger en betydande del av sin arbetstid pÄ rutinartade uppgifter.

SammanfattningExamensarbetet tar sin utgÄngspunkt i vÄr önskan att fÄ reda pÄ mer om hur den verbala kommunikationen hjÀlper barnen att ta och upprÀtthÄlla ledarskap i leken. I vÄr studie har vi anvÀnt oss av kvalitativa observationer. I studien utgÄr vi frÄn det sociokulturella perspektivet som har varit styrande för vÄr forskningsgenomgÄng. I teoridelen har vi dÀrför valt att utgÄ frÄn olika tema sÄsom barns samspel, lek och kommunikation. Vi har Àven lyft fram forskning om olika kommunikationsstilar och deras koppling till ledarskapet.

Syftet med denna uppsats Àr att ge en bild av nÀr lÀrarens ledarroll utmanas av elever. Eleverna vi Äsyftar har ingen diagnos utan det Àr elever som av nÄgon anledning visar olÀmpligt beteende i klassrummet. FrÄgorna vi belyser Àr vilka bakomliggande orsaker det kan finnas till att ledarrollen utmanas, om utmaningsproblemet kan förebyggas, vilken hjÀlp lÀraren kan fÄ att hantera problemet, hur vanligt förekommande det Àr samt om ökad yrkeserfarenhet har nÄgon inverkan. I litteraturgenomgÄngen belyser vi en rad olika orsaker till att ledarrollen utmanas och ser pÄ lÀrarens och elevens roll i situationen. VÄr teoretiska utgÄngspunkt Àr Vygotskijs tankar om det sociala samspelet mÀnniskor emellan.

Bakgrund Trycks?r ?r en vanlig v?rdskada inom slutenv?rden och leder till ?kat lidande f?r patienter samt h?gre v?rdkostnader. Trots grundade riktlinjer forts?tter trycks?r att uppst?, vilket belyser behovet av att f?rst? hur det preventiva arbetet genomf?rs i det kliniska arbetet. Sjuksk?terskor har en central roll i att f?rebygga trycks?r genom riskbed?mning, hudinspektion utf?ra f?rebyggande omv?rdnads?tg?rder Syfte Att beskriva sjuksk?terskors erfarenheter av omv?rdnads?tg?rder f?r att f?rebygga uppkomsten av trycks?r inom slutenv?rden Metod Studien genomf?rdes som en kvalitativ litteratur?versikt.

Bakgrund: Traumatiska multipla skador kan utg?ra allvarliga konsekvenser d?r operation ?r det enda alternativet f?r patientens ?verlevnad. Operationen kan kr?va komplexa kirurgiska ?tg?rder d?r kirurgen samarbetar t?tt tillsammans med operationssjuksk?terskan. Tidigare studier visar p? att operationssjuksk?terskans icke tekniska f?rdigheter har stor betydelse f?r patients?kerheten d?r bristande f?rdigheter kan p?verka den negativt.

Syfte med denna studie var att fÄ kunskap om hur och pÄ vilka sÀtt sjuksköterskans ledarskap beskrivs samt hur det kan utvecklas och stÀrkas. Teoretisk inspiration har hÀmtats frÄn Cook (2001) som har utvecklat en modell för sjuksköterskans ledarskap. Metoden var en litteraturstudie och bygger pÄ nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Resultatet visar att uppmÀrksamhet, vÀrde och kunskap Àr centralt i sjuksköterskans ledarskap..

?Möjligheter och hinder med stora klasser, Att arbeta mot elevernas lÀrande oberoende pÄ klassens storlek-Opportunities and obstacles with large classes, Working toward student learning independent of class size ?- ett examensarbete av Josefine Ekholst och Linnéa Hedlund. En av riksdagens idag viktigaste frÄgor Àr huruvida dagens skolklasser Àr för stora eller ej, för att bedriva undervisning som bidrar till att kunskapsmÄlen uppfylls. Detta blir vÀsentligt för oss dÄ vi som blivande lÀrare kommer att bedriva vÄrt arbete i dessa klasser. Valet av Àmne för studien kÀndes dÀrför intressant och nödvÀndigt. Syftet med studien Àr att- belysa hur pedagogerna resonerar kring gruppstorlek och dess pÄverkan pÄ verksamhetens kvalitet.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 (DMT2) ?r ett v?xande folkh?lsoproblem d?r egenv?rd har en central betydelse f?r att f?rebygga komplikationer och bevara livskvalitet. Syfte: Studien syftar till att belysa vuxna personers upplevelser av egenv?rd vid DMT2. Metod: Arbetet genomf?rdes som en litteratur?versikt av nio kvalitativa originalstudier identifierade via Cinahl och PubMed.

För ett kreativt ledarskap behövs kompetens inom flera olika omrÄden. Olika former av struktur, kunskap om personal, medvetenhet om maktrelationer och det skÄdespel som pÄgÄr Àr fyra perspektiv pÄ organisation och ledarskap som Bolman och Deal (2005) skriver om i boken Nya perspektiv pÄ organisation och ledarskap. Syftet med rapporten Àr att se om det finns marknadspotential för kompetensutveckling inom ledarskap i reklambranschen i Göteborg. Detta görs genom att stÀlla resultatet av strukturerade intervjuer om kompetensutveckling inom ledarskap i reklambranschen i Göteborg mot nÄgra av de teorier och studier som gjorts om organisation och ledarskap. Resultatet visar att reklambyrÄer kompetensutvecklar inom ledarskap men att det finns ett behov av och en marknadspotential för ytterligare kompetensutveckling inom ledarskap i reklambranschen i Göteborg..

StÀndigt tillkommer det uppgifter om att en organisations ledarskap Àr i sig av största betydelse för dess överlevnad. Organisationens struktur pÄverkar ledare pÄ varierande sÀtt. Det finns cirka 1700 ledare i Göteborgs Stad. Med ledare menas den som har personal-, verksamhets- och budgetansvar. Göteborgs Stad Àr uppdelad i stadsdelar.