Tidigare i år har en del av Migrationsverkets ansvar för de ensamkommande barnen förlagts till kommuner som har skrivit under ett avtal med verket. Detta för att dessa barn ska få den bästa möjliga hanteringen av sina ärenden och för att lyfta på trycket som finns hos Migrationsverket. Vi vill i denna uppsats se hur denna fördelning har gjorts och vilka ansvarsområden som tillhör de olika parterna. Vi vill se hur de sköter denna process i förhållande till barnens rättigheter, barnkonventionen och den svenska lagen. För att få den bästa möjliga informationen har vi använt oss av den kvalitativa metoden.

För att skadeståndsansvar ska vara aktuellt krävs att culpa föreligger, någon ska ha vållat någon annan en skada genom en vårdslös handling. Skadeståndsansvar kan även vara aktuellt trots att inte vårdslöshet eller uppsåt har förekommit, exempelvis vid strikt ansvar. Principalansvaret är ett ansvar som innebär ansvar för annans vållande, en arbetsgivares ansvar för sina arbetstagares oaktsamma handlingar i tjänsten enligt 3:1 skadeståndslagen (1972:207) (SkL). För att kunna avgränsa ansvaret krävs ett klargörande av vem som är arbetstagare och om skadan har inträffat i tjänsten.Arbetstagarbegreppet utvidgas genom 6:5 SkL och även för den som inte är arbetstagare i civilrättslig mening kan principalansvar föreligga. Enligt 6:5 p.

Utifrån erfarenheter i arbetslivet samt verksamhetsförlagd utbildning har vi fått en översikt över arbetssituationen i mottagningskök och hur de optimala förhållandena i måltidsverksamheten styrs för medarbetarna. Kandidatuppsatsens syfte är att undersöka hur anställda i mottagningskök på förskolor upplever sin arbetssituation. På grund av ekonomiska och andra styrande faktorer i kommuner väljer man för det mesta att tillämpa mottagningskök på förskolor då det anses vara mer lönsamt. Än idag är det svagt undersökt om mottagningskök är det mest optimala för en medarbetare att kunna känna arbetstillfredsställde. I studien har en kvalitativ intervjuundersökning utförts med ekonomibiträden i mottagningskök, vi har också samtalat med områdeschefen och enhetschefen i kommunen.

Syftet med studien var att undersöka hur arbetsgivare i Falkenbergs kommun arbetar med rehabilitering idag och deras tankar och attityder kring detta arbete, samt hur de tror att de nya sjukförsäkringsreglerna kommer att påverka rehabiliteringsarbetet. Sex arbetsgivare intervjuades och intervjuerna analyserades kvalitativt. Vid analysen framkom fem delkomponenter i rehabiliteringsarbetet vilka var ansvar, rutiner, samarbete, förändring och förbättring. Arbetsgivarna upplevde att de hade ett stort ansvar för rehabiliteringsprocessen och att de hade ett bra stöd genom de rutiner som fanns. Samarbetet internt fungerade bra, men det externa samarbetet upplevdes ha vissa brister.

Emma Rydstav och Robert Standqvists undersökning Unga(r) på glid -En fallstudie på Hanz med z, behandlar delar av en elevs skolgång. Eleven har haft en komplicerad skolsituation och denna beskrivs utifrån elevens, rektorns och två pedagogers ?sanningar?, samt dokumentation om eleven. Dessa ?sanningar? om, vad skolan har gjort och vad de hade kunnat göra annorlunda samt hur detta förhåller sig till teorier och styrdokument undersöks.

Bakgrund: Tonåringar med kronisk hjärtsjukdom måste lära sig ta ansvar för sin hälsa och sin egenvård, inför övergången till vuxensjukvården. För att klara detta krävs att tonåringen får kunskap om och förståelse för sin sjukdom och vad den medför. Sjukvården och föräldrarna måste lämna utrymme åt den unga patienten att träna på de färdigheter som behövs, så som delaktighet i beslut, ansvarstagande, självständighet, problemlösning, coping. Med tillräcklig kunskap, erfarenhet och rätt stöd upplever tonåringen en känsla av empowerment. Syfte: Att beskriva resultatet av forskning som utförts om vilka färdigheter en tonåring med kronisk hjärtsjukdom behöver för att klara sin egenvård, vid övergången från barnsjukvård till vuxensjukvård.

Syftet med arbetet var att med hjälp av en kvalitativ analys av intervjuer genomförda på en medelstor svensk gymnasieskola undersöka hur personalen uppfattar att sex- och samlevnadsundervisningen ser ut på skolan samt vilka möjligheter som finns för utveckling av arbetet. Sex och samlevnadsundervisningen fungerar här som ett exempel av den ämnesövergripande undervisningen och framför allt den ämnesövergripande undervisning som ligger under rektors ansvar. Tre lärare, två rektorer samt skolsköterskan intervjuades i vardera ungefär en timme. Resultaten visar att det finns en klar sex och samlevnadsundervisning på skolan men att styrning och utvärdering av arbetet är bristfällig. Det finns ett behov av att styra upp och ta tillvara de resurser som existerar på skolan.

Personens egen erfarenhet samt subjekts/objektssyn och ansvarsyn har visats vara viktiga förklaringsfaktorer till empati för en annan. Den här studien undersökte huruvida empati har samband med empatisörens egna erfarenheter, tillskrivet ansvar och subjekts/objektssyn samt hur en person som blir utsatt för våld i sitt förhållande upplevs av andra. En enkätundersökning utfördes på fyra gymnasieklasser där eleverna läste en fiktiv berättelse om en kvinna som blir utsatt för våld i sitt förhållande. De besvarade frågor om deras upplevelse av kvinnan samt deras erfarenhet av våld. Resultatet av studien behandlades främst kvalitativt, men också genom statistiska analyser.

Bakgrund: Sexuell hälsa är ett ämnesområde som är essentiellt för människors upplevelser och relationer. Sjukdom och/eller funktionsnedsättning kan bidra till att den sexuella lyckan försummas. Sjuksköterskan bör belysa frågeställningar kring sex och samlevnad och bemöta patientens individuella behov. Centralt i omvårdnadsarbetet är kommunikationen mellan sjuksköterskan och patient, som kan främja en god relation dem emellan och leda till förbättrad insikt i patientens situation. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans ansvar inom området sexualitet och sexuell hälsa hos patienter i samband med kvarliggande urinkateter.

Detta arbete utgår ifrån den diskussion som förts i det svenska samhället vad gäller förskollärarnas ansvar som synliggjorts i den reviderade läroplanen samt införandet av lärarlegitimation.Arbetet syftar på att förstå, genom kvalitativa intervjuer, vad fyra verksamma pedagoger inom förskolan har för tankar omkring arbetets huvudfrågor: Samarbete, ledarskap och ansvar, erfarenhet och praktisk kunskap samt teoretisk kunskap. Vidare finns viss historik omkring förskolan och förskollärarens bakgrund. Målet med denna undersökning är att lyfta upp frågan om samverkan mellan praktisk kunskap och teoretisk kunskap och diskutera samarbetet mellan yrkesgrupperna samt stärka betydelsen av att inneha båda dessa kunskaper.I resultatdelen ämnas de fyra intervjuade pedagogernas åsikter framföras och sedan diskuteras i förhållande till begreppen och tidigare forskning. Samtliga pedagoger är och har varit aktiva i förskolan under minst fem år.Genom studien har resultatet pekat allt tydligare på att de två förskollärarna och de två barnskötarna har olika syn på de olika arbetsrollerna. Sammanfattningsvis menar jag att förskollärarna verkar tycka att ansvar och ledarskap till viss del är deras uppgifter men att arbetslaget, innefattande både förskollärare och barnskötare, bör samarbeta och man kan ana att de inte vill ta hela ansvaret själva.

Under senare tid har trycket på företag från statliga organ, media och vanliga medborgare vad gäller socialt ansvar ökat. Detta har medfört ett ökat intresse från företag världen över vad gäller sociala frågor och företagens egna ansvar gentemot dessa. Vår undersökning var en dokumentanalys av Sveriges tjugo största börsnoterade företag och dess retorik kring corporate social responsibility (CSR). Genom att använda Porter och Kramers teori om strategisk CSR har vi därefter undersökt hur retoriken kring företagens CSR arbete har förts kring frågor som behandlar strategisk alternativt kosmetisk CSR. Genom att kontrollera hur dessa företag valt att föra fram sitt CSR arbete i årsredovisningar och CSR rapporter har vi dragit slutsatsen att det finns mycket arbete kvar att göra för majoriteten av företagen.

För att skadeståndsansvar ska vara aktuellt krävs att culpa föreligger, någon ska ha vållat någon annan en skada genom en vårdslös handling. Skadeståndsansvar kan även vara aktuellt trots att inte vårdslöshet eller uppsåt har förekommit, exempelvis vid strikt ansvar. Principalansvaret är ett ansvar som innebär ansvar för annans vållande, en arbetsgivares ansvar för sina arbetstagares oaktsamma handlingar i tjänsten enligt 3:1 skadeståndslagen (1972:207) (SkL). För att kunna avgränsa ansvaret krävs ett klargörande av vem som är arbetstagare och om skadan har inträffat i tjänsten.Arbetstagarbegreppet utvidgas genom 6:5 SkL och även för den som inte är arbetstagare i civilrättslig mening kan principalansvar föreligga. Enligt 6:5 p.

Syftet med undersökningen var att beskriva hur handledande sjuksköterskor upplever sin roll som klinisk handledare av sjuksköterskestudenter samt att beskriva handledarnas behov av stöd. Metoden var en beskrivande litteraturstudie med kvalitativ ansats. Författaren sökte och analyserade elva vetenskapliga artiklar som fanns publicerade inom ämnet i databasen PubMed. Resultaten visar att de flesta sjuksköterskorna upplevde det stimulerande att handleda även om tidsbrist, stress och dålig planering upplevdes negativt. Handledarna hade behov av tydligare rollförväntningar för att kunna ta ansvar för ett bra studentresultat.

Syftet med undersökningen var att beskriva hur handledande sjuksköterskor upplever sin roll som klinisk handledare av sjuksköterskestudenter samt att beskriva handledarnas behov av stöd. Metoden var en beskrivande litteraturstudie med kvalitativ ansats. Författaren sökte och analyserade elva vetenskapliga artiklar som fanns publicerade inom ämnet i databasen PubMed. Resultaten visar att de flesta sjuksköterskorna upplevde det stimulerande att handleda även om tidsbrist, stress och dålig planering upplevdes negativt. Handledarna hade behov av tydligare rollförväntningar för att kunna ta ansvar för ett bra studentresultat.

Syftet med denna uppsats a?r att fa? en djupare fo?rsta?else fo?r arbetet med Corporate Social Responsibility (CSR) inom e-handeln genom att analysera:Det engagemang som finns för CSR och det ansvar som tas av företag inom e-handeln.Hur kommunikation av CSR används av företagen för att positionera sig och stärka sin image.Vad konsumenter har för syn på CSR inom e-handeln och vad detta har för påverkan på företags arbete kring ämnet.I koppling till detta syfte har följande forskningsfråga formulerats:Vad präglar e-handelsföretags arbete med Corporate Social Responsibility?Vi har valt att go?ra en kvalitativ studie da? vi ville analysera vad fo?retagare, experter och konsumenter inom e-handeln har fo?r erfarenheter och a?sikter kring arbetet med CSR. Studien har pra?glats av en abduktiv ansats da?r vi har haft ett va?xelspel mellan teori och empiri. Prima?rdatan har samlats in genom fyra personliga, semi-struturerade intervjuer samt en strukturerad intervju via mail.