Sök:

Sökresultat:

5037 Uppsatser om Sjuksköterskans ansvar - Sida 17 av 336

Klimatförändringarnas antropologi : En kvalitativ studie av förhållningssätt till klimatförändringar bland boende i Östergötland

Denna studie syftar till att uppmärksamma uppfattningar om klimatförändringarna utifrån fem informanters perspektiv och med kopplingar till relevant litteratur inom klimatområdet. Viktiga aspekter av klimatförändringar som diskuteras är informanternas syn på människans inverkan på klimatet, fördelningen av ansvar och viljan till förändringar och uppoffringar..

Delegering av ansvar

En organisationsförändring som blir allt vanligare i takt med att hierarkierna i organisationerna blir mer horisontella är delegering av ansvar. Forskning har visat att effektiv delegering av ansvar kan gagna både organisationen och den enskilda individen. För att detta ska kunna uppnås är det emellertid viktigt att hänsyn tas till medarbetarnas subjektiva tolkningar och värderingar av förändringen och dess olika aspekter. Med anledning av detta fick författaren i uppdrag att undersöka medarbetarnas perspektiv hos en organisation som hade valt att införa delegering av ansvarsområden i sin verksamhet. De frågeställningar som ingick var: I vilken grad är införandet, val av uppgifter, genomförandet och fortlöpande hantering av delegeringen effektivt? Hur har upplevelsen av arbetstillfredsställelse påverkats av förändringen? Hur har upplevelsen av organisationsengagemang påverkats av förändringen? Finns det faktorer rörande införandet, valet av uppgifter samt genomförandet och hanteringen av delegeringen som kan ha en negativ inverkan på effektiviteten? En enkätundersökning genomfördes med 18 medarbetare i 5 butiker.

Handlingsprogram mot kränkande behandling : Rektorns ansvar och handlingsprogrammens utformning

Vi har undersökt rektorns ansvar för framtagning, uppföljning och utvärdering av handlingsprogram mot krän-kande behandling samt variationen i handlingsprogrammens innehåll och struktur. Vi har genomfört en telefon-intervjuenkät med rektorer från Sveriges län och en dokumentanalys av sex handlingsprogram. I vår undersök-ning har vi observerat att majoriteten av rektorerna är engagerade i att arbeta fram skolans handlingsprogram men att de i uppföljningen och utvärderingsarbetet inte är lika delaktiga. Utifrån litteratur samt våra undersök-ningar har vi även uppmärksammat en problematik kring hur skolorna tolkar begreppen kränkande behandling och mobbning, samt hur de rubricerar handlingsprogrammen. Vi ser dock inget samband mellan rubriksättning-en och innehållet i handlingsprogrammet.

Förorenaren ska betala?: Om skälighet och solidariskt ansvar vid avhjälpande av förorenings- eller miljöskada

Principen ?förorenaren betalar? utgår från att den som orsakat en skada på miljön ska ta ansvaret för avhjälpandet av skadan. Principen återfinns i miljöbalkens 2 kap. 8§ och dess närmare specificering i form av definitioner och undantagsregler återfinns i miljöbalkens 10 kap. Principen så som den kodifierats i svensk rätt har sin grund i internationell rätt och ett allmänt hållet ansvar för den som orsakat en skada.

Paradoxen: socialt ansvar och marknadsföring för försäljning, inte tvunget en David mot Goliat : Nya möjligheter för svenska ölproducenter via sociala medier

Bakgrund: Sociala medier ses ha en kraftfull effekt vad det gäller spridning av budskap. Det digitala landskapet skapar nya förutsättningar för företag att interagera med sina intressenter. På senare år har socialt ansvar inom näringslivet kommit att ligga i hetluften och ses alltmer som en skyldighet. För företag i alkoholindustrin ses en motsättning mellan att ta ett socialt ansvar med fokus på ansvarsfull konsumtion och att sända ut budskap för att sälja och ha ett vinstdrivande syfte.Syfte: Syftet med denna studie är att pröva följande tes; Som företag, inom en bransch som säljer produkter som kan vara skadlig för hälsan och skapa ett beroende går det att använda sociala medier som verktyg för att hantera paradoxen; marknadsföring för försäljning och att ta ett aktivt socialt ansvar, avgränsat till ansvarsfull konsumtion.Genomförande: Genom personliga intervjuer kartläggs ölproducenterna Carlsberg Sverige samt Spendrups generella syn på socialt ansvar och sociala medier samt hur de arbetar med dessa idag och ser på framtiden och de möjligheter som ges där.Teori: Med empiriskt material som grund argumenteras det för och emot tesen med hjälp av teorier inom socialt ansvar, paradoxhantering samt kommunikationsteorier för spridning av budskap för att avgöra huruvida den är att anses som styrkt eller ej.Slutsats: Tesen anses som styrkt givet att företaget hanterar paradoxen genom att separera motsättningarna på olika nivåer, ser till det delade värdet mellan företaget och samhället, tillämpar en proaktiv strategi och utnyttjar sin kompetens inom kommersiell marknadsföring. .

Nyhetsmedias framst?llning av brott: effekter p? attribuering av ansvar och straff till f?r?vare

Syftet med f?religgande studie var att unders?ka huruvida nyhetsrapportering p?verkar attribuering av ansvar till f?r?vare samt om detta har ett samband med hur l?ngt straff personer anser vara rimligt f?r ett brott. Detta testades genom en experimentell enk?t, med priming och framing av nyhetsartiklar p? 266 deltagare. Deltagarna var mellan 18-82 ?r gamla varav 228 kvinnor, 34 m?n, 2 icke-bin?ra och 2 annat.

Lärarens ledarskap i klassrummet

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur medvetna yrkesverksamma lärare är om sin ledarroll, hur de arbetar för att utveckla ledarrollen och hur de använder den för att nå ut till sina elever. Fokus ligger på ledarrollen och det ansvar detta för med sig, och även hur lärarna ser på sin egen roll i skolan. Min undersökning baseras på kvalitativa intervjuer gjorda med tre verksamma lärare i olika delar av landet. Lgr 11 fastslår att lärarens ansvar ligger bland annat i att kunna leda en klass och att utveckla individerna i denna klass. Resultatet visade att begreppet ledare kan vara svårtolkat och att man jobbar som ledare olika beroende på vilken klass man har framför sig och varierade beroende på om man var ämneslärare eller klasslärare, det visade sig också att lärarna hade olika uppfattningar om hur mycket man skulle diskutera lärarrollen och hur man kan utveckla den i skolan..

Om determinism och fri vilja hos Leibniz : En studie av Leibniz Theodicy: Essays on the Goodness of God the Freedom of Man and the Origin of Evil

Den här uppsatsen studerar och analyserar begreppen ?determinism?, ?fri vilja? och ?moraliskt ansvar?, speciellt i Leibniz Theodicy. I uppsatsens första del utreds och preciseras begreppen vilket är nödvändigt för att sedan, i andra delen, kunna analysera Leibniz teori utifrån dem. Leibniz utgår från att Gud som har skapat jorden och i och med detta även bestämt alla dess förlopp (den förutbestämda harmonin), han anser dock att detta är förenligt med människans fria vilja. Enligt Leibniz är frihet att handla i enlighet med sin natur.

Enskilda skogsägares syn på ansvarstagande : drivkrafter och hinder

I Sverige ägs drygt 50 procent skogen av enskilda skogsägare. Den svenska skogspolitiken bygger på frihet under ansvar. Detta innebär att skogsbruket har ett ansvar som sträcker sig längre än de minimikrav som finns i lagen. Vilket företagsansvar de stora skogsbolagen anser sig ha och varför de tar ansvar är relativt känt, men hur detta manifesteras längre ner i värdekedjan och vilka drivkrafter enskilda skogsägare har att ta ett ökat ansvar är idag okänt. Att undersöka detta är intressant för den enskilde skogsägaren och intressenterna i dennes omvärld, men även samhället i stort som har ett intresse i att skogen förvaltas på ett ansvarsfullt sätt.Denna studie är avgränsad till att undersöka uppfattningen om faktorer som påverkar ekonomiskt, socialt och miljömässigt ansvar i skogsföretagande hos enskilda skogsägare som bor i Uppsala län eller Stockholms län och som äger skog i Uppsala län.

Från barnomsorg till undervisning för barn : Förskolan i förändring

Mitt syfte med detta examensarbete var att ta reda på vilka pedagogiska krav som ställs i och med den under året 2010 reviderade läroplanen för förskolan. Jag ville också ge en historisk tillbakablick på förskolans föregående styrdokument. Min huvudsakliga metod för att genomföra detta arbete har varit att genom textanalys jämföra den gällande läroplanen för förskolan, Lpfö 98, med den reviderade upplagan av Lpfö 98 (Lpfö 98 reviderad 2010). Jag har fokuserat på de förändringar i den reviderade läroplanen som förväntas ge pedagogiska konsekvenser, samt berör förskollärares uttryckliga ansvar. Min undersökning visade att de pedagogiska målen i förskolan var mer detaljerade och delvis omformulerade i den reviderade läroplanen.

Elevers ansvartagande på gymnasieskolan : En intervjustudie kring elevers och lärares uppfattning om elevers ansvarstagande.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare och elever på en gymnasieskola uppfattar elevernas ansvarstagande i undervisningen. Jag vill undersöka elevernas eget ansvar över sina studier samt vad som påverkar detta. För att få fram svar på dessa frågor kommer jag även att studera hur lärarna överlåter ansvar till eleverna samt vad lärarna ser att det finns för för- och nackdelar med detta. Undersökningsmetoden för denna studie har varit kvalitativ forskningsintervju. Den kvalitativa forskningsintervjun utgår ifrån fyra lärare på det estetiska programmet samt fyra stycken elever från det estetiska programmet.

Trädgårdar för vård- och äldreboenden : funktioner och kvaliteter att beakta vid gestaltningsarbete

I Sverige ägs drygt 50 procent skogen av enskilda skogsägare. Den svenska skogspolitiken bygger på frihet under ansvar. Detta innebär att skogsbruket har ett ansvar som sträcker sig längre än de minimikrav som finns i lagen. Vilket företagsansvar de stora skogsbolagen anser sig ha och varför de tar ansvar är relativt känt, men hur detta manifesteras längre ner i värdekedjan och vilka drivkrafter enskilda skogsägare har att ta ett ökat ansvar är idag okänt. Att undersöka detta är intressant för den enskilde skogsägaren och intressenterna i dennes omvärld, men även samhället i stort som har ett intresse i att skogen förvaltas på ett ansvarsfullt sätt.Denna studie är avgränsad till att undersöka uppfattningen om faktorer som påverkar ekonomiskt, socialt och miljömässigt ansvar i skogsföretagande hos enskilda skogsägare som bor i Uppsala län eller Stockholms län och som äger skog i Uppsala län.

Eget ansvar och inflytande över lärandet utifrån TEA som pedagogisk modell : Hur fungerar det för eleverna?

Under senare tid har förändringar mot ökat elevinflytande genomförts i skolan. Undersökningen syftar till att se hur eget ansvar och inflytande över lärandet fungerar utifrån en pedagogisk modell, TEA. Modellen är införd på en grundskola och studien avser elever i år 9.I teoriavsnittet beskrivs olika sätt att se på lärande och olika möjligheter att utforma lärandesituationer. Undersökningen, som genomförs med hjälp av triangulering (observationer, dagböcker och intervjuer), belyser hur eleverna anser att TEA fungerar.I undersökningen framkommer att det finns stora kontraster mellan teori, skolans mål för TEA och den verklighet som eleverna representerar.Avslutningsvis diskuteras tänkbara anledningar till skillnaderna som framkommer och hur man utifrån resultatet kan utveckla elevernas inflytande och ansvar över lärandesituationen..

Alkoholindustrin ur ett CSR-perspektiv

Corporate Social Responsibility har blivit en allt viktigare del i företags framtidsstrategier. Framförallt riktar sig strategierna bakåt i ett företags produktionskedja, med miljökrav och arbetsvillkor som främsta fokusområden. Det är sällan som företagen tittar på vad som händer efter produkten är såld. Hur påverkas samhället av produkten som företaget säljer? Alkoholen har blivit ett naturligt inslag i det moderna samhället.

?... för det finns ju barn som har ljugit.? : Rektorers syn på skolans ansvar för barn som far illa eller misstänks fara illa.

Tidigare forskning finner det angeläget med vidare studier gällande lokala organisationsförhållanden för anmälningspliktigaprofessioner. Studien syftar därför till att kartlägga hur rektorer som ansvarar för årskurs 7-9 på kommunala grundskolor ien kommun i norra Sverige ser på skolans ansvar när barn far illa eller då det finns misstanke om att ett barn far illa. Utöverdetta studeras även hur rektorerna resonerar kring barn som far illa eller misstänks fara illa samt skolans rutiner ochtillvägagångssätt i samband med detta. Fyra kvalitativa intervjuer av semistrukturerad karaktär ligger till grund för studienoch intervjuerna har därefter analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att barn som far illa ansesvara ett brett begrepp och att det i många situationer är svårt att avgöra om ett barn far illa eller inte.

<- Föregående sida 17 Nästa sida ->