Syfte med detta arbete Àr att studera yrkesstatusen hos personal som arbetar med mÀnniskormed intellektuella funktionsnedsÀttningar pÄ daglig verksamhet och bostÀder med sÀrskildservice. Denna yrkesgrupp ingÄr i den offentliga sektorn, tillhör omsorgen, Àrkvinnodominerad och har ingen enhetlig utbildning och yrkesbeteckning.PersonalomsÀttningen Àr stor och lönen Àr lÄg.VÄr frÄga Àr huruvida kraven pÄ yrkeskompetens för denna yrkesgrupp som vi kallar föromsorgsassistenter har förÀndrats under de senaste tjugo Ären och vilka hinder ochmöjligheter det finns för en utveckling till ett sjÀlvstÀndigt yrke.VÄrt empiriska material bestÄr av olika skrifter om kompetenshöjning för omsorgspersonalsom Socialstyrelsen publicerat, beskrivningar av utbildningar och vidareutbildningar,platsannonser frÄn arbetsförmedlingen samt information frÄn personer som har arbetat lÀnge iledande positioner inom handikappomsorgen.VÄra teoretiska utgÄngspunkter Àr socialkonstruktionism och som tolkningsmetod valde viFaircloughs diskursanalys.Det framgÄr av forskning om professionalisering att det krÀvs vissa kriterier för att ett yrkeska kunna utvecklas till en profession. VÄr mÄlgrupp uppfyller inte dessa kriterier.Resultatet visar att yrket genom Ären har blivit mer mÄngfacetterat och kvalificerat. VÄrslutsats Àr att det finns bÄde hinder och möjligheter för omsorgsassistenter pÄ vÀg till ensjÀlvstÀndig yrkesgrupp.Som möjlighet till ett sjÀlvstÀndigt och utvecklat yrke ser vi strÀvan mot akademisering ochprofessionalisering och en hög prioritering av utbildning. Den allt otydligare yrkesprofilenmed breda kompetenskrav samt kvinnodominansen inom den undersökta yrkesgruppen kandÀremot betraktas som hinder för utveckling till ett sjÀlvstÀndigt yrke..

Akademiseringen av officersyrket i Sverige fick sitt genombrott nÀr Försvarshögskolan fick examensrÀtt 2007. Föreliggande uppsats syftar till att undersöka akademiseringsprocessen inom Försvarsmakten och, om görligt, beskriva vilka konsekvenser och möjligheter akademiseringen gav. Ett vidare syfte Àr att beskriva vilka bevekelsegrunder som förelÄg beslutet att akademisera officersutbildningen.FrÄgestÀllningarna Àr följande: Hur kan, utifrÄn valda huvuddokument och handlingar, akademiseringen av officersprofessionen i Sverige beskrivas? Vilka jÀmförelser gjordes med andra nationer och vilka effekter, vilken pÄverkan, fick detta för framtagandet av strukturen för Försvarshögskolans nuvarande militÀra utbildningar? Om vi betraktar officersutbildningen som en akademisk yrkesexamen, hur skulle dÄ en alternativ utbildning med en civil akademisk examen och en kortare militÀr yrkesutbildning kunna vara uppbyggd?Arbetsmetoden Àr att kritiskt undersöka innehÄllet i kÀllmaterialet och som mÀtinstrument anvÀnds statsvetaren Nils Andréns teoretiska modell för sÀkerhetspolitisk analys. Arbetet utgÄr frÄn hypotesen att lÄngsiktiga politiska beslut avseende Försvarsmakten grundas pÄ objektivitet och rationalitet.Undersökningen visar att akademiseringsprocessen löpt i tvÄ parallella spÄr med sinsemellan skilda motiv och tidsrymder.

Syftet med uppsatsen har varit att fÄ ökad kunskap om nyexaminerade lÀrares möte med sina nya arbetsplatser och att mer specifikt se pÄ kopplingen mellan lÀrarutbildningens olika delar och yrkeslivet. FrÄgor som har behandlats var om lÀrares socialisation in i lÀraryrket, pedagogiska teorier i lÀrarutbildningen och praxisnÀra teorier i yrkeslivet.Uppsatsen har sin grund i en fallstudie frÄn 2006 dÀr studenter under sin sista termin pÄ lÀrarutbildningen har intervjuats, och dÀrifrÄn har vi gÄtt vidare med en ny fallstudie dÀr lÀrare som har varit ute i yrkeslivet ett till tvÄ Är har intervjuats. Vid de senare intervjuerna har Àven en didaktisk analys/observation gjorts före intervjutillfÀllet. För att fÄ en uppfattning om studenters syn pÄ det teoretiska innehÄllet i lÀrarutbildningen har Àven en enkÀt med en öppen frÄga gjorts.Uppsatsen har visat pÄ att kraven som stÀlls pÄ lÀrarutbildningen Àr höga och motsÀgelsefulla. Staten betonar akademisering av utbildningen.

Bakgrund: Missbruk av substanser ?r ett globalt problem och kr?ver insatser fr?n h?lso- och sjukv?rd f?r att b?de hj?lpa personer att ta sig ur ett missbruk och hantera andra symtom eller sjukdomar. Samtidigt ?r det l?ngt ifr?n alla som har missbruk som s?ker v?rd n?r de beh?ver f? hj?lp. Ovilja att s?ka v?rd kan resultera i negativa konsekvenser p? b?de individ- och samh?llsniv?.

Bakgrund: I kontakt med v?rden kan barn uppleva ?ngest i samband med kirurgiska ingrepp. ?ngest kan bland annat leda till ett f?rh?jt omsorgsbehov samt en ?kad anv?ndning av l?kemedel, som kan resultera i en f?rl?ngd v?rdprocess. Sjuksk?terskan har en avg?rande roll i bem?tandet av dessa barn, och har m?jligheter att lindra denna ?ngest med hj?lp av olika effektiva omv?rdnads?tg?rder. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie ?r att identifiera omv?rdnads?tg?rder som minskar preoperativ ?ngest hos barn 5?12 ?r. Metod: Denna studie ?r en litteratur?versikt som sammanst?llt och analyserat kvalitetsgranskade originalartiklar fr?n databaserna PubMed och Cinahl, enligt Fribergs modell f?r litteratur?versikt. Resultat: Resultatet i denna litteratur?versikt visade p? tv? ?vergripande teman, 1) Distraktion samt 2) Information. Genom fem olika underteman s? s?gs en djupare f?rst?else f?r hur olika omv?rdnads?tg?rderna kan minska preoperativ ?ngest hos barn. Slutsats: Genom denna litteraturstudie har det framkommit att barn som f?r ta del av ?ldersanpassad information inf?r kirurgiska ingrepp, i form av visuell information och information genom lek skattar sin ?ngest l?gre ?n de barn som enbart f?r traditionell v?rd..

Bakgrund: Endometrios ?r en kronisk gynekologisk sjukdom som drabbar kvinnor i fertil ?lder och k?nnetecknas av sm?rta, vilket p?verkar vardagen. Globalt uppskattas cirka 10?% av kvinnor leva med sjukdomen, motsvarande 190 miljoner kvinnor, och i Sverige ber?knas omkring 250?000 kvinnor vara drabbade. Sjuksk?terskan har en central roll i att ge st?d, information och personcentrerad v?rd.

Reumatoid artrit Àr en inflammatorisk kronisk systemsjukdom som pÄverkar drabbade kvinnors dagliga liv. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med Reumatoid artrit. För att fÄ en djupare förstÄelse studerades sju vetenskapliga artiklar som motsvarade vÄrt syfte och de analyserades enligt kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: smÀrta och fatigue dominerar livet och leder till hjÀlplöshet och rÀdsla, uppleva frustration över kroppens begrÀnsningar och deformeringar, sjukdomens negativa inverkan pÄ sociala roller och relationer, missnöje och besvikelse över sjukvÄrdspersonal och medicinering samt försöka acceptera sjukdomen och hitta överlevnadsstrategier. Studien visade att sjukdomen pÄverkade kvinnornas liv pÄ olika plan.

Reumatoid artrit Àr en inflammatorisk kronisk systemsjukdom som pÄverkar drabbade kvinnors dagliga liv. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med Reumatoid artrit. För att fÄ en djupare förstÄelse studerades sju vetenskapliga artiklar som motsvarade vÄrt syfte och de analyserades enligt kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: smÀrta och fatigue dominerar livet och leder till hjÀlplöshet och rÀdsla, uppleva frustration över kroppens begrÀnsningar och deformeringar, sjukdomens negativa inverkan pÄ sociala roller och relationer, missnöje och besvikelse över sjukvÄrdspersonal och medicinering samt försöka acceptera sjukdomen och hitta överlevnadsstrategier. Studien visade att sjukdomen pÄverkade kvinnornas liv pÄ olika plan.

Bakgrund: Br?stcancer ?r en global h?lsoutmaning som drabbar m?nga kvinnor. Enligt WHO diagnostiserades 2,3 miljoner kvinnor med br?stcancer under 2020. I Sverige f?r cirka 8 000 kvinnor varje ?r diagnosen br?stcancer.

Problem: Trots den kunskap som idag finns om smÀrtbe-dömningens betydelse för en adekvat smÀrtbehandling kvar-stÄr pÄ mÄnga sjukhus problem med smÀrtbedömning av pa-tienter med lÄngvarig smÀrta. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som inverkar pÄ sjuksköterskans smÀrtbedömning av patienter med lÄngvarig smÀrta. Metod: Studien var en litteraturstudie, 14 artiklar (10 kvanti-tativa och 4 kvalitativa) som motsvarade litteraturstudiens syfte granskades och analyserades. Resultat: Resultatet utföll i tvÄ kategorier: sjuksköterskans kunskap, kommunikation och attityd samt patientens upple-velser och uttryck av lÄngvarig smÀrta. Att tro pÄ patientens upplevelse och uttryck av smÀrta var en av de viktigaste tyngdpunkterna i smÀrtbedömningen av patienter med lÄng-varig smÀrta.

Bakgrund: Patienter som upplever sexuell oha?lsa ka?nner ofta ett behov av information och vill prata om sina problem med va?rdpersonal. Sjuksko?terskor a?r ansvariga att hantera sexuellt relaterade fra?gor och problem, men trots att det fo?rva?ntas av dem att initiera dessa samtal, visar forskning att det sa?llan sker. Syfte: Att sammansta?lla och belysa forskning som beskriver hur samtal om sexualitet med patienter fra?mjas bland sjuksko?terskor.

Bakgrund; antalet Àldre i Sverige ökar och fÄr en högre medellivslÀngd. En viktig förutsÀtt-ning för att bevara sin hÀlsa Àr att kunna röra pÄ sig och att vara fysiskt aktiv. Distriktsskö-terskans förmÄga att anpassa information, modeller och strategier till individens nivÄ och livs-vÀrld har en avgörande betydelse för vÄrdarbetet.Syfte; syftet med arbetet var att identifiera faktorer som kan motivera den Àldre mÀnniskan till att vara fysiskt aktiv.Metod; en empirisk enkÀtstudie genomfördes pÄ en motionsanlÀggning i en medelstor stad i vÀstra Sverige. Studien riktade sig mot Àldre personer fyllda 65 Är och deltagandet var frivil-ligt. EnkÀter placerades ut i styrketrÀningslokal och i badhus under fyra veckor.

Bakgrund: Patienter som upplever sexuell oha?lsa ka?nner ofta ett behov av information och vill prata om sina problem med va?rdpersonal. Sjuksko?terskor a?r ansvariga att hantera sexuellt relaterade fra?gor och problem, men trots att det fo?rva?ntas av dem att initiera dessa samtal, visar forskning att det sa?llan sker. Syfte: Att sammansta?lla och belysa forskning som beskriver hur samtal om sexualitet med patienter fra?mjas bland sjuksko?terskor.

Bakgrund: Antalet personer som insjuknar i demenssjukdom o?kar va?rlden o?ver. Behovet efter utbildad personal och sjuksko?terskans ansvar att kunna ge sto?d och hja?lp till demenssjukas anho?riga o?kar da?rfo?r ocksa? da? en demenssjukdom pa?verkar hela familjen.Syfte: Syftet a?r att beskriva anho?rigas upplevelser av att ha en na?ra familjemedlem med demenssjukdom.Metod: En systematisk litteraturstudie enligt Evans (2002) analysmetod har anva?nts fo?r att analysera 12 stycken kvalitativa artiklar. Nyckelfynd sammanfo?rdes och bildade tre teman och sex stycken subteman.Resultat: Resultatet pa?visar att anho?riga upplever blandade ka?nslor av att en na?ra familjemedlem fa?tt diagnosen demenssjukdom.

ANVÄNDNING AV PCA-PUMP UR ETT SJUKSKÖTERSKE-PERSPEKTIV EN ENKÄTSTUDIE BODIL ANDERSSON-FRANKE ANNA FRIDÉN-HANSSON Andersson-Franke, B & FridĂ©n-Hansson, A. AnvĂ€ndning av PCA-pump ur ett sjuksköterskeperspektiv. En enkĂ€tstudie. Examensarbete i omvĂ„rdnad 15 högsko-lepoĂ€ng. Malmö Högskola: HĂ€lsa och SamhĂ€lle, UtbildningsomrĂ„de omvĂ„rdnad, 2009. Syftet med denna studie, var att belysa sjuksköterskans erfarenheter och upplevel-ser av PCA-pumpsbehandling som en del i smĂ€rtlindringen inom postoperativ omvĂ„rdnad.