Syftet med studien var att granska ambulanspersonalens följsamhet gällande riktlinjer när en patient lämnades i hemmet efter ett 112-samtal som resulterat i en ambulansuttryckning.Metoden var en empirisk kvantitativ studie med en retrospektiv journalgranskning. Totalt granskades 224 journaler, från Januari, 2013 till November, 2013, av dessa journaler exkluderas 11 stycken.Resultatet visade att i cirka 75% av fallen dokumenterades vitalparametrar och endast i 42,4% av fallen kontaktades läkare. I 68.5% av fallen bestämde patienten själv att inte följa med in till sjukhus. Totalt fanns 32 olika utalarmeringskoder hos patienter som lämnades i hemmet. Den vanligaste åldersgruppen att lämna i hemmet efter ett ambulanslarm var patienter i åldern16-30 år.

The aim was to study the factors that contributed to the prescription of physical activity on prescription (PaP) by the professions in primary healthcare. A qualitative method was used in the study. The sample consisted of six participants; two doctors, two physiotherapists and two district nurses in primary healthcare in Uppsala County. The data were collected with semi-structured interviews and were analyzed with a thematic approach. The results show a great variety in which type of patient that receive PaP, however people with lifestyle diseases such as diabetes, hypertension and obesity are often more represented.

ABSTRAKTBakgrund:Psykisk ohälsa har ökat i Sverige och är en av de största riskfaktorerna för suicid. Varje år dör ca 1400 personer i Sverige genom suicid. Sjuksköterskor upplever att suicidnära patienter medför svårigheter och att de tycker sig ha otillräcklig kunskap i ämnet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor i ambulans upplever det prehospitala mötet med en person som försökt, försöker eller hotar att begå suicid. Metod: Kvalitativ innehållsanalys användes för att bearbeta datan som samlats in genom induviduella, semi-strukturerade intervjuer.

En relation mellan vårdare och patient kan både vara vårdande och ickevårdande. En vårdrelation rör hela patienten och innefattar de fysiska, själsliga och de existentiella dimensionerna. Det är vårdarens ansvar att ta initiativet i relationen och att stödja patienten som är sårbar och utsatt i sin situation. Ett vårdlidande för patienten kan uppstå om inte han/hon får vara delaktig i sin vård och få förståelse för sin sjukdom. Om patienten är delaktig i vården kan han/hon lättare bemästra situationen. Vårdarens stöd och relation har stor betydelse för att lindra lidandet hos patienter med cancer.

The purpose of this thesis is to examine the relationship between the elderly at a retirement home and their professional caretakers with focus on the perspective of the elderly. Chosen method, a qualitative interview analysis has been conducted to describe how the relationship affects the elderly in their everyday lives. The total amount of interviews were four. The relationship between the elderly and their professional caretakers has rarely been examined in previous research from an elder?s perspective.The results indicate that the elderly often are satisfied with the way the professional caretakers treat them.

 Bakgrund: Trauma innebär att kroppen blivit utsatt för våld av hög energi, vilket kan medföra livshotande skador. Skadorna patienten ådrar sig har en stor påverkan på kropp och själ och patienten hamnar i en sårbar situation. Syfte: Beskriva patienters upplevelse av vård på en akutmottagning i samband med trauma.Metod: Systematisk litteraturstudie som omfattade nio artiklar, fyra kvantitativa och fem kvalitativa. Artiklarna kvalitetsgranskades och artiklarnas resultat analyserades enligt Forsberg och Wengströms (2013) innehållsanalys.Resultat: Sjuksköterskans sätt att delge information kunde ge upphov till ilska, ångest och osäkerhet hos patienten om den var bristfällig.En tillfredställande information gav ett större förtroende för sjuksköterskan och ett väl omhändertagande gav en känsla av säkerhet. Sjuksköterskan kunde sakna förståelse för patientens upplevelse av den främmande situationen.

In this project I have worked with creating a new kind of room in a hospital enviroment for children. The main purpose of the project has been to form a secure and positive experience for the patient while visiting a specific room at the department of childrens physiologi, at Drottning Silvias Children- and youth hospital in Gothenburg.The project was based on questions like how it is possible to move the focus from the unsecure and scary, to something secure and positive, when the patient is going through an testing situation.The target gruop included a wide age span (0-16 years old), therefore I have worked with a theme, H2O, that works for diffrent ages. In the room, I have applicated the theme in different levels that is changeable depending on the age of the patient.During the project I have presented my ideas for the staff at the hospital. We have discussed their problems, what they wish in their working enviroment and how they experience the situation for the patients. I have also asked the patients how they experience the specific room today.The result of the project is a visual idea of how you can create a room, that you don?t exepect to find in a hospital..

Background: Sweden is one of many countries which have a long history of immigration during the past decades. Each yearSweden receives numerous immigrants from different parts of the world, which has madeSweden to a multi-culture country.Aim: The aim was to describe nurses? experiences of encounters with patients from different cultures.Method: A literature-based study based on qualitative research, nine scientific articles were performed.Result: The analysis of the data resulted in four themes such as; insufficient communication, family members as a link to the patient, unfamiliar situation, and attentive to the patients? vulnerability with seven subthemes.Conclusion: For a well functioning encounter between nurse and patient from different cultures, a prerequisite is that the nurses establish a relationship based on good communication with the patient and relatives. This can prevent inequality, suffering based on lack of nursing, violation and misunderstandings..

Aim: The aim of this study was to describe intensive care nurses? experiences communicating with patients during mechanical ventilation.Methods/design: A qualitative interview study. Interviews where analyzed using descriptive content analysisSetting: Nine intensive care nurses from two different intensive care units were interviewed using a semi structured interview guide.Background: Past research has shown that patients during mechanical ventilation in the intensive care unit, feel very vulnerable and the helplessness of being unable to speak. These patients feels that they are completely dependent on the nurses and their competence. It has been shown to be very important that the patient feels included, acknowledged and respected.Results: The analyzed data resulted in a theme; through communication strive to preserve patients´ dignity and three main categories; create relationship to the patient, minimize patients´ vulnerability and don´t give up.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa patientens, närståendes samt sjuksköterskans upplevelser av palliativ vård, för att förbättra kvaliteten på omvårdnaden. Litteraturen söktes genom Högskolan Dalarnas databaser samt från tillgängliga e-tidskrifter. Till resultatdelen valdes 19 vetenskapliga artiklar i huvudsak från Europa, men även USA, skrivna på engelska. För att bedöma artiklarnas trovärdighet granskades dessa med hjälp av två granskningsmallar. I resultatet framgick att patienter upplevde det viktigt att behålla kontrollen över sitt liv trots sjukdomen.

Patient delaktighet har fått större uppmärksamhet och författningar har reviderats för att stärka patientens ställning i vården under de senaste decennierna. Sjuksköterskan som först möter patienten i ett ankomstsamtal inför ett operativt ingrepp, har ett betydelsefullt ansvar att möjliggöra patienten delaktig i omvårdnaden. I bakgrunden presenteras begrepp och omvårdnadsteorier vilka har betydelse för studien såsom delaktighet, kommunikation, trygghet och tillit. Tidigare studier visar att sjuksköterskan ser delaktighet som en dynamisk interaktion mellan patienten och sjuksköterskan. Delaktighet främjades genom att sjuksköterskan kommunicerade på ett individualiserat sätt efter patientens behov.

Bakgrund: Stroke är ett samlingsnamn som innefattar hjärninfarkt och hjärnblödning. Sjukdomen innebär ett akut insjuknande som kräver omedelbar vård. Dessa personer får mer eller mindre kroppsliga förluster som medför ett beroende. Därför är tidig mobilisering central redan i det akuta skedet eftersom symtomen kan förbättras med tiden. Sjuksköterskan är omvårdnadsansvarig på strokeavdelningen.

In speech and language intervention, the ability to interact is seldom evaluated; rather intervention is evaluated in terms of improved testresults.  If goal-setting in intervention also is based on everyday communicative needs, the relevance of the treatment may be increased and intervention outcome may be implemented in the patient?s natural environment.The present study, as part of a research-project, is based on analyses of interaction and interviews to examine everyday conversations and speech and language intervention. The aim was to explore if there is a relation between everyday communication needs and goal-setting in speech and language intervention for people with aphasia. A further aim was to investigate if there are everyday communicative needs that may form goals for speech and language intervention.Two individuals with aphasia and one individual with both dysarhtria and aphasia participated in the study. Three speech and language pathologists and two relatives also participated in the study.

Bakgrund: Palliativ vård är en del av distriktssköterskans arbete inom hemsjukvården. Syftet med palliativ vård är att utföra åtgärder som syftar till att lindra lidande och skapa förutsättningar för livskvalitét för patient och anhöriga i livets slutskede. Den palliativa hemsjukvården ger patienten möjlighet att vårdas i sin hemmiljö och därmed kunna ta del av vardagen i större utsträckning jämfört med på en vårdinrättning. Distriktssköterskans arbete ska baseras på målinriktad humanistisk omvårdnad av patient och anhöriga där ansvaret är att råda, stödja, vårda och förebygga. Genom ärlig kommunikation och delaktighet i vården ökar tryggheten och tilliten mellan patient, anhörig och distriktssköterska.

Background: Isolation care may be necessary when a patient is carrying infection or is being inflicted with disease that causes deficit immune system. Being isolated means that the patient is in a confined space and may stay only there. Even in ancient times, people discovered the importance of isolating people carrying an infection from the rest of society. According to the Infectious Diseases Act, patients should be isolated in order to reduce the spread of infection both from the patient to the surroundings as well as the opposite. Isolation care can be psychologically stressful for some patients.