Sök:

Sökresultat:

11845 Uppsatser om Sjuksköterska-patient-relation - Sida 3 av 790

Prehospital bed?mning p? kardiologen En registerunders?kning av misst?nkta hj?rtinfarkter

Bakgrund: Hj?rt- och k?rlsjukdomar ?r en av den moderna tidens vanligaste sjukdomar som kostar m?nga m?nniskors liv. Vid misst?nkt akut hj?rtinfarkt ?r tiden till behandling kritisk d? d?dligheten ?kar med 7,5 % f?r varje 30 minuters f?rdr?jning tills ocklusionen ?r ?tg?rdad. D?rf?r ?r det av vikt att tidigt ta EKG (elektrokardiogram) d? det ofta via EKG-bilden g?r att se hur akut hj?rtinfarkten ?r vilket i sin tur kommer styra den fortsatta handl?ggningen av patienten.

Sjuksk?terskans upplevelse av att v?rda personer med demenssjukdom i livets slutskede p? v?rd- och omsorgsboende

Bakgrund: Demens ?r en obotlig sjukdom som utvecklas fr?n mild kognitiv funktionsneds?ttning till avancerad sjukdom med stora behov av st?d. P? v?rd- och omsorgsboenden har sjuksk?terskan stort ansvar f?r att bibeh?lla livskvalitet och ge en god palliativ v?rd som enligt nationella riktlinjer ska vara personcentrerad. Den palliativa v?rden av personer med demenssjukdom har visat sig ha l?gre kvalitet ?n den palliativa v?rden av personer med andra diagnoser. Syfte: Att belysa sjuksk?terskans upplevelse av att v?rda personer med demenssjukdom i livets slutskede p? v?rd- och omsorgsboende. Metod: Strukturerad litteratur?versikt d?r kvalitativa studier och studier av mixad metod s?ktes via databaserna Cinahl, PubMed, PsycInfo och genom manuell s?kning.

Intensivv?rdssjuksk?terskors sederingshantering ? nya strategier och ?kande krav

Bakgrund: Sederande l?kemedel anv?nds vanligtvis f?r att ?ka patientkomfort och tolerans av respiratorbehandlingen samt f?r att minska patientens oro och agitation. Sederingsstrategier inom intensivv?rd f?r respiratorbehandlade patienter, s?som analgosedering och dagliga avbrott i sederingen, har visat sig minska tiden i respirator och p? intensivv?rdsavdelningen samt minska risken f?r ventilatorassocierad pneumoni och andra komplikationer. Intensivv?rdssjuksk?terskans roll i bed?mningen och hanteringen av sedering hos respiratorbehandlade patienter ?r central.

SPR?KBARRI?RER INOM H?LSO- OCH SJUKV?RD En litteratur?versikt om upplevelser och erfarenheter av tolkanv?ndning

Bakgrund: Inom h?lso- och sjukv?rden ?r det vanligt att m?ta migranter och det finns ofta spr?kbarri?rer som f?rsv?rar kommunikationen. F?r att bryta denna spr?kbarri?r kan tolkar anv?ndas, men att anv?nda tolkar i v?rdm?tet kan ocks? ha konsekvenser. Syfte: Syftet ?r att belysa migranters och sjuksk?terskors erfarenheter av tolkanv?ndning. Metod: En litteratur?versikt har genomf?rts som baseras p? 10 vetenskapliga artiklar, varav 8 anv?nder sig av kvalitativ metodik och 2 anv?nder sig av kvantitativ metodik. Resultat: Resultatet sammanfattades i 3 huvudteman och 6 subteman; huvudtemat ?Informella tolkar? med subtema ?Familjemedlemmar och anh?riga som tolkar? och ?V?rdpersonal som tolkar?, huvudtemat ?Professionella tolkar? med subtema ?Anv?ndning av professionella tolkar i den kliniska v?rden?, ?Erfarenheter av tolkanv?ndning inom h?lso- och sjukv?rden?, ?Egenskaper hos tolken som p?verkar tolksituationen? och ?Tolkens professionella kompetens? samt huvudtemat ?Organisatoriska faktorer som p?verkar tolkanv?ndningen?. Resultatet visar hur olika faktorer p?verkar tolkanv?ndningen. Slutsats: Anv?ndningen av tolkar inom h?lso- och sjukv?rden kan ha olika konsekvenser beroende p? vilket typ av tolk som anv?nds.

Injektioner med antipsykotika inom hemsjukv?rden BMSS ? patientens perspektiv

Bakgrund: Injektionsbehandling med antispykotika ges som symtomlindrande behandling inom psykiatrin, b?de till de som lider av psykossjukdom eller f?r att minska sv?ngningarna mellan hypo-/hypermani och depression vid bipol?ritet. Patienter som ?r inskrivna i hemsjukv?rden BMSS, Boende Med S?rskild Service, f?r ofta dessa injektioner i sitt hem. M?nga patienter inom psykiatrin har en vana av att v?rdas inom slutenv?rden och har i m?nga fall utsatts f?r behandling mot sin vilja. Som sjuksk?terska inom psykiatrin ?r det viktigt att bem?ta dessa patienter med ett personcentrerat perspektiv. Syfte: Syftet med studien ?r att belysa hur patienter som ?r inskrivna i hemsjukv?rden BMSS upplever det att f? injektioner med psykofarmaka. Metod: Studien baseras p? semistrukturerade intervjuer med ?tta personer som ?r inskrivna i hemsjukv?rden BMSS.

N?R DR?MMEN OM ETT BARN G?R F?RLORAT - En litteraturstudie om hur sjuksk?terskan kan m?ta kvinnans behov av omv?rdnad vid tidig graviditetsf?rlust

Bakgrund: Tidig graviditetsf?rlust ?r en vanlig men ofta tabubelagd h?ndelse som kan medf?ra djup sorg, skuld och oro hos drabbade kvinnor. De har ofta ett stort behov av emotionellt st?d, tydlig information och ett empatiskt bem?tande fr?n sjuksk?terskan. Detta st?ller h?ga krav p? personcentrerad omv?rdnad.

Att anv?nda digitala verktyg vid behandling av diabetes inom prim?rv?rden

Bakgrund: Anv?ndandet av digitala verktyg inom h?lso- och sjukv?rden ?kar, s?rskilt inom omv?rdnaden av personer med kroniska sjukdomar s?som diabetes. Forskning visar att digitala l?sningar kan fr?mja patienters delaktighet, sj?lvst?ndighet och kontinuitet i v?rden, samtidigt som de m?jligg?r f?rb?ttrad egenv?rd och h?lsomonitorering. Samtidigt identifieras utmaningar s?som bristande anv?ndarv?nlighet, oj?mlik digital kompetens samt v?rdpersonalens attityder till tekniska hj?lpmedel.

PATIENTERS UPPLEVELSER AV ATT V?NTA P? EN HJ?RTTRANSPLANTATION En litteratur?versikt

Bakgrund: Patienter som st?r p? v?ntelistan f?r en hj?rttransplantation befinner sig i en utmanande och unik situation d?r en transplantation ?r deras enda chans till ?verlevnad. Andra behandlingsalternativ har testats utan att ge bot. Den tid som patienterna tillbringar p? v?ntelistan upplevs ofta som betungande och har en p?taglig p?verkan p? livskvaliteten. Syfte: Att unders?ka patienters upplevelser av att v?nta p? en hj?rttransplantation. Metod: Denna litteratur?versikt inkluderar ?tta kvantitativa och kvalitativa studier som beskriver upplevelserna hos patienter som v?ntar p? en hj?rttransplantation.

Perioperativa sjuksk?terskors erfarenheter av donationsoperationer

Bakgrund: Det r?der en global brist p? organ och trots att det utf?rs fler organdonationsoperationer, m?ter det inte antalet som ?r i behov av organ f?r sin ?verlevnad. F?r att en avliden m?nniska ska f? donera beh?ver individen avlida under s?rskilda omst?ndigheter, f?r att sedan genomg? en donationsprocess. En donationsoperation involverar m?nga professioner, inklusive perioperativa sjuksk?terskor. Tidigare forskning visar att medverkan kan ge uppkomst till existentiella fr?gor samt p?verka sjuksk?terskans attityd om donationsoperation.

SJUKSK?TERSKANS UPPLEVELSER AV ATT V?RDA PATIENTER MED BLODBURNA INFEKTIONER I EN SJUKHUSMILJ? En allm?n litteratur?versikt

Bakgrund: Blodburna infektioner utg?r ett globalt folkh?lsoproblem med varierande prevalens beroende p? socioekonomiska faktorer och tillg?ng till v?rd. Sjuksk?terskan har en viktig roll i omv?rdnadsarbetet som utg?r fr?n evidensbaserad v?rd med fokus p? patients?kerhet och smittskydd. Syfte: Syftet var att unders?ka sjuksk?terskors upplevelser av att v?rda patienter med blodburna infektioner i en sjukhusmilj?.

Sjuksk?terskans upplevelse av att v?rda patienter med psykisk oh?lsa inom somatisk v?rd - En litteratur?versikt

Bakgrund: Psykisk oh?lsa ?r ett begrepp som rymmer b?de tillf?lliga psykiska besv?r och l?ngvariga psykiatriska diagnoser. Samsjuklighet mellan psykisk oh?lsa och somatiska besv?r f?rsv?rar v?rdinsatser, d? de tenderar att f?rv?rra varandra, samt att samarbetet mellan den somatiska och psykiatriska v?rden ?r fragmenterad. Stigmatisering av psykisk oh?lsa kan bland annat relateras till okunskap, vilket kan bidra till oj?mlik v?rd och kan hindra individen fr?n att s?ka v?rd.

Sjuksk?terskors kunskap och attityder kring kvinnlig k?nsstympning En litteratur?versikt

Bakgrund: Kvinnlig k?nsstympning (KKS) ?r en globalt erk?nd m?nniskor?ttskr?nkning och inneb?r borttagning av delar, eller hela de yttre kvinnliga k?nsorganen, eller annan skada av icke-medicinska sk?l. Ingreppet medf?r b?de akuta och l?ngsiktiga fysiska och psykiska komplikationer. I takt med ?kad migration ?r detta en patientgrupp som v?xer, vilket st?ller krav p? att sjuksk?terskan besitter b?de den medicinska kunskapen s?v?l som en kulturell kompetens.

Hur sjuksköterskan genom patientundervisning kan främja egenvårdskapacitet hos typ 2 diabetiker/ How the nurse through patient education can support self-care capacity in type 2 diabetes

Background: Effective treatment of patients with type 2 diabetes needs a good communication between nurse and patient. This creats a good relation and leads to a more effective patient education. Aim: The aim with the literature study was to describe how nurses trough patient education can achieve self-care for patients with diabetes type 2. Methods: Literature studies with both qualitative and quantitative articles were examined. Findings: The articles that were chosen for the results were sorted in the two categories relation and communication.

Att v?rda personer med demenssjukdom i akutsjukv?rd

Bakgrund: Befolkningen av ?ldre ?kar globalt och studier visar att antalet ?ldre p? akutmottagning ?r h?g till f?ljd av multisjuklighet, polyfarmaci och ?ldersrelaterade fysiologiska f?r?ndringar och funktionsneds?ttningar. Dessutom ?kar prevalensen av demenssjukdomar som en f?ljd av ovan. Studier visar att ?ven personer med demensproblematik ofta bes?ker akutmottagningen vilket ?r problematiskt d? milj?n d?r inte ?r anpassad f?r denna patientgrupp vilket uts?tter dem f?r en rad utmaningar med negativa konsekvenser, s?som f?rs?mring av beteende och funktion.

SJUKSK?TERSKANS N?DV?NDIGA KUNSKAPER F?R TIDIG IDENTIFIERING AV SEPSIS P? AKUTMOTTAGNINGEN En litteratur?versikt

Bakgrund: Sepsis ?r ett allvarligt tillst?nd d?r kroppens immunf?rsvar reagerar oproportionerligt kraftigt vilket kan orsaka livshotande svikt av vitala organfunktioner d?r tidig uppt?ckt har en betydande roll f?r patientens ?verlevnad. Sjuksk?terskan p? akutmottagningen har en viktig roll i den tidiga identifiering av sepsis vilket ?r ett komplext uppdrag d? sepsis har en diffus symtombild, ett individuellt f?rlopp, och snabbt kan f?r?ndras. Det st?ller krav p? sjuksk?terskans kunskap f?r att kunna arbeta i enlighet med k?rnkompetensen s?ker v?rd f?r att minska lidande och r?dda liv. Syfte: Vilka kunskaper beh?ver sjuksk?terskan ha f?r att tidigt kunna uppt?cka sepsis p? akutmottagningen. Metod: Strukturerad litteratur?versikt baserad p? 12 originalartiklar med b?de kvalitativ-, kvantitativ- och mixad design h?mtade fr?n databaserna PubMed, Cinahl och Scopus. Artiklarna har analyserats enligt Fribergs analysmodell i fem steg f?r litteratur?versikter, och presenteras i tre huvudteman samt ett antal underteman. Resultat: Analysen resulterade i tv? huvudkategorier med tv? subkategorier vardera: 1) Kunskap om befintlig evidens; a) symptom och tecken vid sepsis b) rutiner och screeningsverktyg.

<- Föregående sida 3 Nästa sida ->