Bakgrund: Femton procent av alla möten inom vården upplevs som besvärliga av vårdpersonal. Besvärliga möten inom vården har stora följdverkningar, inte bara för patienten utan även för vårdpersonalen. De ?besvärliga? patienterna riskerar att få sämre vård och bemötas med mindre respekt än övriga patienter. Besvärliga patienter är inte någon väl definierad patientgrupp utan karaktäriseras av en mängd olika egenskaper och symptom.

Depression är ett folkhälsoproblem, som sjuksköterskan ofta möter. Förhållningssättet gentemot patienterna är betydelsefullt i omvårdnaden och grundar sig i relationen mellan sjuksköterska och patient. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans omvårdnad i mötet med patienter med depression. Studien är genomförd som en litteraturstudie där 14 vetenskapliga artiklar valdes ut och granskades. I resultatet framkommer tre kategorier: att skapa relation, att kommunicera och att främja hopp.Resultatet visar att patienter med depression värdesätter att sjuksköterskan tar sig tid, är närvarande och lyssnar aktivt i mötet med patienterna.

En stor del av sjuksköterskans arbete innebär att ge information till patienter och anhöriga. Många patienter befinner sig i någon form av kris vilket försvårar informationssituationen. Studiens syfte var att belysa faktorer en sjuksköterska bör vara medveten om som informatör i mötet med patient i kris. Metoden har varit systematisk litteraturstudie. Litteratursökningen resulterade i tretton artiklar från databaserna Medline och CINAHL, vilka har granskats med avseende på vetenskaplighet och relevans för studiens syfte.

To reach health and wellbeing, despite a disease as rheumatoid arthritis, the patient needs help to manage and cope with his situation. The caregiver?s task is to give this support. The aim of this study was to illuminate how patients with rheumatoid arthritis experienced the relationship to the caregivers in the ?rheumatic-team?, and the participation in this team.

Background: Patients with leg ulcer suffers often of woundpain. Healthcare professionals will strive after having knowledge and understanding for how woundpain influences the patient's quality of life. Aim: The aim is to elucidate the patient's experiences of pain at venous leg ulcer and the effects on their daily life. Method: The procedure has been a systematic literature overview with a systematic search in different databases. The search resulted in nine scientific articles.

Bakgrund: Att som sjuksköterska delta i palliativ vård ställer stora krav på kunskap och empatisk förmåga. I vårdmöten mellan sjuksköterska och patient med dennes anhöriga är vissa faktorer och problemställningar särskilt viktiga för sjuksköterskan att vara medveten om. Syftet: Studiens syfte är att belysa vårdmöten mellan sjuksköterska och patient med dennes anhöriga inom den palliativa vården på hospis. Metod: Litteraturstudien. Resultat: Resultatet har redovisats utifrån följande teman: kommunikation (inklusive samtal), känslor och relation.

Bakgrund: Varje dag möter sjuksköterskor patienter som drabbats av en sjukdom. Under sjukdomsförloppets sista tid är patienten känsligare och mer sårbar. Bemötandet blir då en viktig aspekt i en bra vårdrelation mellan sjuksköterskan och den döende patienten som bygger på tillit, trygghet och respekt. Syfte: Syftet med studien är att belysa ett bra bemötande med en döende patient ur sjuksköteskans perspektiv. Metod: En litteraturstudie utifrån nio kvalitativa artiklar.

Hälso- och sjukvården är idag under stor förändring, driven av kraven på en mer gynnsam ekonomi och en högre effektivitet, där personalen samtidigt ska kunna bemöta förväntningar från en alltmer upplyst patient. När man lyfter fram kvalitetsfrågor kan vårdens brister och fördelar upptäckas vilket kan leda till förbättringar och förändringar. Syftet med arbetet var att belysa problemområdet patienttillfredsställelse utifrån ett patientperspektiv. Genom att se vad som anses viktigt för patienten i en interpersonlig relation mellan sjuksköterska och patient kan blivande sjuksköterskor öka sin medvetenhet för problemområdet och utföra sitt arbete med en större professionalitet. En ökad patienttillfredsställelse kan leda till en ökad kvalitet på hälso- och sjukvården.

SAMMANFATTNING Att möta och vårda personer som är allvarligt sjuka och döende är svårt. Syftet med studien var att belysa på vilket sätt som sjuksköterskan kan förmedla empati till en patient i livets slutskede samt att beskriva hur den empatiska relationen kan förstås med hjälp av Joyce Travelbees omvårdnadsteori. Studien är litteraturbaserad och bygger på engelskspråkiga artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter. Studien bygger på sex vetenskapliga artiklar publicerade mellan 1997 och 2000, varav fem är kvalitativa studier och en är litteraturstudie. I resultatet framkom att en god relation mellan sjuksköterska och patient är av betydelse för en empatisk relation, samt olika kommunikationsvägar och socialt samspel för att få patienten att uppleva livskvalitet.

Humor är en viktig beståndsdel i människans liv och uppstår ofta spontant utan närmare eftertanke i möten med andra. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva humorns betydelse i omvårdnadsrelationen mellan sjuksköterska och patient. Studien baserades på internationella vetenskapliga artiklar från år 1996 till år 2003. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera de 13 utvalda artiklarna. Analysen resulterade i tre kategorier som visade att humor har stor betydelse som copingstrategi vid försämrad hälsa, underlättar kommunikation och skapandet av relationer.

Vår frågeställning har varit vilka erfarenheter operationssjuksköterskor har om hur de skapar en vårdande relation. Begreppet vårdande relation har som utgångspunkt att man genom att lindra patientens lidande når en relation som är vårdande. En vårdrelation kan vara vårdande eller icke-vårdande, men en vårdande relation kan inte vara icke-vårdande. Stora svårigheter att skapa en vårdande relation som operationssjuksköterska råder idag på operationsavdelningar. För att besvara syftet valdes en kvalitativ ansats med öppna intervjuer som analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Bakgrund: Varje dag möter sjuksköterskor patienter som drabbats av en sjukdom. Under sjukdomsförloppets sista tid är patienten känsligare och mer sårbar. Bemötandet blir då en viktig aspekt i en bra vårdrelation mellan sjuksköterskan och den döende patienten som bygger på tillit, trygghet och respekt. Syfte: Syftet med studien är att belysa ett bra bemötande med en döende patient ur sjuksköteskans perspektiv. Metod: En litteraturstudie utifrån nio kvalitativa artiklar.

Hälso- och sjukvården är idag under stor förändring, driven av kraven på en mer gynnsam ekonomi och en högre effektivitet, där personalen samtidigt ska kunna bemöta förväntningar från en alltmer upplyst patient. När man lyfter fram kvalitetsfrågor kan vårdens brister och fördelar upptäckas vilket kan leda till förbättringar och förändringar. Syftet med arbetet var att belysa problemområdet patienttillfredsställelse utifrån ett patientperspektiv. Genom att se vad som anses viktigt för patienten i en interpersonlig relation mellan sjuksköterska och patient kan blivande sjuksköterskor öka sin medvetenhet för problemområdet och utföra sitt arbete med en större professionalitet. En ökad patienttillfredsställelse kan leda till en ökad kvalitet på hälso- och sjukvården.

Background: The patient meets nurses in the emergency department that provide both nursing and has medical skills. The care that the patients are receiving should be individually adjusted. The care is shaped by the individual meeting with the patient according to the nursing theorist Orlando. There are large variations between the number of patients in an emergency department and it sets high demands on the staff, both physically and mentally. When the emergency department is highly loaded there is a priority for medical care and psycho-social and aesthetic aspects will have to wait.

När en patient drabbas av en total hjärninfarkt och blir aktuell för organdonation ställs det höga krav på intensivvårdssjuksköterskan. Tidigare studier visar att intensivvårdssjuksköterskor oroas av att vårda blivande organdonatorer och samtidigt stödja dennes närstående. Syftet var att belysa intensivvårdssjuksköterskors upplevelse av att stödja närstående till patienter med total hjärninfarkt i samband med organdonation. En kvalitativ metod med innehållsanalys av en fokusgruppsintervju genomfördes.Det framkom två huvudkategorier, Närståendes behov och Intensivvårdssjuksköterskans förmåga att ge stöd. Intensivvårdssjuksköterskans upplevelse påverkades i hög grad av hur närstående reagerade på situationen gällande organdonationsprocessen.