I dagens sjukvård är det mindre personal som tar hand om flera patienter, vilket kan resultera i att fokus på patienten som en unik person glöms bort. Personalens bemötande är viktigt för att få en god kontakt med patienterna, detta ska byggas på att personalen respekterar människans värdighet, integritet och självbestämmande. Syftet med studien var att belysa patientens upplevelse av bemötande utifrån patientens perspektiv. Genom att se vad som är viktigt för patienterna i bemötandet med personalen och hur patienterna påverkas av bemötandet, kan personal inom sjukvården utföra sitt arbete med större insikt. Metoden är en litteraturstudie där sju vetenskapliga artiklar användes och analyserades med hjälp av Burnards innehållsanalys.

Bakgrund: I dagens sjukvård förekommer möten som inte uppfyller de kriterier vilka ligger till grund för ett förtroendefullt möte mellan sjuksköterska och patient. Dessa grundpelare är trovärdighet, kunskap/utbildning, attityder, tid och närvaro. Syfte: Syftet med studien är att belysa förutsättningar och hinder för att förtroende skapas mellan vårdare och patient med långvarig smärta. Metod: Författarna har använt sig av en litteraturstudie med kvalitativ inriktning. Studien är baserad på fyra vetenskapliga artiklar och två avhandlingar.

Långvarig smärta är vanlig hos befolkningen och upp till 30-50 % har smärta av någon form. Av dessa är 10% direkt relaterade till cancer. Trots god att medicinsk vård finns tillgänglig kan brister i bemötandet från vårdpersonalen resultera i att patienter känner sig otillfredsställda. Syftet med den här studien var att belysa vilka faktorer patienten uppfattade som viktiga vid vårdpersonalens bemötande i samband med cancerrelaterad smärta. Studien utfördes som en litteraturstudie och Travelbees vårdteori låg som värdegrund.

Background: Good quality of communication has a significant role and is essential in the care, and there are many factors that have an impact on the communication between nurse and patient. It is important that the interaction and communication is directed to and focused on understanding in broad sense in order to make sure that the meeting between nurse and care taker will result in something positive. Through a greater understanding the cooperation between nurse and the patient will be facilitated, which will create opportunities for both sides to be part of and contribute to a meaningful rehabilitation.Purpose: The aim of the study is to describe how the elderly patient and the nurse experience the communication within the health care, however also to identify what factors that are essential for an optimal communication.2Method: In this study the method that has been chosen is metasynthesis. The metasynthesis method implies that qualitative studies, that illustrate elderly patients and nurses perceptions and experiences of communication within health care, have systematically been reviewed and compiled to a result.Result: The analysis of the study?s results in a composition that consist of the following three themes; the patients and the nurses perspective on how information should be conveyed, the role of the time aspect in communication and the impact of the attitude on communication.

Bakgrund: Varje år ställs sjuksköterskor inför diverse problemställningar gällande palliativ vård i livets slutskede. Nutritionsbehandling är en av de åtgärder som kan sättas in för att lindra situationen för både patient och anhöriga. Då det är flera parter så som patient, anhöriga, läkare och sjuksköterska inblandade är det av stort vikt att alla förstår och är informerade om situationen för att den svårt sjuke ska få bästa möjliga vård. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av nutritionsproblem hos patienter i livets slutskede. Metod: En litteraturstudie genomfördes där 10 kvalitativa och kvantitativa artiklar granskades och analyserades enligt Friberg (2012).

Bakgrund: Under senaste årtionden har Sverige blivit ett mångkulturellt land. Det finns idag cirka 168 nationaliteter i det svenska samhället. Det ställs därför krav på att vårdpersonalen ska veta hur de ska bemöta och kommunicera med patienter från en annan kultur. Forskning har visat att vårdpersonal som har en kulturkompetens kan ge bättre transkulturell omvårdnad.Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskan upplever vården av en patient med en annan kulturell bakgrund än han/hon själv.Metod: En litteraturstudie som baseras på nio vårdvetenskapliga artiklar. Artiklarna lästes flera gånger för att förstå dess sammanhang samt för att identifiera övergripande teman.

Title: From openness and presence to distance and control: to be medicated and to administrate from a patient and nurse perspective.Background: Within forensic psychiatric care the patients are admitted against their will, under heavy security with long term treatments. Self-care seems, based on scientific studies, to be dependent on what the nurses involved can provide. Emphasis should focus on a humane and respectful approach when the patient is exposed to coercive measures.Aim: From a patient and nurse perspective describe experiences of beeing medicated with and to administrate antipsychotic drugs within the psychiatric inpatient care.Method: Interviews with patients and nurses, which were analyzed using qualitative content analysis with an inductive approach.Results: Patients experience frustration over not beeing able to participate in or influence descisions made regarding their neuroleptic treatment. The neuroleptic treatment is described as a coercive measure and is characterized as an experience of losing control and independence. Nurses? experiences of administering antipsychotics were described as having to do what is needed for the long term benefit of patients? well-being.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka olika uppfattningar pedagoger har vad gäller hur utomhuspedagogiken påverkar elevers beteende. Den viktigaste slutsatsen jag drar av studien är att pedagogerna uppfattar att det händer något i elevernas beteende när de passerar tröskeln in och ut. Utomhus får elevernas egen fantasi och kreativitet användas och därmed blir beteendet hos eleverna förändrat och uppfattas av pedagogerna som tillåtande och konstruktivt. Vid tröskeln ut dämpas och i vissa fall försvinner den etikett som en del elever har i inomhusmiljön. .

Bakgrund: År 2013 uppmättes Sveriges befolkningsökning till den största på nästan 70 år. I Malmö finns ca 170 länder representerade. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen1982:763 (HSL) ska hela befolkningen i Sverige erbjudas god vård på lika villkor. Kommunikation inom vården är ett riskområde. Socialstyrelsen skriver att bristfällig kommunikation mellan vårdpersonal och patient gällande informationsöverföring och missuppfattning om behandling kan äventyra patentsäkerheten.

Bakgrund: Sjuksköterskor ska arbeta med att främja liv och även att hjälpa till på bästa sätt för de människor där livet tar slut. Alla människor skall ges rätt till att få bestämma över sitt eget liv, få bästa möjliga vård och få dö under värdiga former. Döden är en del av livets villkor. Palliativ vård syftar till att förebygga och minska lidandet, och det övergripande målet är att uppnå bästa möjliga livskvalitet för patienten och dennes anhöriga. I sjuksköterskans åligganden ingår att lindra lidande.

Bakgrund: Postoperativa s?rinfektioner ?r en av de vanligaste komplikationerna efter operation och hotar miljontals liv v?rlden ?ver varje ?r. Som operationssjuksk?terska ?r en stor del av arbetet att jobba infektionspreventivt vilket innefattar att f?rebygga postoperativa s?rinfektioner. Dessa infektioner p?verkar patienter i olika grader och ?kad f?rst?else f?r deras upplevelser kan leda till mer personcentrerad och patients?ker v?rd. Syfte: Syftet med detta arbete ?r att sammanst?lla och belysa patienters upplevelser och erfarenheter av att drabbas av postoperativa s?rinfektioner. Metod: Detta ?r en systematisk litteratur?versikt med kvalitativ ansats.

Bakgrund: Sjuksköterskans arbete på akutmottagning präglas av hög medicinsk kompetens och effektivitet. Tiden patienten får med vårdpersonalen är ofta kort och intensiv och patientens behov av psykosocial omvårdnad, som i regel är stort, kan inte alltid tillgodoses. Vårdlidande är det lidande som skapas av vårdgivaren på grund av felbehandlingar, långa väntetider men främst i vårdrelationen mellan patient och vårdpersonal. Syfte: Belysa patienters vårdlidande i mötet med vårdpersonal på akutmottagning. Metod: En litteraturstudie med granskning av åtta stycken kvalitativa forskningsartiklar.

Läkemedelshantering såsom administrering av medicin till patienter är en av de dagliga omvårdnadshandlingarna för en sjuksköterska. För en patient som vårdas under Lagen om Psykiatrisk Tvångsvård (LPT) (SFS, 1991:1128) kan upplevelser av att få medicin vara blandade. I sjuksköterskans omvårdnadsarbete är det viktigt att se patientens unika upplevelser av situationen. Syftet med denna studie är att belysa patienters upplevelser av läkemedelsadministrering då de vårdas under LPT. Metoden är av kvalitativ natur där empirin samlats in med hjälp av intervjuer som har analyserats med manifest innehållsanalys.

ABSTRACT The persons whom the authorized nurse encounters in hospital wards and nursing homes are in great extent elderly persons. According to Wasserman (2000), about 30 to 40 percent among these, show signs of depression. To be aware of the signs of depression, and how an authorized nurse can support the patient is therefore of great value. The introduction to this study describes the symptoms of depression and how depression in elders is expressed. It also describes treatment possibilities and nursing aspects of concern. The aim of this study is to illustrate what possibilities the authorized nurse has to detect and to support the depressed elderly patient.

Patienter med missbruksproblem upptar mycket av hälso- ochsjukvårdens platser och resurser. Det är därmed viktigt attsäkerställa att dessa patienter får god vård och belysa vilkafaktorer som kan inverka på omvårdnaden. Syftet var att belysasjuksköterskors attityder gentemot patienter medmissbruksproblem samt att beskriva hur mötet mellansjuksköterskor och dessa patienter ser ut. Det användes 17vetenskapliga artiklar som grund för detta arbete varav 11 varkvantitativa och sex var kvalitativa. Det framkom attsjuksköterskor ofta uppvisade negativa attityder gentemot patientermed missbruksproblematik och detta inverkade på omvårdnadenav patienterna.