Bemötandet av patienter i livets slutskede ställer stora krav på vårdaren. Egenskaper som kan hjälpa oss som vårdare i vårt möte med döende patienter är en god självkännedom, självreflektion, empatisk förmåga samt såväl fackkunskap men även kunskap om patientens psykologiska och sociala förhållanden. Syftet med studien vara att beskriva vilka faktorer som är av betydelse mellan vårdare och patient i bemötandet med patienter i livets slutskede. Metoden var en litteraturstudie där sökningen i databasen utfördes för att få fram vetenskapliga artiklar som stämde överens med studiens syfte. Även en manuell söknings utfördes på biblioteket.

Bakgrund: Röntgensjuksköterskan arbetade inom olika specialområden. Mötet i en radiologiskundersökning var ofta kortvarig och hur röntgensjuksköterskan bemötte patienten hade stor betydelseför denne. Travelbee beskrev omvårdnad som en mellanmänsklig process där den professionellasjuksköterskan hjälper en individ med att förebygga eller hantera erfarenheter av sjukdom eller lidande.Interaktionen betydde ömsesidig påverkan mellan två individer. Målet i interaktionen var att lära kännapersonen, bestämma och uppfylla den sjukas omvårdnadsbehov. Syfte: Syftet med litteraturstudien varatt belysa vad som påverkade samspelet mellan patienten och röntgensjuksköterskan vid en radiologiskundersökning.

Parenteral nutrition inom palliativ vård kan vara både livsnödvändig och livsförlängande för vissa patienter, men värdet är ofta debatterat. Distriktssköterskan ansvarar för och har en central roll i den palliativa omvårdnaden av patienten i hemmet och rollen omfattar symtomlindring, samordning, information samt socialt och emotionellt stöd för patienten och dennes familj. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av att vårda patienter med parenteral nutrition i palliativ vård. Tolv distriktssköterskor från primärvården i norra Sverige deltog i studien. Data samlades in med semistrukturerade intervjuer och analyserades med tematisk innehållsanalys.

No accidents or injuries should occur because of our public health care. It should be a place with high security and good quality in order to avoid this type of accidents. This is a tough situation when the public health care organization should have as good quality as possible despite savings. It is difficult for middle managers to improve patient safety in the absence of money.The purpose of this study is to explain the work with patient safety that middle manager perform during saving times. The perspective we will look into is how they work with patient safety as an ongoing change.

Diabetes typ 2 är en av de vanligast förekommande sjukdomarna i Sverige. Eftersom sjukdomen ställer stora krav på egenvård är det viktigt att patienten själv förstår sjukdomen. Kommunikationen mellan sjuksköterska och patient har därför en central roll. Syftet var att belysa kommunikationens betydelse för samspelet mellan sjuksköterska och patient med diabetes typ 2. Studien gjordes i form av en litteraturstudie där 12 vetenskapliga artiklar utgjorde grunden för resultatet.

Denna uppsats är en komparativ studie där fem patografier, självbiografiska sjukdomsskildringar jämförs. Detta görs för att belysa hur relationerna kan se ut mellan olika karaktärer inom sjukvården, i synnerhet förhållandet mellan patient och läkare, patient och sjusköterskor, men också förhållandet mellan sjukvårdspersonalen och patientens anhöriga..

Nursing care of persons having dementia diseases affecting the frontal lobes, sets special demands on the staff, but the knowledge about how to best tailor nursing care is sparse. The aim of the study was to illuminate possibilities and difficulties in nursing care of persons having dementia diseases with frontal lobe dysfunction and was carried out as a descriptive, qualitative study, based on a review of medical records and interviews with nursing staff (n=10) that was analysed with qualitative content analysis. The difficulties were related to the patients lack of inhibition and judgement, anxiety, agitation, reduced ability to care for physical needs, egocentrism, imbalance between rest and activity, and depressed mood. The possibilities were seen in relation to the nursing staffs professional encounter, characterised by being distinct and consequent, being a step ahead, being flexible and catch the moment, being calm and create a positive atmosphere, being close and trusting and being and doing together. To receive continuous feedback and support was a prerequisite for the staffs? engagement.

Kommunikationen mellan två personer består av både verbala- och icke-verbala beteenden. Den icke-verbala kommunikationen kan förstärka (kongruent) eller vara motsägelsefull med den verbala kommunikationen. I vissa situationer har den icke-verbala kommunikationen en extra stor betydelse och ibland kan den vara en bättre väg att nå fram till en person, än med verbala uttryck. Syftet med denna litteraturstudie var att synliggöra den icke-verbala kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienten samt belysa dess betydelse. Frågeställningarna som användes var följande: vad har den icke-verbala kommunikationen för betydelse i mötet mellan sjuksköterskan och patienten och hur kan sjuksköterskan använda kunskapen om den icke-verbala kommunikationen? Teoretisk referensram för arbetet var Hilde Eide och Tomas Eides syn på omvårdnadsinriktad kommunikation.

The Intensive Care Unit (ICU) is a special unit for patients who is in the need for emergency life-sustaining measures and every patient has complex medical- technical equipment. The experiences of a critical illness and the needs of critical care are experienced in different ways. The purpose of this study was to describe the experiences from patients in the ICU and how this experience has an influence on the patients. The method was a study of literature with a qualitative inception based on eight scientific articles and the analysis of content has been inspired by Graneheim and Lundman (2003). The result of the study is presented by four categories: to loose the ability to make themselves understood, to be forced to adjust to the environment of caring, to have the lack of connection with reality and to be in an intensive care environment, The results showed that patients in the ICU are affected by the attitude from the staff, the equipment around them as well as the sounds and lights in the environment there.

Palliativ vård innebär att patientens symtom lindras med olika behandlings- och omvårdnadsåtgärder för att främja patientens välbefinnande. Palliativ vård ska bedrivas oavsett var patienten vårdas.Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor uppfattade den palliativa vården på kirurgisk akutvårdsavdelning.Metod: Kvalitativ metod med fenomenografisk forskningsansats har använts. Från två kirurgiska akutvårdsavdelningar intervjuades 15 sjuksköterskor.Resultat: Tre huvudkategorier identifierades. Första huvudkategorin var palliativ vård för en sjuksköterska på kirurgisk akutvårdsavdelning, med två underkategorier: innebörden av palliativ vård för sjuksköterskan och kärnan i omvårdnaden av en patient i palliativt skede. Andra huvudkategorin var hinder för omvårdnadsarbetet av en patient i palliativt skede med underkategorierna: tid, kompetens, kommunikation/information, bristande planering och dokumentation, resurser och samarbete.

Nursing care of persons having dementia diseases affecting the frontal lobes, sets special demands on the staff, but the knowledge about how to best tailor nursing care is sparse. The aim of the study was to illuminate possibilities and difficulties in nursing care of persons having dementia diseases with frontal lobe dysfunction and was carried out as a descriptive, qualitative study, based on a review of medical records and interviews with nursing staff (n=10) that was analysed with qualitative content analysis. The difficulties were related to the patients lack of inhibition and judgement, anxiety, agitation, reduced ability to care for physical needs, egocentrism, imbalance between rest and activity, and depressed mood. The possibilities were seen in relation to the nursing staffs professional encounter, characterised by being distinct and consequent, being a step ahead, being flexible and catch the moment, being calm and create a positive atmosphere, being close and trusting and being and doing together. To receive continuous feedback and support was a prerequisite for the staffs? engagement.

Bakgrund. Många patienter oroar sig inför kirurgiska ingrepp. Ett av orosmomenten är smärtan efter operationen. Smärtpåverkade patienter utsätts för ett lidande. Detta lidande bryter patientens naturliga förhållningssätt till den levda världen.

Background:Studies show that when nurses are experiencing problems in the care of non-Swedish speaking patients, it is often due to obstacles in the communication. Studies also show that a prerequisite for adequate care is that there is a basis for a direct communication. Nurses perceive interpreters as an important link to the patient when they do not share a mutual language, the nurses perceive interpreters as a bridge in the conversation.Aim:The purpose of the study is to describe nurses' experiences of the quality of assessments done with the help of an interpreter.Method:The study was conducted through interviews with ten nurses, working at psychiatric clinics. Qualitative content analysis was used for the analysis, which resulted in five categories.Results:The analysis resulted in one theme: "it´s the interpreter who tells me and have not the feeling that the patient has" and five categories: "shades of the language", "conversation structure", "the interpreter's competence", "interpreting implementing" and "the interpreter's gender and origin". The nurses experience working with interpreters as a challenge.

Background: Elderly people with visual impairment increases in the society. To measure vision with visual acuity charts doesn?t indicate how patients with Age-Related Macular Degeneration (AMD) experience their disease. Aim: The aim of the literature review was to describe patients? experiences of living with age-related macular degeneration.

Background: Surgical complications has been the main cause of medical injuries and deaths worldwide. In 2008 WHO developed the checklist for safe surgery to reduce the number of surgical complications. The objective of the checklist is to strengthen already established safety routines and contribute to better cooperation and communication. Research shows that compliance to the checklist is deficient, which can affect patient safety.Aim: The aim was to study the extent to which theatre nurses participate in the use of the checklist.Method: Observational study was conducted with a descriptive design and quantitative approach. 24 observations were carried out with aid of an observation protocol of two surgical units at a hospital in central Sweden.Result: The results showed that Timeout initiated widely but compliance to all items was considerably lower.