Bakgrund. Omvårdnadsarbetet handlar om kommunikation och bemötande. Kommunikation innehåller så mycket mer än bara de ord som sägs. I relationen mellan sjuksköterska och patient är ord och kroppsspråk integrerat. Smärta är ett komplicerat fenomen och ingen annan än den drabbade vet hur smärtan känns.

Hälso- och sjukvården är idag under stor förändring. Dagens sjuksköterska ställs inför kraven från den allt mer välinformerade patienten. Enligt lag har patienten rätt att vara delaktig i vården bland annat genom att läsa sin journal. Dagens sjuksköterska måste tillåta patienten att aktivt delta i sin vård. Som teoretisk utgångspunkt har Benners omvårdnads teori använts.

Background: In Sweden it is a legal right for patients to have the possibility to participate in their own care. Several studies highlight the importance of a good relationship, good communication and good cooperation in order to increase a sense of security and thus the possibility of participation. One way to increase patients' ability to influence and participate can be to adapt person-centered care. This moves the focus from the patient's illness to the patient and his/her resources. Aim: The aim of this study is to describe patients' experiences of the possibility to actively participate in decisions regarding its care and treatment at surgical wards.

Utifrån våra erfarenheter som sjuksköterskor har vi en gemensam upplevelse av att det finns problem runt läkemedel och äldre. Det finns studier som visar att mellan 10 till 20 procent av äldre som läggs in akut på sjukhus beror på läkemedelsrelaterade problem. Biverkningar av läkemedel kan för den äldre ge ett lidande istället för ett lindrande. För att komma vidare tror vi att sjuksköterskor i mötet med den äldre behöver skapa förutsättningar för delaktighet i läkemedelsbehandling och därmed kunna uppfatta den äldres behov såväl uttalade som outtalade. Vad är det som hindrar och möjliggör patientens delaktighet i sin läkemedelsbehandling? Syftet med uppsatsen är att belysa den äldres förutsättningar för delaktighet i sin läkemedelsbehandling.

Background: Every year, more than 1000 cases of adverse events are reported in the Swedish health care system. These adverse events cost approximately 240 million Swedish kronor each year. By explaining the factors that cause nurses to make mistakes when they have too great a workload, it is hoped the awareness of health care staff will increase. Aim: To perform a literature review which describes factors that can endanger patient safety when nurses experience too great a workload. Method: A systematic literature review encompassing both quantitative and qualitative material.

The study is based on a new approach on how Swedish healthcare is supposed to be controlled and organized. There is a renowned administration problem within Swedish healthcare, which seems to be an obstacle to exploit the resources to the fullest. The latest venture within the healthcare system is patient involvement, where the patients become co-producers of their own care, which aims to both improve and make healthcare more efficient. A few wards in Sweden have implemented this new approach whereupon the study intends to discuss the effectiveness and efficiency in some of these.The study is restricted to three wards, whereof two of these are inpatient wards and the other one is an outpatient ward, within the medical clinic in Jönköping County Council, which has implemented the patient involvement approach in their daily work. The methodology for this study is qualitative in its nature where a time study of personnel time allocation and supplementary interviews with managing nurses on the wards have been conducted.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka faktorer som är av betydelse för patientdelaktigheten i samarbetet mellan sjuksköterska och patient. Patientens rätt till information, delaktighet och inflytande i vården har blivit allt viktigare. Ett fungerande samarbete mellan sjuksköterska och patient är viktigt för att en bra vård ska kunna uppnås. Metoden som använts är en systematisk litteraturstudie. Totalt inkluderades tio vetenskapliga artiklar som granskades och bedömdes med hjälp av ett granskningsprotokoll.

ABSTRACT The persons whom the authorized nurse encounters in hospital wards and nursing homes are in great extent elderly persons. According to Wasserman (2000), about 30 to 40 percent among these, show signs of depression. To be aware of the signs of depression, and how an authorized nurse can support the patient is therefore of great value. The introduction to this study describes the symptoms of depression and how depression in elders is expressed. It also describes treatment possibilities and nursing aspects of concern.

Bakgrund: Sveriges största folkhälsoproblem idag är hjärt- kärlsjukdomar och den vanligaste orsaken till att personer uppsöker akutsjukvård. Att drabbas av hjärt- kärlsjukdom innebär ett lidande och en livsstilsförändring för den drabbade. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad som kan påverka en patient till förändrad livsstil efter hjärtinfarkt. Metod: En litteraturstudie gjordes utifrån 8 stycken artiklar där författarna inspirerades av Burnards analysmetod. Resultat: Resultatet redovisades i 4 kategorier sjukdomsinsikt, informationskällor, socialt stöd och professionellt stöd.

Elective joint surgery increases for every year and the operations are associated with postoperative pain. Postoperative pain is a well known phenomenon and pain physiology and analgesics are well known by caregivers, but the significance of the interaction between patient and caregiver is not illuminated. There are still patients experiencing unnecessary postoperative pain. Among patients in elective surgery, 25% runs a risk for underestimated pain. The aim of the study was to describe patient?s experiences of nursing interaction in the context of postoperative pain during hospitalisation after going through knee- or hiparthropasty.

En stor del av anmälningarna som kommer till patientnämnden handlar om dåligt bemötande. Patienter som söker vård ska inte känna sig underlägsna eller otrygga på grund av vårdpersonalens bemötande. Ett professionellt vårdande bemötande kan skänka kraft och öka välbefinnandet hos patienten. Ett ökat välbefinnande kan reducera känslan av ohälsa hos patienten. Den patientgrupp studien fokuserar på är de patienter som kommer till akutmottagningen med en icke-brådskande diagnos.

In the present study, the institutional discourse in health care was examined, focusing onspeech therapists and occupational therapists in interaction with a common patient withaphasia. The purpose of the present study was to identify common communication strategiesused in the professional conversation between a speech therapist and a patient and between anoccupational therapist and the same patient. Specific research questions were: Whatcommunicative strategies are used in interaction between a speech therapist and a patient withaphasia and between the occupational therapist and the same patient? Are theredifferences/similarities between how speech therapists and occupational therapists interactwith patients with aphasia?Six people in total, two patients in interaction with a speech therapist and an occupationaltherapist respectively, were recorded during treatment sessions of each profession. Generaland specific aspects of the institutional interaction were then analysed according to principlesof conversation analysis.Similarities in the use of closed questions as a strategy to increase the effectiveness ininteraction could be seen between the two different professions studied.

Syfte: Att beskriva nyutexaminerade allmänsjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slut. Metod: Författaren har genomfört en kvalitativ intervjustudie med beskrivande design. Undersökningsgruppen valdes ut genom bekvämlighetsurval och bestod av sju allmänsjuksköterskor som jobbat max två år som sjuksköterska. Det insamlade materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat I analysen framkom sju kategorier. De intervjuade sjuksköterskorna beskrev en tillfredsställelse i arbetet med patienter i livets slut, vilket kunde dels bero på att de utvecklades i det jobb de gör, men det kunde också bero på att de fick uppskattning från patient och anhöriga. Trots arbetstillfredsställelsen som sjuksköterskorna beskrev kunde de även få en känsla av otillräcklighet i vårdandet av patienter i livets slut, vilket kunde vara en konsekvens av brist på tid och personal.

Elective joint surgery increases for every year and the operations are associated with postoperative pain. Postoperative pain is a well known phenomenon and pain physiology and analgesics are well known by caregivers, but the significance of the interaction between patient and caregiver is not illuminated. There are still patients experiencing unnecessary postoperative pain. Among patients in elective surgery, 25% runs a risk for underestimated pain. The aim of the study was to describe patient?s experiences of nursing interaction in the context of postoperative pain during hospitalisation after going through knee- or hiparthropasty.

Bakgrund: Forskningen har visat att humor är ett socialt fenomen som kan ses som ett universellt språk. Den har visat sig påverka en rad faktorer positivt, däribland vårdmiljön, relationen mellan sjuksköterska och patient samt patientens hälsa. Humor är inte enbart positivt i en vårdkontext, däremot finns det tillfällen då den bör undvikas.Syfte: Syftet är att belysa användandet av humor i mötet mellan sjuksköterska och patient.Metod: Examensarbetet är en litteraturöversikt där tio vetenskapliga artiklar valts ut, skillnader och likheter har identifierats och slutligen sammanställts.Resultat: Resultatet består av tre huvudteman: Humorns inverkan på avdelningens vårdatmosfär, interaktion mellan sjuksköterska och patient samt humorns effekter. Under huvudtemat interaktion mellan sjuksköterska och patient hittades två underkategorier: kommunikation mellan sjuksköterska och patient samt förlorade tillfällen till humor. I huvudtemat humorns effekter hittades underkategorierna: humor som strategi samt humor som lindring.Diskussion: I resultatdiskussionen följer en diskussion där resultatet implementeras i Travelbees omvårdnadsteori, Human-to-Human Relationship Theory, men också hur ny forskning förhåller sig till resultatet.