Background: Studies show that unsolved contact tracing of chlamydia increase in Uppsala County. Research shows that the meeting between patient and caregiver, when performing a contact tracing, may be crucial to the outcome of contact tracing. Objective: The aim of the study was to investigate how midwives describe the encounter with the patient during contact tracing in youth clinics in Uppsala County Council. Methods: A qualitative approach with semi- structured interviews was used to collect data. Nine midwives of varying age and work experience from seven different youth clinics in Uppsala County Council were interviewed.

Information ska ses som en integrerad del i god omvårdnad av den patient som befinner sig i det akuta skedet av en hjärtinfarkt och är en förutsättning för en god vård. Sjuksköterskans bemötande och kommunikation är en viktig del i omvårdnaden av patienten. Det är av betydelse att sjuksköterskan har en förmåga att förmedla kunskap, förståelse under de stressade förhållanden som ibland kan råda på en akutmottagning. På så sätt ges förutsättningar för att patienten att kunna vara delaktig och ha inflytande över sin egen vård och behandling. Syftet med studien är att belysa informationens betydelse för patienten i den akuta fasen av en hjärtinfarkt.

SammanfattningBakgrund: Den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor är bröstcancer och behandlingen innebär stora fysiska och psykiska förändringar. Begreppet cancer är för många kopplat till lidande och död.Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva hur sjuksköterskor kan ge stöd till kvinnor som genomgått behandling efter att ha drabbats av bröstcancer.Metod: En litteraturstudie i beskrivande design utifrån sju artiklar. Manifest innehållsanalys användes och fem kategorier skapades; informativt stöd, emotionellt stöd, fysiskt stöd, socialt stöd och relation mellan sjuksköterska och patient.Resultat: Informativt stöd var en viktig del i sjuksköterskans arbete och skulle vara individuellt anpassat för kvinnan. Exempel på emotionellt stöd kunde vara ett vänligt möte och att rädslor samt frågor togs allvar. Behovet av fysiskt stöd bestod bland annat av smärtlindring och symtomkontroll.

The health care formulation of the principle of autonomy can be expressed as follows; ?you shall not treat a patient without the informed consent of the patient, or his or her lawfulsurrogate, except in narrowly defined emergencies?. The principle of beneficence refers to a moral obligation to act for the benefit of others. In heath care, the good or benefit in question is the restoration of the health of the patient. In fulfilling this obligation of beneficence, the physician sometimes intentionally overrides the patient?s preferences or actions for the purpose of benefiting the patient.

Bakgrund: Flertalet av de anmälningar som görs till patientnämnden berörpatienters negativa upplevelser av bemötande av sjukvårdspersonal. Ettbemötande yttrar sig såväl verbalt som icke-verbalt och ett gott bemötandemot patienten är en betydande del för att patienten ska kunna känna attvården är givande. Vården ska ges med respekt och lyhördhet för patientensspecifika behov, förväntningar och värderingar och sjuksköterskan ska därförtänka på att bemöta patienterna med respekt och att inte kränka derasvärdighet.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att identifiera det som patienterbeskriver som ett gott bemötande inom sluten somatisk vård.Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie, där två olika databaser haranvänts, Cinahl och PubMed. Nio stycken vetenskapliga artiklar haranalyserats och kvalitetsgranskats, vilket resulterade i fyra kategorier:individuellt bemötande, att skapa en relation, kommunikativ förmåga ochinformativt bemötande.Resultat: Resultatet visade att patienterna beskrev att ett gott bemötandepåverkades av olika faktorer. Patienterna upplevde ett gott bemötande närsjuksköterskan arbetade patientcentrerat, de fick en relation till sinsjuksköterska, sjuksköterskan hade en god kommunikativ förmåga vilketinnebar att tala tydligt och lättförståeligt samt när sjuksköterskan informeradepatienterna tillräckligt så att de kände sig delaktiga i vården.Slutsatser: Varje patient är unik och vill bli behandlad utifrån sinaindividuella behov och önskemål.

Suicide and attempted suicide frequently occur in society today and represent a major public health problem. In inpatient psychiatric care the nurse have a central role when caring for suicidal patients. Few systematic studies exists that address the nurse?s practical work with these patients. The purpose of this study was therefore to describe the nursing care of suicidal patients as it was perceived by registered clinical expert nurses.

The aim of this Masters thesis is to study opinions about the Swedish hospital libraries and their activities for the patients, in a selection of Swedish library journal articles. The theoretical starting point is grounded in Laclau and Mouffes discourse theory. The empirical material consists of 43 articles from three library journals; Biblioteksbladet, Blänkaren and DIK-forum, published between 1990 and 2004. These are analysed through a reading scheme in four levels. In the empirical material two themes appear; the culture theme and the patient information theme.

Bakgrunden behandlar vårdsituationen i mötet mellan patient och vårdare. Mötet påverkar och kan därför ha betydelse genom att det ligger till grund för patientens inställning till vården. Joyce Travelbees teoretisk referensram har valts då den fokuserar på mellanmänskliga dimensioner i omvårdnad. Syftet med studien var att undersöka upplevelsen i mötet mellan patient och vårdare, och dess betydelse för patientens inställning till vården. Syftet besvarades genom en kvalitativ innehållsanalys av vetenskapliga artiklar.

Syftet med denna litteraturstudie var att lyfta fram hur vardagen upplevs, och vad som påverkar den, av patienter med svårläkande venöst bensår. Elva vetenskapliga artiklar granskades och kvalitetsbedömdes enligt givna kriterier. Därefter inleddes den strukturella analysen där tre huvudteman framträdde. Carnevalis balansmodell användes som teoretisk referensram. De tre teman som återfanns var: relationen mellan patient och profession; fysiska, psykiska och sociala konsekvenser av att leva med svårläkande venöst bensår, samt föreställningar och kunskap.

Bakgrund: Patienter som upplever sexuell oha?lsa ka?nner ofta ett behov av information och vill prata om sina problem med va?rdpersonal. Sjuksko?terskor a?r ansvariga att hantera sexuellt relaterade fra?gor och problem, men trots att det fo?rva?ntas av dem att initiera dessa samtal, visar forskning att det sa?llan sker. Syfte: Att sammansta?lla och belysa forskning som beskriver hur samtal om sexualitet med patienter fra?mjas bland sjuksko?terskor.

Aim: The aim of this study was to describe the nurse?s work at an emergency department trough a perspective of caring.Method: A literature review has been made of twelve studies published between the years of 2002 ? 2012. The focus of all the studies was on Swedish emergency departments.  Results: The researchers found four themes that they choose to use as a way of describing the nurses work in the emergency room as detailed as possible. These themes were: ?The emergency room?, ?the nurse?s job assignments at an emergency department?, ?the patient?s experiences? and ?lifeworld and communication?.

Bakgrund: Anorexia och Bulimia nervosa är de mest förekommande ätstörningarna hos kvinnor i tonåren och hos unga vuxna. Personer som lider av ätstörningar har ofta brist på empati och känslor vilket försvårar bildandet av en god sjuksköterske-patient relation. För att sjuksköterskan ska kunna hjälpa dessa patienter krävs det att sjuksköterskorna har god inlevelseförmåga i hur patienten upplever sin sjukdom Syfte: Belysa erfarenheter hos sjuksköterskor som vårdar personer med ätstörningar. Metod: Detta är en systematisk litteraturstudie där artiklarna söktes i tre databaser och dessa var PubMed, Cinahl och PsycInfo. Tolv artiklar inkluderades och analyserades genom manifest innehållsanalys.

Att ena dagen vara frisk och mitt i livet och nästa dag drabbas av akut och allvarlig sjukdom leder för patienten till en känsla av kaos. Under vårdtiden ska sjuksköterskan hjälpa patienten genom detta kaos och förbereda patienten för att lämna sjukhuset och fortsätta med sitt liv. Detta görs genom vårdande samtal som syftar till att informera om sjukdomen, riskfaktorer och livsstilsförändringar. Samtalen har också en stödjande funktion.Syftet med examensarbetet är att utifrån hjärtinfarktpatienters upplevelser beskriva innebörden av det vårdande samtalet med sjuksköterskan. Det teoretiska perspektivet är det vårdande samtalet.

Hälso- och sjukvården är idag under stor förändring. Dagens sjuksköterska ställs inför kraven från den allt mer välinformerade patienten. Enligt lag har patienten rätt att vara delaktig i vården bland annat genom att läsa sin journal. Dagens sjuksköterska måste tillåta patienten att aktivt delta i sin vård. Som teoretisk utgångspunkt har Benners omvårdnads teori använts.

The purpose of the study was to examine what possibilities and obstacles, according to the personnel and patients in a methadone treatment, exist in the patient's social rehabilitation. How does the methadone treatment encourage the patient's social rehabilitation, what possibilities/obstacles are there according to personnel and patients? What does the patient see as important aspects of his/her social rehabilitation and what importance does the methadone have on the treatment? The results show that there are difficulties for patients to rebuild their life, find employment, start new social networks and get by with everyday tasks. The support from friends and family will simplify the patient's social rehabilitation, otherwise they get isolated and alone. Patients feel that they are fighting for a successful treatment so that they can have a relationship with friends and families again.