Uppsatsen syftar till att undersöka hur avstÄndstagandet frÄn sexuell praktik ? det vill sÀga asexualitet ? problematiseras inom vardagliga kanaler, sÄ som inom film och media. I det samtida samhÀllet utgör den heterosexuellt aktiva parrelationen en norm utifrÄn vilken alla andra intima relationer jÀmförs, granskas och bedöms. Genom att analysera och dekonstruera denna sexualitetsdiskurs traditionellt tvingande praxis, lÀgger uppsatsen vidare fokus pÄ att synliggöra den asexuella erfarenheten i relation till nÀmnd heteronorm. Uppsatsens material utgörs av tre filmer som pÄ sina respektive sÀtt presenterar, och samtalar kring, sex, sexualitet och sexuell identitet.

Att drabbas av allvarlig sjukdom leder ofta till chock och desperation. Sjukdom kan ses som ett hot mot integriteten och kÀnslan av vÀrdighet och orsaka lidande hos den sjuka personen. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva mÀnniskors upplevelser av att leva med obotlig cancer under livets sista mÄnader. En kvalitativ innehÄllsanalys har anvÀnts för att analysera tio internationellt publicerade vetenskapliga studier. Analysen resulterade i fem kategorier: Att kÀnna hopp och vilja leva, att vilja vÄrdas hemma, att ha behov av stöd, att inte förlora kontrollen och bli beroende av andra, och att ha en tro kan vara en styrka.

Syfte: Studiens syfte var att beskriva och jÀmföra livskvalitet hos nÀrstÄende till patienter med kronisk hjÀrtsvikt (CHF) respektive multipel skleros (MS) samt hur demografiska bakgrundsvariabler Àr relaterade till livskvalitet i undersökningsgruppen. Detta Àr en delstudie ur ett större forskningsprojekt.Metod: FrÄgeformulÀret SF-36 anvÀndes för att mÀta livskvalitet hos nÀrstÄende till patienter med CHF (n = 28) samt nÀrstÄende till patienter med MS (n = 19). De nÀrstÄende valdes ut av patienter.Resultat: Det fanns signifikanta skillnader mellan nÀrstÄende till patienter med CHF respektive MS gÀllande fysisk hÀlsa, dÀr nÀrstÄende till patienter med MS har skattat högre fysisk hÀlsa. NÀrstÄende till patienter med CHF skattade lÀgst pÄ Vitalitet och högst pÄ Social funktion och nÀrstÄende till patienter med MS skattade lÀgst pÄ Vitalitet och högst pÄ Social funktion och Emotionell rollfunktion. Slutsats: NÀrstÄende till patienter med CHF skattade signifikant lÀgre Àn nÀrstÄende till patienter med MS gÀllande fysisk hÀlsa.

Med utgĂ„ngspunkt i diskrimineringslagen som trĂ€dde i kraft 2009 samt rapporter som visat pĂ„ stor ohĂ€lsa hos homo- och bisexuella ungdomar och unga transpersoner, syftar denna studie till att undersöka hur yrkesverksamma lĂ€rare uppfattar den nyaste diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck samt hur de uppfattar och talar om kön och sexualitet utifrĂ„n sina skolkontexter. Åtta informanter arbetande i grundskolans senare Ă„r och i gymnasiet intervjuas utifrĂ„n en kvalitativ metod och deras berĂ€ttelser och upplevelser analyseras utifrĂ„n ett queerteoretiskt perspektiv, dĂ€r normer rörande kön och sexualitet sĂ€tts i fokus. Resultatet visar en mycket heteronormativ skolkontext, dĂ€r normerna kring manligt och kvinnligt Ă€r starka och dĂ€r andra sexuella lĂ€ggningar Ă€n heterosexuell och andra könsidentiteter Ă€n man och kvinna osynliggörs. Diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck har diskuterats i liten utstrĂ€ckning, och frĂ„gor rörande homo- och bisexualitet har överlag en mycket liten plats i skolvardagen, om inte enskilda lĂ€rare har ett personligt intresse i frĂ„gorna. I diskussionen belyses den nya lagens egentliga betydelse utifrĂ„n det faktum att transpersoner och till viss del homo- och bisexuella personer Ă€r osynliga i skolkontexterna.

SAMMANFATTNINGBakgrundI Sverige drabbas Ärligen ungefÀr 250 ? 300 barn mellan 0 ? 18 Är av cancer. NÀr barn fÄr cancer kan det innebÀra en pÄverkan pÄ barnets förÀldrar. I sjuksköterskans roll ingÄr bÄde att ta hand om barnet och dess nÀrstÄende. Medan barnet diagnostiseras och behandlas gÄr förÀldrarna igenom olika kÀnslor och tankar som de kan behöva hjÀlp med att hantera.SyfteAtt belysa förÀldrars upplevelse och behov av vÄrdpersonalens stöd och omsorg nÀr deras barn insjuknat i cancer.MetodEn litteraturöversikt valdes som metod.

IllamÄende och krÀkning Àr förekommande biverkningar hos patienter med cancer som behandlas med cytostatika och Àr dÀrmed tillstÄnd som sjuksköterskan kommer i kontakt med. Om patientens illamÄende och krÀkning inte förebyggs kan det leda till konsekvenser som att patienten blir dehydrerad, tappar aptiten, blir undernÀrd och försvÄrar skadad vÀvnad att ÄterhÀmta sig frÄn cytostatikabehandling. Trots att de flesta patienter fÄr antiemetika lyckas inte deras illamÄende och krÀkning förebyggas. Syftet var att belysa komplementÀra behandlingsmetoder vid cytostatikarelaterat illamÄende och krÀkning. Studien Àr utförd som en litteraturstudie och baserad pÄ 14 vetenskapliga studier.

Att som anhörig vÄrda och leva tillsammans med en person döende i cancer som fÄr palliativ vÄrd i hemmet Àr bÄde givande och utmanande. Hemmet har uttryckts som en betydelsefull plats att vÄrdas i. Möjligheten att vÄrdas i det egna hemma, innebÀr att de sjukas sjÀlvbestÀmmande kan respekteras. Detta stÀller krav pÄ de anhöriga och de tar ett stort ansvar. DÀrför Àr det viktigt att de kÀnner sig sedda och fÄr de stöd de Àr i behov av.

The purpose of this study was to investigate how the adult world is produced in the books of Martin Widmark about LasseMajas detektivbyrÄ from a gender perspective.I wanted to answer questions concerning the appearance, personal characteristics, occupations and activities, and the relationship between children and adults to do my analysis.I decided to make a qualitative content analysis to answer my questions.I used the gender theories that describe how stereotypes excel. I related these gender theories to the books that I have studied.I also used previous research on gender roles in other children's books to compare their results with mine.After reading, analyzing and comparing the books I have come to the conclusion that gender roles in books about LasseMajas detektivbyrÄ is very gender stereotyped..

IntroduktionDet Àr en livsomvÀlvande hÀndelse bÄde fysiskt och psykiskt att genomgÄ rektumamputation pÄ grund avrektalcancer. Det finns ingen tidigare kvalitativ forskning om upplevelser av vad det innebÀr för patienterna.Det behövs dÀrför ökad kunskap för att pÄ ett bÀttre sÀtt kunna förstÄ och ge omvÄrdnad till dessa patienter.SyfteSyftet med studien Àr att undersöka patienters upplevelser av vad det innebÀr att genomgÄ rektumamputationpÄ grund av rektalcancer. FrÄgestÀllningar: Vilka symtom upplever patienterna efter operationen och hurpÄverkas de av dessa, fysiskt, psykiskt och socialt? FörÀndras det dagliga livet efter operationen? Hur uppleverpatienterna sin kropp efter operationen?MetodMetoden Àr kvalitativ och utgÄr frÄn ett fenomenologiskt hermeneutiskt och narrativt forskningsperspektiv. Enpilotstudie gjordes för att pröva metoden.

Bakgrund: Den palliativa hemsjukvÄrden av cancerpatienter har ökat och fortsÀtter att öka. För att palliativ hemsjukvÄrd ska fungera krÀvs ofta att anhöriga tar ett stort ansvar i vÄrden. Ser inte vÄrdpersonalen deras problem sÄ finns det risk att för stor börda lÀggs pÄ de anhöriga. Syfte: Studiens syfte var att belysa anhörigas upplevelser av att ha en anhörig med cancer som vÄrdas palliativt i hemmet. Metod: En litteraturstudie av Ätta vetenskapligt granskade artiklar gjordes.

Sexualitet Àr ett grundlÀggande behov hos mÀnniskor och pÄverkar individens upplevelse av hÀlsa och vÀlbefinnande. Skolan fungerar som en viktig arena för att frÀmja unga vuxnas sexuella hÀlsa och sex- och samlevnadsundervisningen i skolan kan ha stor betydelse för unga vuxnas utveckling. Sex- och samlevnadsundervisning har varit obligatorisk i svenska skolor sedan Är 1955. Trots det visar en kvalitetsgranskning av sex- och samlevnadsundervisningen i svenska skolor frÄn Är 1999 att kvaliteten pÄ undervisningen Àr ojÀmn bÄde mellan olika skolor och inom varje enskild skola. Syftet med denna studie var att studera hur sex- och samlevnadsundervisningen bedrivs i Sörmlands högstadie- och gymnasieskolor.

SammandragBakgrund:Sexualitet Àr en vÀsentlig del av att vara mÀnniska och varje individ har rÀtt till en trygg och hÀlsosam sexualitet. Upprepade studier pÄvisar dock förÀndrade sexualvanor hos ungdomar med mer tillÄtande attityder och ett ökat risktagande kring sexualitet. Konsekvenserna av ett sexuellt risktagande kan bli allvarliga och det förebyggande arbetet blir alltmer viktigt.Syfte:Syftet med studien var att identifiera vilka faktorer som har samband med ett sexuellt risktagande hos ungdomar i Ärskurs 2 pÄ gymnasiet, samt att undersöka om könsskillnader förelÄg.Metod:En empirisk studie med kvantitativ metod har anvÀnts. Studien bygger pÄ ett redan insamlat material som Àr byggt pÄ en enkÀtundersökning. Materialet har analyserats i statistikprogrammet SPSS (Statistical Package for the Social Sciences) och via Chi-square test testades dÀr huvudvariabeln, >3 sexualpartners under det senaste Äret, mot relevanta variabler i enkÀten.

Ett anvÀnt begrepp nÀr det gÀller tonÄrstjejer och sexualitet Àr sexuell agens, att handla efter egna beslut. Avsikten med denna studie Àr att nÄ en ökad förstÄelse av vad som pÄverkar utvecklingen av sexuell agens hos tonÄrstjejer, utifrÄn berÀttelser av tvÄ professioner vid ungdomsmottagningar. Syftet Àr ocksÄ att göra en kritisk analys och en sociologisk teoretisering av upplevelsen av sexuell agens samt utifrÄn ett maktperspektiv utreda dess disciplinerande och frigörande potential.Tidigare forskning visar frÀmst att det finns en avsaknad av lust och kunskap hos tonÄrstjejer samt att deras förmÄga att ta sjÀlvstÀndiga beslut i relation till sexualitet Àr avhÀngt deras agens. I denna studie genomfördes kvalitativa intervjuer med barnmorskor och kuratorer vid ungdomsmottagningar. Tematisk analysmetod anvÀndes vid tolkningsförfarandet.

Bakgrund Arbetsterapi handlar om att m?jligg?ra aktiviteter f?r personer som de vill och beh?ver g?ra, p? det s?tt de ?nskar. Meningsfulla aktiviteter leder till en k?nsla av sammanhang, h?lsa och v?lm?ende. Vid sjukdomar kan engagemanget i aktivitet minska men kreativitet kan anv?ndas som ett v?rdefullt verktyg f?r att ?ka engagemanget igen.

I Sverige insjuknar 250-300 barn varje Är av cancer. De cancertyper som drabbar barn Àr vanligtvis inte de samma som vuxna utvecklar. Olika cancerformer krÀver olika typer av behandling, dessa Àr cytostatika, operation samt strÄlbehandling. Sjuksköterskan skall kunna möta förÀldrar och barn samt uppfatta deras lidande för att kunna tillfredstÀlla behovet av en god omvÄrdnad. För förÀldrarna upplevs barnets cancerdiagnos ofta som ett svÄrt lidande, som kan kÀnnas helt outhÀrdligt.