Fetma och övervikt är idag ett välfärdsproblem i Sverige och antalet har ökat kraftigt den senaste tidsperioden bland barn. Det finns få studier om hur skolor arbetar mot övervikt och fetma och denna studie syftar till att undersöka hur problemet bearbetas i skolorna i förebyggande syfte och hur pedagoger undervisar om ämnet i en medelstor stad i sydvästra Sverige idag. Den kvalitativa studien är deskriptiv. Låg struktur och låg standardisering har använts under intervjuerna för att de intervjuade ska få chans att fritt uttrycka sina åsikter så utförligt som möjligt om ämnet. Sammanlagt har tolv personer intervjuats varav sex skolsköterskor och sex pedagoger som arbetar i årskurs F-5.

Nyckelord: barn, ungdomar, obesitas, motivation, empowerment. SAMMANFATTNINGBakgrundÖkningen av barndomsövervikt och fetma sedan 1990 har varit dramatisk och är en av de allvarligaste utmaningarna på folkhälsoområdet. Generellt har överviktiga barn och ungdomar en lägre hälsorelaterad livskvalitet.SyfteSyftet var att studera barns iso-BMI, barns uppfattning om sin övervikt/fetma samt barns och föräldrars förmåga till och hur redo de var till att förändras. MetodDatainsamlingen innefattade ifyllda anamnesformulär från 61 barn (2-18 år) och deras föräldrar vid nybesök respektive årsuppföljningsbesök på en överviktsenhet för barn och ungdom. Interventionen bestod av kostrådgivning och stöd till livsstilsförändring, ofta genom motiverande samtal. Data har analyserats med deskriptiv statistik, T-test, ANOVA och Pearsons korrelations-koefficient.ResultatIso-BMI mellan nybesöket och årsuppföljningsbesöket hade sjunkit för undersöknings-gruppen, särskilt i åldersgruppen 2-9 år medan för åldersgruppen 16-18 år hade iso-BMI ökat.

Bakgrund: Den psykiska ohälsan i Sverige har ökat bland ungdomar sedan 1990-talet och cirka en procent av kvinnorna mellan 12-25 år lider av anorexia nervosa. Sjukdomen karakteriseras av en förvrängd kroppsuppfattning samt en sjuklig strävan att gå ned i vikt. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa två kvinnors beskrivning av sjukdomen anorexia nervosa. Metod: En litteraturstudie baserad på två självbiografiska böcker som analyserats med innehållsanalys för kvalitativa studier. Resultat: I resultatet framkom att kvinnorna hade en skev kroppsuppfattning och att deras ångest ökade i samband med måltider och för lite motion.

Syfte: Att beskriva vilka faktorer som bidrar till psykisk ohälsa bland ungdomar i Sverige.Metod: Litteraturstudie med en deskriptiv design. Studien är baserad på 14 vetenskapliga artiklar sökt i databaserna "PubMed" och "Cinahl".Resultat: Det visade sig i resultatet att skilda föräldrar är en stor bidragande faktor till ungdomars psykiska ohälsa. Ungdomar som lever med skilda föräldrar har en större risk att drabbas av depression, ångest och att börja utöva negativa beteenden som rökning, dricka alkohol och tidig sexdebut. Andra faktorer som bidrar till psykisk ohälsa var fetma hos ungdomar och låg socioekonomisk status hos föräldrar.Slutsats: Resultatet i föreliggande studie visade att ungdomar som lever med skilda föräldrar är en stark bidragande faktor till ungdomars psykiska ohälsa. Även fetma hos ungdomarna och dålig socioekonomisk status hos föräldrar kan leda till psykisk ohälsa hos ungdomar.

Övervikt och fetma är ett snabbt växande folkhälsoproblem som medför ökad risk för psykosocialt lidande och många allvarliga sjukdomar. Särskilt oroande är att övervikt och fetma allt oftare drabbar barn och ungdomar. Syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett samband mellan Body Mass Index (BMI) och Känsla Av SAMmanhang (KASAM) hos elever i skolår 9, samt att analysera kön och psykosociala faktorers (familje- och kamratrelationer) eventuella inverkan på relationen BMI och KASAM.Det statistiska materialet är hämtat från undersökningen ?Liv och hälsa - Ung 2004 Västmanland? där KASAM- skalan med 13 frågor används. Analysmetoden är en multipel regression.Resultaten indikerar svaga samband mellan variablerna.

Fetma är ett tillstånd som har visat sig öka risken för utvecklandet av metabolt (MS) syndrom hos människa. MS karaktäriseras av fetma (framförallt bukfetma), insulinresistens (IR), diabe-tes mellitus och högt blodtryck. Idag anses fetma även vara en av orsakerna till utvecklandet av ekvint metabolt syndrom (EMS) som ses hos hästar. EMS liknar till stor del den sjuk-domsbild som ses hos människor med metabolt syndrom. Förutom fetma är regionala fettan-sättningar och IR vanligt förekommande hos dessa hästar som ofta även utvecklar fång.

Övervikt och fetma är ett växande problem och betraktas som en global epidemi. Också i Sverige har detta ökat avsevärt. Ett för stort energiintag i förhållande till förbrukning är den största orsaken, men också ärftliga faktorer kan leda till övervikt. Detta medför ofta komplikationer för den enskilde personen i form av ökade hälsorisker och sämre livskvalitet. Större kunskaper om orsaker och prevention är viktigt, samt att ha ett korrekt och professionellt bemötande är av stor vikt hos vårdpersonalen som behandlar dessa patienter.

Syfte med denna uppsats har varit att se hur det skrivs om självskadebeteende i media. Vi har genomfört uppsatsen genom att granska ett urval av debattartiklar från svenska tidningar där det på något sätt skrivs om självskadebeteende. Artiklarna är skrivna av politiker, en överläkare, en sjuksköterska och en journalist såväl som flera personer med egen erfarenhet av självskadebeteende. Utifrån dessa artiklar och våra teoretiska perspektiv har vi reflekterat kring hur det skrivs om självskadebeteende i svensk media.Vår uppsats har ett diskursanalytiskt angreppssätt där vi främst utgår från den franske filosofen Michel Foucaults tankar kring diskurser och diskursanalys. Vi problematiserar även diskurserna utifrån begrepp som makt och genus.Under vårt uppsatsarbete har vi identifierat tre diskurser i artiklarna: en patologidiskurs, en könad diskurs samt en resursdiskurs.

Det kommer alltfler larmrapporter om att Sverige drabbas av en fetmaepedimi. Det är en konsekvens av att vi är allt mindre fysiskt aktiva och har sämre kostvanor. Därför vill jag göra en studie om hur barn ser på dessa fenomen. Jag har undersökt hur några barn uppfattar fysisk aktivitet och kostvanor. Det har jag gjort genom en kvalitativ undersökning, där tio barn i årskurs 6 intervjuades.

 Övervikt och fetma är ett ökande problem i samhället och i världen. Diskrimminering och negativa attityder mot överviktiga människor är vanligt. Upprätthållande av patienternas värdighet är fundamentalt för god omvårdnad. Syftet med denna studie har varit att belysa och sammanställa forskning som beskriver överviktiga människors erfarenheter av värdighet vid behandling och vård inom Hälso- och Sjukvården. Elektroniska sökningar har gjorts i två databaser tillsammans med manuell sökning för att finna referenser.

Bakgrund: Olika metoder tillämpas för att mäta övervikt och fetma och är viktiga som primär åtgärd för sjuksköterskan.Varje patientmöte ska ses som en möjlighet att lyfta de hälsofrämjande aspekterna i sjuksköterskans arbete.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att jämföra olika mätmetoder för att undersöka vilken som är säkrast i upptäckten av överviktsrelaterad ohälsa i ett hälsofrämjande arbete. Mätmetoderna som jämfördes var BMI, midjemått och midjahöftkvot.Metod: Litteraturstudie.Resultat: Viktutvärderingens första steg är att mäta längd, vikt och midjemått. Sjuksköterskor är bäst lämpade att genomföramätningarna för att undvika felvärden eftersom patienter har benägenhet att över/underskatta sina mått. Midjemått är ensam bättre på att korrekt kategorisera individer med den verkliga mängden fett i midjeregionen. Mätmetoden är mindretidskrävande och ger färre felvärden.

Övervikt och fetma är ett ökande problem runtom i samhället, något som visat sig genom ökade kostnader för överviktsrelaterade sjukdomar och sjukskrivingar. Syftet med studien var att genom en litteraturstudie undersöka hur en arbetsplats miljö skall vara för att främja de anställdas hälsa avseende övervikt, fetma, motion och kost. Metoden som användes var en litteraturstudie och datainsamling gjordes genom sökning av vetenskapliga artiklar på databaserna Academic Search Elite samt Highwire Press. Resultat som framkom var att arbetsplatser har goda förutsättningar för att främja den fysiska hälsan för sina anställda. Interventioner som har gjorts har fått goda genomslag och förbättrat både den fysiska aktiviteten samt förbättrat kosthållningen hos sina anställda.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett av vår tids stora folkhälsoproblem, inte bara i Sverige utan i stora delar av världen. Detta tros bero på att vi har förändrat vår livsstil, till att vara mindre fysiskt aktiva och förtära mer snabbmat, godis, alkohol och söta drycker. Eftersom kunskapen om detta förhållande har funnits en tid och andelen överviktiga och feta ändå ökar kan det behövas nya sätt att angripa problemet. Syfte: Att söka evidens för metoden motiverande samtal (MI) i syfte att främja viktnedgång hos vuxna över 18 år. Metod: Litteraturstudie.

Denna studie syftar till att utvärdera implementeringen av Idefics interventionen genom att undersöka nyckelpersonernas åsikter om interventionens utformning, eventuella förslag på förbättringar samt deras åsikter om interventionens tillämpning. Idefics är ett EU-projekt som startades 2006 och ska pågå fram till 2011. Syftet med projektet har varit att få kunskap om vilka faktorer som bidrar till övervikt och fetma hos 2-10 år gamla barn, men också att utveckla och implementera hälsofrämjande och förebyggande insatser i skola och i samhälle. Hälsoläget bland barn kartlades både före och efter 1½ års intervention. En slutlig sammanställning av Idefics projektet kommer att göras, vilket denna studie inte kunnat ta del av.

IntroduktionFetma är ett globalt problem som drabbar fler och fler människor och länder. Både samhällen och enskilda individer söker lösningar för att komma till bukt med problemet som fetma är. Överviktskirurgi är idag den mest effektiva behandlingen mot fetma och sleeve gastrectomy är en av överviktskirurgins tekniker som enligt experter kan ha en klar fördel jämfört med andra tekniker. Det behövs idag fler studier gjorda på sleeve gastrectomy och även på dess påverkan på patienternas kosthållning innan metoden kan accepteras i vardagligt kliniskt bruk i Sverige.SyfteSyftet med studien är att kartlägga överviktspatienters kostvanor sex månader efter det kirurgiska ingreppet sleeve gastrectomy.Metod och Material217 överviktspatienter som genomgått sleeve gastrectomy har sex månader efter operationen besvarat en enkät gällande deras måltidsmönster, livsmedelsval och sensoriska förändringar av matupplevelsen. Svaren bearbetades och utmynnade i deskriptiv statistik.ResultatResultaten visar att en patient som genomgått sleeve gastrectomy i genomsnitt äter fem av sex rekommenderade måltider per dag sex månader postoperativt. Den måltid som flest patienter äter dagligen är frukost tätt följt av middag och lunch.