Diabetes är en komplex sjukdom, som efter många års duration kan leda till att diabetespatienten drabbas av komplikationer i olika former. För att patienten ska kunna leva ett så normalt liv som möjligt med sin sjukdom krävs det att denne får en grundlig och bra undervisning av vårdpersonal med goda kunskaper och erfarenheter om diabetes. På många sjukhus finns det idag särskilda diabetesteam, som består av läkare, diabetessjuksköterska, dietist och Sjukgymnast. En yrkeskategori, som de senaste åren och kommit att ingå i diabetesteamet är undersköterskan. Syftet med den här studien är att beskriva undersköterskans patientundervisning inom diabetesvården och vad deras undervisning består av.

SYFTESyftet med denna uppsats är att analysera hur kommunikations- och samspelsförmåga uttrycks över tid när en ung man på tidig utvecklingsnivå och med autism deltar i en dyad i sherbornebehandling. Frågeställningar:Hur utvecklas kommunikations- och samspelsförmåga över tid i behandlingssituationen? Hur utvecklas kommunikations- och samspelsförmåga i hemmet respektive skolan under samma tidsperiod?  METODDenna pre-experimentella fallstudie rör en 18-årig man som under drygt ett år kom till habiliteringen för att delta i arton sherbornebehandlingar med en Sjukgymnast med mångårig erfarenhet av sherbornemetodik. Sherborne är en rörelsemetodik där rörelser används för att utveckla rums- och kroppsmedvetenhet och skapa relationer till andra. Samtliga arton behandlingar videofilmades och data insamlades via observation.

Sverige är ett mångkulturellt land med invandring sedan en lång tid tillbaka. Det finns idag cirka 200 000 muslimska kvinnor i Sverige och Sjukgymnaster möter dagligen muslimska kvinnor i sitt yrke, vilket kan ge upphov till problem av språklig, kulturell, etnisk och medicinsk art. Syftet med studien var att belysa Sjukgymnasters erfarenheter av att arbeta med patientgruppen muslimska kvinnor. Fem Sjukgymnaster i invandrartäta förorter i södra Sverige deltog i studien. Resultatet i studien visar att informanterna upplever stora individuella skillnader hur kultur och religion påverkar de muslimska kvinnornas synsätt och därmed agerande vid kontakt med Sjukgymnast.

Syftet med undersökningen var att studera huruvida psykologiska faktorer påverkar skaderisken för elitfotbollsspelande damer. Detta inkluderade också att undersöka sambandet mellan dagliga stressorer och uppkomsten av idrottsskador. Totalt deltog 42 kvinnliga fotbollsspelare i åldrarna 16-25 år. Via en prospektiv design inkluderades en förmätning med hjälp av enkäterna LESCA, SSP, Fotball Worry Scale samt Brief COPE. I tretton veckor fyllde sedan deltagarna i enkäten Daily Hassle Scale.

McKenziemetoden är en undersöknings- och behandlingsform för rygg- och nackbesvär som har utvecklats av Robin McKenzie, Sjukgymnast från Nya Zeeland. Syftet med studien var att undersöka i vilken utsträckning steg B- utbildade Sjukgymnaster använder och upplever metoden. Vi var även intresserade av att utreda med vilka behandlingsformer metoden integreras samt orsaken till varför inte alla Sjukgymnaster fullföljer utbildningen. Enkäter skickades ut till 110 steg B-utbildade Sjukgymnaster. Resultatet visade att Sjukgymnasterna använder sig mest av metoden vid såväl undersökning som behandling av lumbalcolumna.

Stress är nu ett av Sveriges största folkhälsoproblem. Många lider av stress och stressrelaterade sjukdomar/besvär. En ökande andel av patienter som söker vård hos Sjukgymnast har stressrelaterade kroppsliga symtom. Basal Kroppskännedom (BK) är en behandlingsmetod som används för att minska lidandet av stress. Syftet med denna studie var att undersöka vilka erfarenheter som finns dokumenterade i vetenskapliga publikationer om BK-behandling vid stress och stressrelaterade sjukdomar/besvär.

Syftet med undersökningen var att studera huruvida psykologiska faktorer påverkar skaderisken för elitfotbollsspelande damer. Detta inkluderade också att undersöka sambandet mellan dagliga stressorer och uppkomsten av idrottsskador. Totalt deltog 42 kvinnliga fotbollsspelare i åldrarna 16-25 år. Via en prospektiv design inkluderades en förmätning med hjälp av enkäterna LESCA, SSP, Fotball Worry Scale samt Brief COPE. I tretton veckor fyllde sedan deltagarna i enkäten Daily Hassle Scale.

Bakgrund: Ländryggsbesvär är ett vanligt förekommande problem. Det finns i dagsläget många olika behandlingsmetoder, varav marklyft är en form av Sjukgymnastisk behandlingsmetod. Det finns endast få studier som gjorts på marklyft som behandling vid ländryggsbesvär. Syfte: Syftet med denna studie var att studera den Sjukgymnastiska behandlingsprocessen när det gäller marklyft vid diskogena ländryggsbesvär. Metod: En av författarna observerade en Sjukgymnast samt fyra av hans patienter som tränade marklyft som behandling mot diskogena ländryggsbesvär.

Teamarbete blir vanligare och vanligare inom våden och som Sjukgymnast påverkas ofta ens arbetet av andra professioners arbete. Det finns dock mycket lite forskning om hur Sjukgymnaster upplever sin roll i teamet. Ansvarfördelningen inom teamet kan variera mycket mellan olika team och detta beror bland annat på de olika individer som ingår. Sex Sjukgymnaster intervjuades genom personliga besök eller via telefon. Svaren transkriberades och analyserades därefter enligt Burnard (1991).

Syftet med denna kvalitativa studie var att utifrån från en hermeneutisk ansats intervjua Sjukgymnaster om deras uppfattning av teamarbete i relation till deras profession. Frågeställningarna för studien gällde för- och nackdelar och legitimitet i relation till teamet samt om förändringarna i sjukskrivningsprocessen hade inverkan på arbetet. Resultatet påvisade att kunskap utifrån flera kompetenser och ett gemensamt perspektiv uppfattades positivt. Negativt var att teamarbete tog tid och teammedlemmarnas attityd mot varandra. Legitimiteten uppfattades stark hos de flesta av Sjukgymnasterna. Detta i form av självständighet, auktoritet, uppskattning från andra och trygghet i yrkesrollen.

Fotboll är den mest populära lagsporten världen över, för närvarande med ungefär 200 miljoner spelare. Det finns drygt 200.000 licensierade spelare i Sverige idag. Skaderisken i fotboll har i flera studier beräknats till ungefär 10-35 skador per 1000 speltimmar. Syftet med studien var att undersöka vilken medicinsk personal som manliga fotbollsspelare har och önskar ha tillgång till genom sin klubb vid skada, samt om önskemålen skiljer sig mellan två lag på olika nivåer. Syftet var också att undersöka om spelarna sökt medicinsk hjälp vid skada under föregående säsong.

Syftet med studien var att undersöka hur patienter upplevde en Sjukgymnasts metodik i samband med utlärningen av hemträningsprogram de fått ordinerade i rehabiliterande syfte för sina skador. Dessutom undersöktes hur väl Sjukgymnastens metodik gällande hemträningsprogram stämde överens med tidigare forsknings rekommendationer, och ifall samband kunde ses mellan patienternas följsamhet och de faktorer som påverkar den. Undersökningen var en modifierad fallstudie och genomfördes med relativt högt strukturerade telefonintervjuer. Undersökningsgruppen bestod av sju patienter som alla hade ordinerats hemträningsprogram ifrån samma Sjukgymnast, för olika typer av skador. Resultatet av studien visade på att patienterna upplevde mottagningens metodik som väl fungerande.

På 1970-talet undersöktes hur den inre motivationen påverkas av yttre belöningar när en individ ska utföra en uppgift. När yttre belöningar ges minskar den inre motivationen för uppgiften. Inre motivation (egenintresse) och identifierad reglering (nödvändigt intresse för att nå ett högre mål) beskrivs i self-determination theory (Deci & Ryan, 2000). Vissa utbildningar ger yttre belöningar som en legitimation t.ex. sjuksköterska eller Sjukgymnast medan andra ger en mer generell examen.

Denna uppsats har som syfte att underso?ka om musik anva?nds i palliativ va?rd i Sverige och hur det i sa? fall beskrivs, motiveras och dokumenteras. Det a?r en kvalitativ intervjustudie med hermeneutisk fo?rsta?elseansats. Intervjuer har genomfo?rts med fem personer med olika yrkesprofession inom palliativ va?rd (sjuksko?terska, Sjukgymnast, arbetsterapeut, kurator och o?verla?kare).

SammanfattningSyftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor på diabetes- och blodtrycksmottagningar på vårdcentraler arbetar med att motivera patienter att göra livsstilsförändringar och att beskriva sjuksköterskornas upplevelser av arbetet med att motivera patienter att göra livsstilsförändringar. Ännu ett syfte var att beskriv vilka hinder och möjligheter de upplever i det arbetet. Tio sjuksköterskor på sex hälsocentraler i Mellansverige intervjuades. Intervjuerna analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisas i fem kategorier och 14 subkategorier.