Alzheimers sjukdom är den enskilt största demensSjukdomen med prevalensen ca 100 000 i Sverige. Sjukdomsförloppet är utdraget med långsam men kontinuerlig symtomförsämring. Den drabbade får bland annat allt sämre minne, svårare att hantera vardagliga sysslor och allt större besvär med tids-/rumsuppfattning. Bakgrunden till symtomen är nedbrytning av nervceller i olika delar av hjärnan.Den här litteraturstudiens syfte är att besvara frågeställningen ?Hur bra är våra läkemedel vid Alzheimers sjukdom och vad kan vi förvänta oss av morgondagens?.

Ätstörningar är komplexa sjukdomar som kräver att behandlarna sätter sig in i individerna och vårdar dem individuellt utifrån varje patients egna förutsättningar. Då ätstörningspatienter ofta kännetecknas av att vara ambivalenta till behandling, behövs en god relation mellan behandlare och patienter. Syftet med studien var att få en ökad förståelse för hur behandlare inom ätstörningsvården för barn och ungdomar bemöter och tolkar sina patienter. Fokus har hela tiden legat på behandlarens åsikt om behandling och hur behandlaren själv upplever att denne behandlar patienterna. En kvalitativ enkätstudie har använts för att samla in information och svaren har analyserats ur ett hermeneutiskt perspektiv.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en av de stora folksjukdomarna runt om i världen och antalet som insjuknar ökar. Ett livslångt levene med Sjukdomen diabetes typ 2 kan förutom omfattande livsstilsförändringar innebära en intensiv kontakt med sjukvården. För att förstå personers erfarenheter av vården måste deras upplevelser bejakas. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur vuxna personer med typ 2 diabetes upplevde kontakten med sjukvården. Metod: Metoden som användes var litteraturstudie. Resultat: Resultatet visar att personer med typ 2 diabetes upplevde att tillgänglighet, kontinuitet, delaktighet, kunskap, stöd och en individanpassad sjukvård var betydelsefulla faktorer för en tillfredsställande kontakt med sjukvården. Slutsats: För att kunna utveckla och förbättra sjukvården behöver de personliga upplevelserna belysas.

Vid sjukvårdsvistelse är sömnstörningar vanligt och kan ge kognitiva och fysiologiska effekter. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelse av störd sömn på vårdinrättning. Tretton vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Emotionella effekter i resultatet beskrevs i form av ångest, frustration, trötthet och känslor av maktlöshet över att inte kunna påverka situationen. Resultatet visade att vårdmiljön i form av ljud, ljus och andra patienter påverkade sömnen negativt.

Sverige har den näst högsta frekvensen i världen på barn och ungdomar som drabbas av diabetes typ 1. Syftet med studien var att beskriva ungdomars upplevelse av att leva med diabetes typ 1. Metoden som använts var en litteraturstudie som byggde på sju artiklar. Sökningen genomfördes i Pubmed, Cinahl, Psycinfo och Elin@Kalmar. Artiklarna som inkluderades bedömdes till medel eller hög kvalitet enligt en modifierad checklista.

Inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD) är en av samhällets nya folksjukdomar och ses som ett stort problem. IBD innefattar flera olika sjukdomar som påverkar mag- tarm kanalen, där Ulcerös kolit och Morbus crohn är de största och vanligast förkommande sjukdomarna, dessa kommer att belysas i denna litteraturstudie. IBD sjukdomarna är kroniska, inflammatoriska och uppträder i skov. Syftet med denna studie var att undersöka hur dessa tarmsjukdomar påverkar vuxna individers livskvalitet både psykiskt och fysiskt. Resultatet visar att sjukdomarna påverkar individernas livskvalitet och kan bidra till ångest, depression och social isolering.

Psoriasis är en av de vanligast förekommande hudsjukdomarna och mer än två procent har denna kroniska sjukdom i Sverige. Som allmänsjuksköterska är sannolikheten stor att vi kommer att stöta på patienter med Sjukdomen. Syftet med denna studie var att öka kunskapen och fördjupa förståelsen för personer med denna sjukdom ur aspekterna livskvalitet, copingstrategier samt ta reda på om sjuksköterskan med några omvårdnadsåtgärder kan underlätta för patienter med psoriasis. Denna litteraturstudie visade tydligt att psoriasis påverkar livskvalitén. För att få fram den kunskapen använde man olika mätinstrument.

Syfte: syftet med den här studien var att beskriva hur omvårdnaden ska utformas av sjuksköterskan för att patienter med hjärtsvikt skall uppleva en tillfredsställande livskvalitet. Metod: Studien är en litteraturstudie baserad på 18 vetenskapliga artiklar. Resultat: Studiens huvudresultat visade att när patienter fick någon form av utökat stöd från sjuksköterskor, i samråd med läkare, med tätare kontakter, utökad patientutbildning, telefonuppföljning och information genom dataprogram ledde det till en högre livskvalitet hos patienterna. Det ledde även till en förbättring av symtomkontroll och egenvårdförmåga. Det påvisades inte i studier någon större skillnad mellan kvinnors och mäns upplevelse av livskvalitet.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av att leva med reumatoid artrit (RA). Studien grundar sig på nio kvalitativa vetenskapliga artiklar, vilka analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier; att få diagnosen var kaosartat; att känna trötthet, smärta och få en förändrad kropp; att känna osäkerhet kring läkemedel; att vilja ha stöd och förståelse; att hitta nya vägar att leva vidare. Att få diagnosen gav många förändringar i livet och en oro för framtiden. Stöd från omgivningen var viktigt.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters erfarenheter av ett cancerbesked. Cancerbeskedet väcker mycket tankar och känslor hos patienten samt att hela familjen blir påverkad av Sjukdomen. Litteraturstudie valdes som metod och en avsökning genomfördes av vetenskapliga artiklar i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. Femton artiklar inkluderades i studien som granskades och analyserades. Ur analysen kunde tre teman lyftas fram som beskrev patientens erfarenhet av att få ett cancerbesked.

Problemområde: Studiens problemområde omfattade den förändrade livsvärlden hos en familj då ett barn drabbas av cancer. Sjukdomen för med sig en ökad emotionell stress och de vanligaste reaktionerna är ångest, depression, ängslan, skuld, maktlöshet, utmattning och osäkerhet. Barnets cancer leder således till ett ökat livslidande hos samtliga familjemedlemmar. Syfte: Syftet med studien är att ur ett föräldraperspektiv belysa hur familjens livsvärld påverkas då ett av barnen drabbas av cancer samt hur situationen hanteras av familjen. Metod: För att besvara syftet användes en kvalitativ ansats där författarna utgick ifrån tre olika självbiografier.

I Sverige drabbas runt tvåhundra personer av ALS varje år. ALS är en sjukdom som oundvikligen leder till döden, där musklerna försvagas och slutligen leder till helförlamning. Intresse väcktes för Sjukdomen och frågan om det går att leva ett liv med god livskvalitet trots denna sjukdom uppstod. Syftet med denna studie är att belysa hur personer med ALS upplever livskvalitet. Metoden som användes var en kvalitativ litteraturstudie baserad på självbiografiska böcker.

HIV/AIDS är en av de största epidemierna i modern tid. Sedan Sjukdomen upptäcktes för 27 år sedan har den orsakat 25 miljoner människors död. Personer med kunskap om HIV-smittvägar, preventiva åtgärder samt utvecklad självförmåga har ofta högre medvetenhet om risker. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskans insatser för att förändra individers medvetenhet om smittspridning av HIV/AIDS. Metoden som användes var en litteraturstudie.

Bakgrund:Hjärtsvikt blir allt vanligare. Det krävs stor förändring och anpassning av livssituationen för både patienter och anhöriga. Många av de som får diagnosen saknar kunskap om hur de påverkas fysiskt, psykiskt och socialt. Syfte: Att belysa forskning som beskriver sjuksköterskans stöd i egenvårdsåtgärder som kan ge ökat välbefinnande hos patienter med kronisk hjärtsvikt. Metod: En litteraturstudie valdes där tretton artiklar har analyserats.

Globalt har cancersjukdomarna ökat de senaste åren. Bara i Sverige drabbas idag ungefär var tredje person av någon form av cancer under sin livstid. Därtill är cancer den näst vanligaste dödsorsaken i Sverige. Syftet med studien var att granska och sammanställa litteratur om patientens upplevelser av en cancerdiagnos och dess behandling. Databassökningen som gjordes i PubMed och PsycINFO resulterade i tio vetenskapliga artiklar som därefter genomgick en kvalitetsgranskning.