Syftet med denna studie var att beskriva hur personer med Multipel skleros (MS) upplever att Sjukdomen påverkar deras dagliga liv. Metoden var en beskrivande litteraturstudie. Arton vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ karaktär analyserades. Databaserna Medline via PubMed och Cinahl användes vid sökningen av artiklar. Huvudresultatet i denna studie visade att personer med MS upplevde att deras sjukdom och dess symtom hade en stor påverkan på det dagliga livet.

The purpose of our study has been to examine the methods of validation and reminiscences from an employee point of view. To answer our aim a qualitative disquisition with four assistant nurses and one pedagogue in craft was conducted. The result was divided into three different themes: the view on people with dementia, merits and demerits with the methods and to work with people with dementia. The analysis of the result was made from selected parts of the system theory and symbolic interaction theory.The result of our disquisition can be summarized in that all our interviewed persons above all only can see advantages with the methods and several express that they are good tools to use in their work with people with dementia. The majority of our interviewed persons make use of the methods in everyday, spontaneous, meetings with the elderly.

Alzheimers sjukdom är den vanligaste demensSjukdomen och är en av Sveriges största folksjukdomar. Sjukdomen medför kognitiva försämringar som under sjukdomsförloppet kan försämras påtagligt, vilket kan ställa höga krav på anhöriga som vårdar personer med Alzheimer sjukdom. Syfte: Att öka och fördjupa kunskapen om anhörigas upplevelser av att vårda personer med Alzheimers sjukdom i hemmet. Metod: En litteraturstudie där 11 kvalitativa artiklar granskades och analyserades. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier: Anhörigas positiva upplevelser av att vårda, anhörigas negativa upplevelser av att vårda samt behovet av stöd och information.

I dagens samhälle är bröstcancer en folksjukdom och allt fler yngre kvinnor får diagnosen. Kvinnor reagerar känslomässigt starkt när Sjukdomen hotar deras liv. Det är därför naturligt att kvinnan vid diagnosbeskedet kommer in i en chockfas vilket kan göra att viktig information om cancern blockeras. Syftet med denna studie är att belysa yngre kvinnors psykiska påverkan vid diagnosen bröstcancer. Metoden som användes var en litteraturstudie där resultatet var baserad på åtta kvalitativa artiklar vars innehåll granskades, tolkades och analyserades.

Sammanfattning Bristen på omvårdnadsforskning gällande anorexia nervosa är stor, det är därför viktigt att denna sjukdom uppmärksammas mer. Studiens syfte har varit att belysa hur kvinnor med anorexia nervosa beskriver livskvalitet under sjukdomstiden. Studien har genomförts som en litteraturstudie där resultatet bygger på tre skönlitterära böcker som kvinnorna själva skrivit. Som teoretisk referensram har Lawtons definition på livskvalitet används då denna definition stämmer överens med författarnas syn på begreppet livskvalitet. Resultatet uppmärksammade följande kategorier som viktiga för kvinnornas livskvalitet; längtan efter närhet, den dyrbara fritiden, störd autonomi och brist på empati, kamp om renhet, omgivningens brist på förståelse, flykt från verkligheten, trygghet genom Sjukdomen, samt sjukdomsinsikt.

Atopisk dermatit är en sjukdom som drabbar ungefär en tiondel av världens hundar. Sjukdomen ger som följd av allergenexponering symptom såsom klåda, hudlesioner och otitis externa. Patogenesen för atopisk dermatit är komplex och multifaktoriell. Målet med denna litteraturstudie var att undersöka hur genetiska och immunologiska faktorer bidrar till Sjukdomens patogenes. En obalans i T-hjälpar-(Th)-svaret vid atopisk dermatit är allmänt accepterad.

Bakgrund. Under historiens gång har sjukdomar varit förknippade med rädsla och fördomar, HIV/AIDS är i nuläget den mest ökande smittsamma Sjukdomen som har associationer med fördomar och skam. Detta ställer stora krav på vårdarens syn på HIV/AIDS och att kunna ge trygg vård som grundar sig på teoretisk och praktisk kunskap. Syftet. Syftet med denna Litteraturstudie är att fördjupa förståelsen för vårdarens känslor i mötet med personer smittade med HIV/AIDS och att undersöka orsaker till dessa känslor.

Patienter som är malnutrierade eller risk för sådan kan vara svåra att identifiera inom sjukvården, vilket i det postoperativa förloppet kan leda till komplikationer. Syftet med denna studie var att belysa vilken påverkan malnutrition kan ha på det postoperativa förloppet efter kirurgiskt ingrepp samt vilket tillvägagångssätt som används för att identifiera patienter med risk för malnutrition. Metoden var en litteraturstudie som granskade 10 vetenskapliga artiklar. Artiklarna hittades i PubMed, MedLine och Science Direkt. Resultatet visar att screeningmetoder som kan skilja på den underliggande Sjukdomen och malnutrition är mer tillförlitliga. Behandlingen blir mer effektiv eftersom orsaken till malnutritionen identifieras och kan åtgärdas. Risken för komplikationer ökar ju mer malnutrierade patienterna är.

Syftet med denna studie var att beskriva hur personer med Multipel skleros (MS) upplever att Sjukdomen påverkar deras dagliga liv. Metoden var en beskrivande litteraturstudie. Arton vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ karaktär analyserades. Databaserna Medline via PubMed och Cinahl användes vid sökningen av artiklar. Huvudresultatet i denna studie visade att personer med MS upplevde att deras sjukdom och dess symtom hade en stor påverkan på det dagliga livet.

Barn som lider av depression är ovanligt men i tonåren ökar Sjukdomen markant. Primärvården blir ofta den första vårdkontakten. Vårdpersonal inom primärvården känner inte alltid till symtomen för depression hos ungdomar. Om tonåringar inte får hjälp med sin depression kan det leda till sämre livskvalitet och försämrad prestation i skolan. Syftet med studien är att undersöka hur primärvården kan identifiera depression hos ungdomar.

På sjukhus och vårdcentraler har antalet vårdepisoder med alkohol- och drogrelaterade sjukdomar ökat drastiskt de senaste åren. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva vårdpersonals bemötande av personer som lever med alkohol-/drogberoende. Utifrån syftet formulerades tre frågeställningar. 24 artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Vårdpersonal upplevde känslor som oro, rädsla och utsatthet i möten med människor som lever med alkohol- eller drogberoende, vidare kände många att vårdpersonal de inte ville behandla dem och många saknade förståelse för Sjukdomen.

På sjukhus och vårdcentraler har antalet vårdepisoder med alkohol- och drogrelaterade sjukdomar ökat drastiskt de senaste åren. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva vårdpersonals bemötande av personer som lever med alkohol-/drogberoende. Utifrån syftet formulerades tre frågeställningar. 24 artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Vårdpersonal upplevde känslor som oro, rädsla och utsatthet i möten med människor som lever med alkohol- eller drogberoende, vidare kände många att vårdpersonal de inte ville behandla dem och många saknade förståelse för Sjukdomen. Rådgivning gavs i varierande utsträckning, men ett stort antal vårdpersonal var ovilliga att hjälpa, vilket ofta berodde på bristande kunskap.

Syftet med litteraturstudien är att belysa föräldrars erfarenheter av hur det är att ha ett barn med ätstörningar samt föräldrarnas erfarenheter av vården. Nio stycken vetenskapliga artiklar användes i litteraturstudien och samtliga artiklar har blivit granskade av etiska kommittéer. Åtta av artiklarna som användes var kvalitativa och en var kvantitativ. Efter syftet valdes sökorden som sedan användes i databaserna. Databaserna som användes var Pubmed, Swemed+ och Cinahl.

Studiens syfte: Har varit att beskriva upplevelser av möten med vårdpersonal hos patienter med anorexia. Studien är en litteraturstudie som är baserad på tre självbiografiska böcker. Bakgrund: Anorexia är en vanlig förekommande sjukdom där flickor drabbas oftare än pojkar. Lidande och välbefinnande är två vanliga inslag i Sjukdomen. Mötet och bemötandet mellan vårdpersonal och patient är viktigt då ett misstag från personalen kan leda till stor skada.

2800 kvinnor i Sverige insjuknar i gynekologisk cancer årligen. Vanliga behandlingsmetoder är kirurgi, strål- och cytostatikabehandling. Behandlingarna har visat fysisk och psykisk påverkan och att kvinnor med gynekologisk cancer oroar sig i större grad än andra patienter med andra cancerformer. Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser efter avslutad behandling av gynekologisk cancer. Uppsatsen genomfördes som en litteraturstudie där 12 artiklar analyserades.