Sökresultat:
899 Uppsatser om Sjöslag - Sida 45 av 60
Utformning och gestaltning av handikappanpassat gÀstboende i SÀlenfjÀllen
Med Skistar som uppdragsgivare ska ett omrÄde pÄ ca 28 000m2 projekteras för nytt gÀstboende i Lindvallen, SÀlen. Boendet ska handikappanpassas. Syftet med projektet Àr att ge Skistar en infallsvinkel pÄ hur omrÄdet kan utformas med speciellt hÀnseende pÄ en god handikappanpassning.Boendet riktas mot gÀster med eller utan handikapp som kommer för att semestra och utöva alpin skidÄkning. De handikapp som boendet riktar sig mot Àr personer med rörelsehinder som anvÀnder manuell eller liten eldriven rullstol samt personer med nedsatt syn eller hörsel. Eftersom detta Àr ett gÀstboende innefattas boendet inte under de regler som gÀller för handikappanpassning enligt Boverkets byggregler.
Konsulters pÄverkansmöjlighet under införandet av ett affÀrsystem : En utredning av konsulters egenskap att pÄverka utifrÄn variablerna legitimitet, angelÀgenhet och makt
VÀl fungerande affÀrssystem utgör idag en viktig del i företag och organisationers verksamhet. TyvÀrr Àr systemen som regel komplexa varför risken för problem och misslyckanden Àr uppenbara. DÄ tillrÀcklig kunskap och erfarenhet frÄn implementeringsarbeten dessutom ofta saknas i organisationer kontrakteras inte sÀllan externa konsulter för att bidra med hjÀlp. Att försöka underlÀtta ett implementeringsarbete genom att involvera externa konsulter kan dock skapa svÄrigheter av olika slag t.ex beroende pÄ en komplex relationsbild mellan konsulten i frÄga och klientorganisationens ingÄende aktörer.Denna studie antar en kvalitativ forskningsinriktning dÀr datainsamlingen skett genom ett antal semistrukturerade intervjuer med externa konsulter vars arbete involverar implementering av affÀrssystem. Studiens syfte Àr att undersöka vilka möjligheter externa konsulter anser sig ha att pÄverka implementering beroende pÄ sin positionering i relation till klientorganisationen och dess olika ingÄende parter.Analysarbetet baseras pÄ Mitchell et al.Žs (1997) Stakeholder-teori, dÀr attributen makt/inflytande(P), legitimitet (L) och angelÀgenhet (U) anvÀnds för att positionera konsulterna.
Turism i Stockholms skĂ€rgĂ„rd : - ur ett exportmognadsperspektivÂ
SammanfattningUppsatsens syfte Ă€r att undersöka och analysera hur nyckelaktörer arbetar med att göra Stockholms skĂ€rgĂ„rd till en exportmogen turistdestination. För att uppnĂ„ detta syfte har vi utgĂ„tt frĂ„n forskningsfrĂ„gan:·     Hur arbetar Stockholm skĂ€rgĂ„rds nyckelaktörer med destinationsutveckling och destinationsmarknadsföring för att attrahera fler internationella besökare?                                                             Sverige som turistdestination har ökat markant i attraktionsvĂ€rde under de senaste Ă„ren, och dĂ€rför mĂ„ste Sverige kunna leverera mer exportmogna destinationer, sĂ„ vi kan möta de utlĂ€ndska besökarnas behov och krav. Stockholms skĂ€rgĂ„rd bestĂ„r av nĂ€ra 30 000 öar och etablerades som ett turistparadis redan i början av 1900-talet i Sverige. Ăn idag ses skĂ€rgĂ„rden som en landsbygdsidyll och rekreationslandskap för mĂ„nga svenska fritidshusĂ€gare och turister.
Utan sprÄk Àr det svÄrt : Om lÀs- och skrivsvÄrigheter och svenska som andrasprÄk
Hur Àr det att komma ny till ett land dÀr du varken har sprÄket eller kÀnner igen kulturen? För de nyanlÀnda eleverna pÄbörjas en process vid denna tidpunkt. En process som syftar till att tillÀgna sig det svenska sprÄket och pÄ samma gÄng utvecklas i skolans alla Àmnen. En svÄr utmaning kan tyckas. Hur Àr det dÄ om det visar sig att du inte lÀr dig sprÄket i den takt som det förvÀntas av dig? Om du aldrig kÀnner att du förstÄr ordentligt och det visar sig att du har lÀs- och skrivsvÄrigheter.
Regional identitet : nÀr grÀnser Àndras
Den hĂ€r uppsatsens syfte Ă€r att ta reda hur olika regionala sammanslagningar eller en regions expansion kan komma att pĂ„verka mĂ€nniskan pĂ„ mikronivĂ„, dĂ€rtill skaffa sig en större förstĂ„else för vad regionala identiteter och dess samspel mellan och inom olika regioner innebĂ€r och Ă€ven skaffa sig en ökad förstĂ„else för fenomenet ?vi mot dem?.Fokus i uppsatsen Ă€r det förslag som Regeringens AnsvarskommittĂ© tagit fram angĂ„ende en sammanslagning av Sveriges lĂ€n till nio regioner, dĂ€r uppsatsen kommer att behandla vd som hĂ€nder med mĂ€nniskors regionala identitet vid en sĂ„dan sammanslagning. Förslaget innebĂ€r dĂ„ att VĂ€rmlands och Ărebro lĂ€n ska slĂ„s samman.Uppsatsen Ă€r uppbyggd pĂ„ studier av aktuell litteratur, dels genom tidsskrifter om politisk och kulturell geografi och dels genom noga utvald litteratur frĂ€mst inom Ă€mnet kulturgeografi. Den litteratur som studerats och valts ut har Ă€ven anvĂ€nts som teoretiska referensramar, pĂ„ vilken intervjufrĂ„gor baseras. Uppsatsen Ă€r sĂ„ledes Ă€ven delvis uppbyggd pĂ„ djupintervjuer, vilka sedan jĂ€mförs och analyseras tillsammans med teorin med hjĂ€lp av en analysmodell.Karlstadbor har en vĂ€ldigt stark identitet som vĂ€rmlĂ€nningar, vilka dĂ„ har sin identitet starkt kopplat till landskapet VĂ€rmland.
Att vÄrda asylsökande gravida kvinnor. En intervjustudie med barnmorskor inom mödrahÀlsovÄrden utifrÄn en hermeneutisk livsvÀrlsansats
Bakgrund: Globalt ses en ökad internationell migration dĂ€r Sverige varje Ă„r tar emottiotusentals asylsökande. De asylsökandes rĂ€ttigheter skyddas av internationella deklarationer och konventioner om mĂ€nskliga rĂ€ttigheter, dĂ€r rĂ€tten till hĂ€lsa Ă€r central. ĂndĂ„ lider asylsökande av hög grad av ohĂ€lsa, mycket till följd av deras status som asylsökande och den utsatthet som det medför. Att dessutom vara gravid gör dem extra utsatta trots att de har rĂ€tt till mödrahĂ€lsovĂ„rd pĂ„ samma villkor som icke-asylsökande i Sverige, dĂ„ de inte har rĂ€tt till övrig sjukvĂ„rd. Barnmorskor inom mödrahĂ€lsovĂ„rden arbetar för vĂ„rd pĂ„ lika villkor utifrĂ„n kompetensbeskrivningen och den etiska koden, men utifrĂ„n lagstiftningens begrĂ€nsningar riskerar barnmorskorna stĂ€llas inför professionsetiska dilemman i vĂ„rden av asylsökande gravida kvinnor.
Formgivning och konstruktion av larmsystem för marint bruk
Roland Ăhrvall, VD för Ro Rollytech AB, hade en idĂ© om ett bĂ„tskydd som med hjĂ€lp av GPS skulle kunna meddela bĂ„tĂ€garen om oönskad aktivitet, sĂ„som stöld eller inbrott. Genom projektet ?Ett entreprenöriellt universitet? förverkligades idĂ©en vid LuleĂ„ tekniska universitet. Den systemtekniska utvecklingen av larmet pĂ„börjades 2005 och utfördes av EISLAB (Embedded Internet System Laboratory) vid LTU. Efter tvĂ„ Ă„rs arbete var det yttre höljet det enda som kvarstod mellan idĂ© och verklig produkt.
Utformning av multifunktionella dagvattendammar : litteraturstudie och förslag
Genom historien har mycket mark dikats ut för att förbÀttra förutsÀttningarna för jordbruk. Det har dock medfört att vÀxter och djur förlorat livsmiljöer. Samtidigt har vattnets transport mot havet pÄskyndats vilket minskar den naturliga reningen och bidrar till övergödning av vattendrag och kustvatten. TÀtbebyggda omrÄden bidrar ocksÄ till ökade flöden eftersom andelen hÄrdgjorda ytor ökar nÀr tÀtorterna expanderar eller förtÀtas. HÄrdgjorda ytor hindrar vattnets naturliga infiltration i marken.
Viktiga vardagsmöten - om pedagogens yrkesetiska ansvar i mötet med förskolebarnen
Abstract
Titel: Viktiga vardagsmöten - om pedagogens yrkesetiska ansvar i mötet med förskolebarnen.
(Important everyday encounters - Teachers Ethical Responsibilities during contact with Preschool children.)
Författare: Anette Nilsson
Bakgrund: Fokuserar pÄ ?det nÀra? mötet med barnet, ansvaret i yrkesrollen, i vilka situationer pedagogen kan stÀllas inför val som utgör etiska dilemman, samt om betydelsen av den vuxnes personliga erfarenhet som redskap i förskolevardagen. Dessutom tas upp vad som Àr skrivet i styrdokument och i lÀrares yrkesetiska regler.
ProblemomrÄdet: Etik och ansvar i mötet med förskolebarnen
Syfte: Att undersöka hur pedagogerna tÀnker om etik, etisk och professionellt ansvar, om viktiga faktorer i mötet med barnen i vardagen samt om betydelsen av tidigare erfarenheter.
FrÄgestÀllningar: Vad anser pedagogen vara viktigt i bemötandet av barnen? Hur tÀnker pedagogen om professionellt respektive privat ansvar? Vilka etiska konflikter/dilemman uppfattar pedagogen som svÄra? Hur beskriver pedagogen förhÄllandet mellan egna erfarenheter (bakÄt i livet) och sitt handlande i vardagen i verksamheten pÄ förskolan?
Metod: Intervjuer med förskollÀrare i tvÄ steg - en skriftlig och en med hjÀlp av ljudupptagning.
Sjuksköterskan i rationaliseringstiderna : En kvalitativ studie om sjuksköterskors upplevelser av omstruktureringar inom vÄrden
Under de senaste Ärtiondena har det skett ett flertal omstruktureringar inom vÄrden, som influerats av industrins tekniska sÀtt att tÀnka, samt av New Public Management (NPM) som medfört ett ökat fokus pÄ effektivitet och utnyttjande av resurser. Dessa omstruktureringar har medfört stora förÀndringar för sjuksköterskorna, dÀr nedskÀrningar av personal Àr en del. Detta gör att man kan tala om en rationalisering av vÄrden. Syftet med denna studie Àr att se hur sjuksköterskor upplever denna rationalisering, och mer specifikt att studera hur de upplever att omstruktureringarna har pÄverkat arbetssituationen och kvaliteten i deras arbete, samt hur vÄrdcentraler som organisation utövar makt över dem. Studien bestÄr av fem semistrukturerade intervjuer med distriktssköterskor frÄn tvÄ vÄrdcentraler i Uppsala.
Unionsmedborgarskapet och rÀtten till socialt bistÄnd
Vilket rÀttssystem har enligt folkrÀtten företrÀde vid konflikt mellan folkrÀtten frÄn FN, Europakonventionen och gemen-skapsrÀtten, betrÀffande giltigheten av sÀkerhetsrÄdets resolutioner för bekÀmpande av den internationella terrorismen, i förhÄllande till mÀnskliga rÀttigheter?SÀkerhetsrÄdets resolutioner har Àndrat karaktÀr nÀr det gÀller att bekÀmpa vÀrldens terrorism. Genom sÄ kallade intelligenta sanktioner Àr sÀkerhetsrÄdets mÄl nu att frysa egendom för enskilda individer och företag, utan att de drabbade har nÄgon rÀtt till rÀttvis rÀttegÄng, efter att dessa svartlistats som knutna till terroristorganisationer. Svartlistningen sker pÄ mer eller mindre godtyckliga grunder som inte finner stöd inom folkrÀttens regler om jus cogens och sÀkerhetsrÄdet har förklarat att i kampen mot terrorismen Àr det nu tillÄtet att med alla medel slÄ tillbaka hot mot fred och sÀkerhet.MÀnskliga rÀttigheter utvecklades inom FN och dess stadga tillkom före Europakonventionen och torde i princip ha företrÀde framför konventionen och Europadomstolens praxis, vid tillÀmpning av principen lex posterior derogat priori.Dock har det tillskapats ett rÀttssystem av nytt slag (sui generis) inom gemenskaps-rÀtten, med ett starkare skydd för mÀnskliga rÀttigheter; i synnerhet egendomsrÀtten och rÀtten till rÀttvis domstolsprövning. Vid tillÀmpning av principen lex specialis legi generali derogat, torde dessa regler ha företrÀde framför de generella reglerna frÄn FN.EG-domstolens förstainstansrÀtt har i fallet Somaliasvenskarna (T-306/01) förklarat sig sjÀlv och unionen som bunden av FN:s stadga och sÀkerhetsrÄdets resolutioner och dÀrmed Äsidosatt egendomsskyddet och rÀtten till rÀttvis rÀttegÄng för unionsmedborgare.I fallet gÄr rÀtten emot tidigare praxis frÄn EG-domstolen, genom att förklara unionen som bunden av FN-stadgan och genom att tilldela EU-rÄdet en kompetens som inte stÄr att utlÀsa i fördragen.En orovÀckande frÄga Àr vilka rÀttigheter som kommer att inskrÀnkas framledes.
Kvinnors vÄld mot mÀn: En textanalytisk studie om hur fenomenet mansmisshandel skildras av allmÀnheten pÄ tvÄ debattforum
Studien handlar om svenska heterosexuella mÀn som Àr utsatta för olika typer av vÄld som utövas av kvinnor vilka mÀn har en relation till. Problemet handlar om att det finns ett relativt sÀtt att tala om dessa mÀn, i form av diskurser, samt sjÀlva debatten i stort. Bland annat grundar sig detta pÄ kombinationen av de tvÄ variablerna, kön och vÄld vilket i sin tur leder till Àmnets tabu dÀr Àven offerstatus ifrÄgasÀtts. Dock Àr syftet med studien inte att övertyga eller informera en viss mÄlgrupp om detta utan snarare att synligöra de eventuella uppfattningarna genom att redogöra och granska dem utifrÄn ett textanalytiskt perspektiv inspirerad av diskursanalys metoden. Den primÀra frÄgestÀllningen lyder: Hur karaktÀriseras mÀns utsatthet för vÄld som utövas av en kvinna? Metoden Àr sÄledes att studera innebörden i empirin vilket bestÄr av inlÀgg och kommentarer om mansmisshandel frÄn tvÄ olika internetsajter.
QR-kod och videoinstruktioner: ett mobilt lÀrande i industrin
Syftet med magisteruppsatsen Àr att undersöka om filminstruktioner ur ett pedagogsikt hÀnseende Àr bÀttre eller Ätminstone upplevs som bÀttre Àn andra typer av instruktioner. För att fÄ svar pÄ det har mina frÄgestÀllningar varit: Hur fungerar utbildningsfilm kopplat till QR-kod i industrin som verktyg för lÀrande? Hur upplever arbetarna olika typer av instruktioner? Vad krÀvs för att filmade instruktioner kopplade till QR-kod ska fungera som ett medel för lÀrande i industrin? Hur ser arbetarna pÄ kombinationen av QR-kod och video som instruktionsform? De metoder jag anvÀnde var av kvalitativ karaktÀr och bestod av observation, intervjuer, analys av filmade testningar samt experiment.Det finns för- och nackdelar med alla instruktionsformer och uppgiftens utformning, svÄrighetsgrad eller riskgrad styr preferens. Arbetarna i min undersökning föredrar filmade instruktioner pÄ grund av deras effektivitet, multimodalitet, individualisering samt tillgÀnglighet till expert. Försökspersonerna upplever dock att tekniken tar tid.
Ord och bild i samspel : En studie av sex högstadieelevers textstrategier vid kunskapsredovisning
VÄrt informationstÀta samhÀlle, som Àr fullt av texter och bilder, stÀller krav pÄ oss medborgare bÄde i vÄrt privatliv och i vÄrt arbetsliv. Dessa samhÀlleliga krav innebÀr bland annat att det inte lÀngre Àr tillrÀckligt att kunna lÀsa och skriva olika texter. Begreppet ?text? har fÄtt en vidgad betydelse och omfattar idag exempelvis Àven bilder av olika slag.I förskolan och de tidigare Ären i skolan, samt vid specialundervisning som exempelvis lÀs- och skrivsvÄrigheter anvÀnds ett vidgat textbegrepp i undervisningen. I de lÀgre Äldrarna Àr barns bilder en accepterad del av deras sprÄk.
FuktsÀkerhet för takkonstruktion med variabel ÄngspÀrr : TillÀmpning i modulhus
Byggbranschen har lÀnge brottats med fuktproblem som följts av fuktskador. Nya tekniska lösningar, som skall fÄ bukt med problemen, har inte alltid visat sig fungera. Med detta som bakgrund har en av dessa tekniska lösningar, en variabel ÄngspÀrr utretts.  Moelven Byggmodul AB tillverkar modulhus av olika slag och i detta arbete har en ny takkonstruktion hos ett av deras modulsystem undersökts utifrÄn ett fuktsÀkerhetsperspektiv. Det ursprungliga taket anvÀnder en ventilerad luftspalt för att ventilera bort fukt som kan förekomma.