Mot bakgrund av den omfattande förändring som Försvarsmakten påbörjat under namnet ?den nya krigföringen?, är det relevant att undersöka vilka system organisationen skall innehålla för att möta de framtida kraven. Syftet med denna uppsats är att klarlägga om eldrörs- respektive raketartilleri tillför något unikt så att en materiell förnyelse av artilleriet är motiverad. För att kunna värdera om artilleri tillför något unikt, beskrivs de krav på markmålsbekämpningsförmåga som kan förutsägas i tidsperspektivet 2010-2020. Därefter definieras artillerisystemförmåga och förmågan hos andra möjliga bekämpningssystem.

Militärstrategisk doktrin gavs ut 2002 och där kunde man för första gången läsa att Försvarsmaktens agerandeskall utgå från manövertänkande. Ett begrepp som varit känt sedan 1980-talet då bl.a. William S Lindetablerade det i samband med skrivandet av doktriner för amerikanska marinkåren. Här i Sverige har vi använtoch pratat om det sedan 1990-talet, men inte formellt uttryckt oss så i våra reglementen och styrandedokument.Med utgångspunkt från tiden efter andra världskriget och fram till millenniumskiftet gör denna undersökningennedslag vid tre tillfällen under perioden. Dessa nedslag markerar samtliga olika skiften för Försvarsmakten ochArmén.

Uppsatsen är inriktad på den militära delen i upprorsbekämpning och tar sin utgångspunkt i två stycken militärteoretikers teorier inom ämnet. Teoretikerna är John Mackinlay och David Kilcullen, som under 2009 utkom med varsin ny bok inom området, The Insurgent Archipelago samt The Accidental Guerilla. Den metod som arbetet vilar på är kvalitativ textanalys. Syftet med uppsatsen är att undersöka i vilken utsträckning som teorin och doktrinerna stämmer överrens. Därför har först teoretikernas syn på hur en utifrån kommande intervenerande styrka påverkar lokalbefolkningen analyserats.

För att en organisation ska kunna skapas, existera och utvecklas är internkommunikation en grundförutsättning, vilket gör att hela organisationen drabbas om kommunikationen inte fungerar. En god internkommunikation kan lyfta en verksamhet, motivera och öka känslan av delaktighet hos de anställda och generera arbetsglädje och positiv effekt på de anställdas arbetsinsats, vilket i slutänden har stor inverkan på organisationens resultat och framgång.Studien baseras på en kvalitativ undersökning av internkommunikationen ur ett systemteoretiskt perspektiv på ett medelstort bilföretag i södra Sverige. Tio semistrukturerade intervjuer har genomförts på två olika anläggningar med intervjupersoner från organisationens olika nivåer. Studien syftar till att öka kunskapen kring vilka kommunikationsstrukturer, rutiner och kanaler som skapar bäst förutsättningar för en effektiv internkommunikation med inriktning mot kommunikationen mellan ledning och medarbetare.Resultatet visar att det cirkulerar stora mängder information dagligen i organisationen. De anställda efterfrågade tydligare kommunikationsstrukturer, beskrivningar av kommunikationsansvar samt informationspolicys.

Denna kandidatuppsats analyserar hur den svenskkyrkliga självförståelsen ser ut inom Guds hus-projektet i Nacka församling utifrån ett religionsteologiskt perspektiv. Användandet av en empirisk teoretisk modell nämligen ?4 voices of theology? framtagen av Action Research ? Church & Society (ARCS) i Storbritannien har gjort det möjligt att beskriva hur den svenskkyrkliga självförståelsen ser ut inom Guds hus-projektet och hur denna självförståelse påverkar den religionsteologi som förmedlas ur ett svenskkyrkligt perspektiv. Genom att använda den empirisk teoretiska modellen bestående av fyra olika aspekter av teologi; adopterad, normativ, formell och operativ teologi har bilden av den svenskkyrkliga självförståelsen blivit tydligare. Den empiriska teorin har sedan ställts mot ett material från gruppintervjuer där företrädare för Nacka församling involverade i Guds hus-projektet; både anställda och förtroendevalda har blivit intervjuade utifrån frågeställningar som berör den svenskkyrkliga självförståelsen av Guds hus-projektet och religionsteologi. Efter att ha analyserat materialet är slutsatsen att Guds hus-projektet religionsteologi i synnerhet är en kontextuell och erfarenhetsgrundad religionsteologi. Guds hus-projektet har lett fram mot Diapraxis, vilket innebär att religionsteologin har omvandlats och blivit praktik. Församlingens företrädare uttrycker själva att vad man gör inom Guds hus-projektet är att vilja ta ett steg bortom religionsteologin till vad man själva beskriver som en ?uppenbarelseteologi? eller ?kärleksbudets teologi?. Begränsningarna i analysen är att den enbart baseras på företrädare från Svenska kyrkan, Nacka församling, vilket är ett av de tre samfund som Guds hus-projektet utgör.

Den här uppsatsen behandlar fordrans uppkomst vid offentligt ackord inom ramen för en företagsrekonstruktion. Tidpunkten för en fordrans uppkomst utgör skiljelinjen mellan de fordringar som ingår i ett offentligt ackord och övriga fordringar. I uppsatsen undersöks hur fordrans uppkomst vid offentligt ackord kan bestämmas, hur fordrans uppkomst vid offentligt ackord bestäms och hur fordrans uppkomst vid offentligt ackord ska bestämmas. Författaren presenterar fyra olika principer om hur fordrans uppkomst kan bestämmas. Principerna grundar sig på resonemang som återfinns i rättspraxis och doktrin och som behandlar fordrans uppkomst.

Uppsatsen syftar till att utreda två skatterättsliga frågor som uppkommit i samband med ett avvisat avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen avseende terminsavtal i ett incitamentsprogram. Frågorna är om terminer och terminsavtal utgör värdepapper och om eventuella förfoganderättsinskränkningar i dessa avtal har betydelse för förmånsbeskattningen. Utgångspunkten i uppsatsen är beslutet från Högsta förvaltningsdomstolen som avvisades och det därtill hörande förhandsbeskedet från Skatterättsnämnden.Utifrån de diskussioner som förts i uppsatsen kan författaren konstatera att terminer och terminsavtal kan klassificeras som värdepapper. Begreppet värdepapper är inte definierat i lagtext men utifrån praxis och doktrin samt viss EU-lagstiftning kan det utläsas att terminsavtal uppfyller de krav som ställs på en klassificering som värdepapper. När det gäller beskattning av en förmån krävs det att den anställde förvärvar ett värdepapper, annars utgör rättigheten en personaloption.Författaren anser att då ett terminsavtal ingår i ett incitamentsprogram så representerar det ett ekonomiskt värde för den anställde som ska förmånsbeskattas.

Denna uppsats har till syfte att lyfta fram den manliga diskriminering som finns i dagens Sverige. Det är viktigt att tidigt förstå att arbetet inte riktar sig mot kvinnor utan har till syfte att lyfta fram det som idag känns bortglömt, nämligen den manliga diskrimineringen. Visst ligger kvinnor i underläge på många områden, något som vi alla borde sträva efter för att ändra på. Men det som glöms bort, är att männen på andra områden ligger i kraftfullt underläge gentemot kvinnor och därmed ibland utsatta för ren diskriminering. Uppsatsen innehåller även olika beskrivningar för att ge en klarare bild för läsaren avseende jämställdhet och dess betydelse.

Denna uppsats syfte är att med hjälp av diskursanalys med inriktning på bildanalys och samspelet mellan text och bild, jämföra kampanjerna ?Det där löser sig säkert? med dem på temat ?Vad håller du på med?? för att utröna om deras syfte, innehåll och diskurs förändrats över tiden och i så fall på vilket sätt. Detta syfte tar sig uttryck i följande huvudfrågor:Vilken diskurs använder sig Försvarsmaktens reklamkampanjer av?Hur skiljer sig diskursen i reklamkampanjerna från varandra?När det gäller fråga ett ovan visar uppsatsen att det som de båda kampanjerna diskursmässigt har gemensamt är att den övergripande säkerhetspolitiska diskurs som förmedlas genom bilderna, är den nya säkerhetspolitiska doktrin som gör gällande att det moderna samhällets primära hot inte är det totala kriget utan en komplex hotmiljö bestående av allt ifrån instabila länder i när och fjärran, terrorism och naturkatastrofer. Ingen av kampanjerna förmedlar dock visuellt på ett mer utförligt sätt vad Försvarsmakten egentligen sysslar med.När det gäller fråga två ovan påvisar uppsatsen följande skillnader mellan de båda kampanjerna.

Antalet hästar ökar kontinuerligt i Sverige och därmed ökar även handeln med dessa. De flesta köp sker utan några problem men i en del fall uppstår komplikationer då hästen inte uppfyller köparens förväntningar. Eftersom det vid ett hästköp ofta rör sig om betydande belopp är det av största vikt för köparen att hästen kan användas till det avsedda ändamålet. Ett felaktigt köp kan leda till betydande ekonomiska konsekvenser för köparen och kan sluta med en tvist med säljaren. Köparen kan endast med framgång åberopa de fel som varit dolda vid köpet.

I denna uppsats har vi fördjupat oss i begreppet otillbörlig förmån gällande mutbrott. Uppsatsen riktar sig till både juridiskt kunniga och oskolade personer, eftersom vi har kommit till slutsatsen att en otillbörlig förmån juridiskt sett skiljer sig från hur begreppet används i folkmun. Med den här uppsatsen vill vi ge, såväl personer med som utan juridiska kunskaper, både en djupare förståelse för begreppet otillbörlig förmån men även konkret vägledning gällande hur en person bör handla i vissa situationer.För att kunna fastställa vad som utgör en otillbörlig förmån har vi analyserat och förklarat vilka omständigheter som domstolarna beaktar vid en bedömning. Vår utgångspunkt var att med hjälp av rättsfall, doktrin och juridiskt erkända riktlinjer försöka finna gränsdragningen mellan en tillbörlig- och en otillbörlig förmån.Vi har även förklarat hur mutlagstiftningen har förändrats från dess tillkomst på medeltiden fram till dagens (2012 års) lagstiftning. Vi har även tagit upp den förändring av mutlagstiftningen som skedde 2012, varför denna förändring har skett och vad den innebär.Genom detta arbete har vi nått en slutsats i frågan om att dagens mutbrottslagstiftning är för generellt utformad och därmed gör den svårtolkad.

Personalarbetet har sedan det introducerades i organisationer präglats av ett skiftande fokus och en otydlig ansvarsfördelning. Detta har resulterat i att personalchefers arbetsroll saknar tydliga gränser och ofta slits mellan att vara operativ och strategisk. Tidigare forskning visar att organisationsstrukturen skapar olika hinder och möjligheter för arbetsrollen och dess inflytande i organisationen. Samtidigt saknar personalchefer ofta den makt och prestige som traditionellt sätt finns i en chefsroll, vilket ytterligare bidrar till att skapa en komplexitet i arbetsrollen. Syftet med studien är att utifrån intervjuer med fem decentraliserat organiserade personalchefer skapa kunskap om hur personalchefer upplever sin arbetsroll och sitt inflytande i organisationen.

Efter 1987 års reform av ärvdabalken fick efterlevande make arvsrätt framför makars gemensamma barn. Barn till den första avlidne maken men inte till den efterlevande, så kallade särkullbarn, fick behålla sin omedelbara arvsrätt. Syftet med lagändringen var dels att stärka den efterlevande makens ställning så att denne inte skulle behöva flytta från det gemensamma hemmet, dels att skydda särkullbarnets arvsrätt. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka huruvida syftet med lagändringen fått avsedd effekt samt hur särkullbarnets omedelbara arvsrätt påverkar efterlevande makes samt makars gemensamma bröstarvingars arvsrätt vid ett arvskifte. I arbetet har traditionell juridisk metod använts vilket innebär att lagtext, förarbeten, praxis och doktrin har studerats.

Detta arbete behandlar avtalsbundenhet, med särskild inriktning på huruvida det är möjligt att avtalsbundenhet inträffar mellan förhandlingsparter under förhandlingar inom svensk avtalsrätt. Avtalslagens regler ger inte några klara regler på området och det går inte heller att skönja någon tydlig linje i varken doktrin eller praxis. Dagens kommersiella avtal föregås ofta av långa, komplexa och resurskrävande förhandlingar och står i kontrast till avtalslagens enkelt utformade anbud-accept modell som tillkom för snart ett sekel sedan. Den nordiska avtalsrätten vilar på att en part skall kunna förlita sig på motpartens agerande vilket i slutändan skall leda till att ett bindande avtal kommer till stånd. I praktiken är dock lojalitetspliktens legitimitet ifrågasatt och det råder oklarhet i huruvida det går att successivt bli bunden till ett avtal.

Komponentavskrivning blev aktuellt i samband med att EU valde att följa de standarder som IASB utfärdade. Efter införandet av K3-regelverk för svenska företag kom det att bli ännu mer aktuellt med komponentavskrivning i Sverige.Då tidigare forskning har riktat kritik mot komponentavskrivning, fann vi det intressant att undersöka vilka svårigheter som kan finnas med komponentavskrivning i ett petrokemiskt företag utifrån två olika perspektiv. Med detta som grund valde vi att undersöka vilka svårigheter som fanns utifrån ett redovisningsperspektiv och ett operativt perspektiv samt att undersöka hur interaktionen går till mellan dessa två perspektiv.Den teoretiska referensramen i arbetet innefattar svensk praxis, IAS 16, K3-regelverk, komponentavskrivning, kritik mot komponentavskrivning, redovisningsfunktionen och operativa verksamheten. Empirin utgörs av intervjuer som är utförda hos det petrokemiska företaget Borealis där vi har undersökt vilka svårigheter som finns med komponentavskrivning i redovisningsfunktionen samt den operativa verksamheten. Vi har även undersökt hur interaktionen gällande komponentavskrivning ser ut mellan redovisningsfunktionen och den operativa verksamheten.