Sökresultat:
600 Uppsatser om Sjöoperativ doktrin - Sida 14 av 40
Kommersialisering av allemansrÀtten: vilka miljökrav kan stÀllas pÄ utövare av allemansrÀtten?
Uppsatsen syftar dels till att analysera allemansrÀttens kommersiella utnyttjande, dels till att undersöka vilka miljökrav som stÀlls pÄ utövaren av allemansrÀtt samt vilka instrument tillsynsmyndigheten har för att skydda miljön vid ett allemansrÀttsligt utnyttjande. Undersök-ningen har utförts genom studier av lagstiftning, propositioner, rÀttsfall och doktrin. Resultatet visar att ett kommersiellt utnyttjande av allemansrÀtten Àr tillÄtet enligt svensk rÀtt men att utnyttjandet kan förbjudas om det blir alltför intensivt och ger upphov till skador och andra olÀgenheter för markÀgaren. Undersökningen visar Àven att det stÀlls lÄngtgÄende miljökrav pÄ en utövare av allemansrÀtt och att tillsynsmyndighet kan vidta ÄtgÀrder om kraven inte efterlevs. Naturen lider trots detta skada, pÄ vissa platser, p.g.a.
Samordning av interna materialtransporter: En fallstudie vid LKAB
I dagens globala marknad kan företag runt om i vÀrlden konkurrera om samma kunder. Detta gör att betydelsen för logistik ökar och företag stÀndigt strÀvar efter att effektivisera sina logistiska processer för att inte tappa konkurrenskraft. För företag inom rÄvarubranschen och specifikt gruvbranschen Àr det Ànnu viktigare att ha en sÄ effektiv logistik som möjligt eftersom att dessa företag inte kan pÄverka sina priser i nÄgon större utstrÀckning. För gruvföretag Àr en viktig del av logistiken den interna materialförsörjningen dÄ sena leveranser kan medföra vÀldigt kostsamma stopp i verksamheten.I det hÀr examensarbetet har ett gruvföretags samordning av interna materialtransporter undersökts. Syftet med examensarbetet var att undersöka hur interna materialtransporter inom ett gruvföretag kan samordnas pÄ ett effektivt sÀtt.
Utredningsprocessen gÀllande unga lagövertrÀdare
FrÄgan om ungdomsbrottslighet gÀller inte bara pÄföljdssystemet utan Àven myndigheternas handlÀggning av Àrenden som gÀller unga misstÀnkta. Ansvar för de unga delas mellan socialtjÀnsten och rÀttsvÀsendet. Syftet med denna uppsats Àr att utreda vilka lagar som gÀller unga lagövertrÀdare i olika Äldersgrupper samt hur de lagarna förhÄller sig till varandra. Vidare Àr uppsatsens syfte en jÀmförelse av myndigheternas befogenheter vid brottsutredning. I uppsatsen anvÀnds traditionell juridisk metod, som innebÀr anvÀndande av lag, förarbetena, praxis och doktrin.
Vargen i Skandinavien: En komparativ analys av den svenska och finska lagstiftningen för gynnsam bevarandestatus av varg
Uppsatsens syfte Àr att analysera hur rÀttsreglerna för förvaltningsjakt pÄ varg utformats inom svensk och finsk rÀtt. Uppsatsen Àr av traditionell rÀttsvetenskaplig metod med fokus pÄ den svenska lagstiftningen, och i nÄgot mindre utstrÀckning, den finska. Utredningen har utförts frÀmst genom studier av lagstiftning, förarbeten, praxis och doktrin, dÀrefter har de olika lÀndernas statliga utredningar och förvaltningsplaner studerats för en komparativ analys med syfte att synliggöra likheter och skillnader mellan lagstiftning. Resultatet visar att vargens nÀrvaro blir till kÀnslomÀssig frÄga för de som vistas i skog och mark, tryggheten vi tidigare upplevts i skogen Àr inte lÀngre en garanti. Sverige och Finland har i stor utstrÀckning liknande lagstiftning och problem inom vargfrÄgorna och vÀljer Àven till stor del att försöka lösa dessa pÄ samma sÀtt..
Avtalslagen - finns behov av förÀndring?
MÄlet med denna uppsats var att undersöka om den svenska avtalslagen Àr i behov av förÀndring och behöver bli mer internationell. Uppsatsen har undersökt vilka internationella avtalsrÀttsliga alternativ som finns att tillgÄ samt det pÄgÄende arbetet inom EU angÄende en gemensam europeisk civillag. Vid författandet av uppsatsen har utgÄngspunkten varit den svenska avtalsrÀtten och vad som Àr bÀst för Sverige. Materialet som frÀmst anvÀnts har bestÄtt av bÄde internationell och nationell lagtext och doktrin. Sverige har Àn sÄ lÀnge klarat sig med den nationella avtalslagen.
Gemensamhetsyta vid LSS-boenden en rÀttighet?
Uppsatsens huvudsakliga syfte Àr att undersöka dels vilket rÀttsomrÄde som skall anvÀndas vid hyresberÀkning av gemensamhetsytor vid sÀrskilt boende, dels vilket stöd i lagstiftning, prejudikat eller doktrin som finns för att anvÀnda sig av antingen 12 kap. JB (hyreslagen) eller lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) i hyresÀttning av gemensamhetsytor. Jag har avgrÀnsat mig till LSS boende med inriktning mot hyressÀttning av gemensamhetsytor. I uppsatsen presenteras hyreslagen, socialtjÀnstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och deras relation till sÀrskilda boenden. Litteraturstudier och intervjuer ligger till grund för uppsatsen.
Information och kommunikation inom ett företag, under en stor ekonomisk förÀndring
I uppsatsen redogörs för hur information och kommunikation utformas och förmedlas i ett företag under en stor ekonomisk förÀndring. Syftet med forskningen Àr att undersöka hur information och kommunikation kan fungera mellan strategisk, taktisk och operativ nivÄ för att nÄ fram med budskapet och för att processen ska bli sÄ effektiv som möjligt. Syftet behandlar Àven kommunikationsmediets pÄverkan. Kommunikation Àr en komplicerad process dÀr brister ofta förekommer, detta kan leda till att budskapet uppfattas felaktigt och syftet med processen uteblir. I val av medie Àr det dÀrför viktigt att ta hÀnsyn till sÀndare, mottagare och meddelandets situation.
Plastals konkurs : ur fabriken i Simrishamns perspektiv
Finanskrisen som utbröt i slutet av sommaren Är 2008 har orsakat kris för mÄnga företag. Bilindustrin som redan hade en överkapacitet drabbades hÄrt dÄ nybilsförsÀljningen sjönk drastiskt. Plastalkoncernen som var en stor underleverantörerna till den europeiska bilindustrin blev försatta i konkurs den 5 mars Är 2009.Syftet med uppsatsen var att förstÄ vad som hÀnder i ett tillverkningsföretag som gÄr i konkurs och som sedan nybildas. Uppsatsen Àr skriven ur Plastals fabrik i Simrishamn perspektiv. Undersökningen har genomförts pÄ plats pÄ Plastals fabrik i Simrishamn dÀr bÄde operativ och ledande personal har intervjuats.Slutsatsen av den hÀr uppsatsen Àr att en konkurs berör alla företagets intressenter.
UnderprisöverlÄtelse - var gÄr grÀnsen mellan en hel verksamhet och en verksamhetsgren?
Syftet med denna uppsats var att studera grÀnsdragningsproblematiken kring en hel verksamhet och en verksamhetsgren. För att kunna realisera vÄrt syfte anvÀnde vi oss av den sÄ kallade rÀttskÀllelÀran vilket innebÀr att vi lÀste lag och förarbetena till dessa. Vidare lÀste vi Àven rÀttsfall och doktrin. Efter att ha studerat rÀttskÀllorna insÄg vi att lagen Àr vÀldigt vag i sin definition kring en hel verksamhet och en verksamhetsgren. DÀrför fick vi koncentrera oss pÄ vad praxis sÀger.
Logistikdoktrin ett mÄste?
Den svenska Försvarsmakten har genomgÄtt efterkrigstidens störstaförÀndring. Försvarsmakten skiftar fokus frÄn invasionsförsvar till insatsförsvar. I dettaskifte av fokus eller som det kallas ominriktning sÄ utgör internationella insatser en viktigdel av Försvarsmaktens uppgifter. I vilken riktning logistiken skall gÄ har det inteskrivits sÄ mycket om.I denna uppsats beskrivs och analyseras processen avseende skrivandet av en svensklogistikdoktrin. Med ett policyanalytiskt perspektiv som teori studeras denna process.I uppsatsen beskrivs vilka alternativ som studerats för att kunna utgöra en grund för densvenska logistikdoktrinen.
Snabba lÄn : Processen för finansbolagens riskhantering av snabba lÄn
Syftet med föreliggande studie var att försöka reda i litteraturen kring tvÄ vÀlkÀnda begrepp inom Affective Forecasting nÀmligen Impact Bias, som innebÀr att mÀnniskor har en tendens att överskatta i vilken utstrÀckning de kommer att uppleva en viss kÀnsla i en framtida situation Àn vad som senare visar sig vara fallet, och Empathy Gaps, som innebÀr att mÀnniskor har en tendens att underskatta i vilken grad kÀnslotillstÄnd kommer att pÄverka deras preferenser i en framtida situation samt pröva dessa begrepp i en och samma enkÀtundersökning. Etthundra sextiotvÄ studenter, slumpvist uppdelade i tvÄ grupper, KÀnslogrupp och Preferensgrupp, deltog frivilligt i undersökningen. EnkÀtundersökningen var en mixad design med grupp (kÀnsla kontra preferens) som mellangruppsfaktor och förtest kontra eftertest som inomgruppsfaktor. I studien visade samtliga gruppers resultat i linje med Impact Bias teorin, dvs. att deltagarna i bÄde KÀnslogrupp och Preferensgrupp skattade lÀgre i eftertest (actual) Àn pretest (forecasting).
Information och kommunikation inom ett företag, under en stor ekonomisk förÀndring
I uppsatsen redogörs för hur information och kommunikation utformas och förmedlas i ett företag under en stor ekonomisk förÀndring. Syftet med forskningen Àr att undersöka hur information och kommunikation kan fungera mellan strategisk, taktisk och operativ nivÄ för att nÄ fram med budskapet och för att processen ska bli sÄ effektiv som möjligt. Syftet behandlar Àven kommunikationsmediets pÄverkan. Kommunikation Àr en komplicerad process dÀr brister ofta förekommer, detta kan leda till att budskapet uppfattas felaktigt och syftet med processen uteblir. I val av medie Àr det dÀrför viktigt att ta hÀnsyn till sÀndare, mottagare och meddelandets situation.
Stridsteknikens oförÀnderlighet : Eld - rörelse - skydd
Syftet med uppsatsen Àr att förklara de stridstekniska principerna genom en historisk Äterblick som undersöker om det finns en oförÀnderlighet i stridens grunder. Uppsatsen Àmnar pröva teorin om stridens grunder, eld ? rörelse ? skydd. Uppsatsen tar utgÄngspunkt i Erwin Rommels slutsatser efter första vÀrldskriget och jÀmför dessa mot modern svenskt infanterireglemente för att utröna om teorin om stridens grunder Àr bestÀndig. I samband med detta eftersöks Àven indikatorer som kan vara de bakomliggande faktorerna till varför striden pÄ lÀgre taktisk nivÄ kan vara sig lik trots att krig kan ta sig olika i uttryck. Uppsatsens slutsats Àr att om grundlÀggande faktorer i mÀnniskans natur och vÄr fysiska vÀrld Àr konstanta och oförÀnderliga och dessa styr striden pÄ lÀgre militÀra nivÄer Àr Àven stridens grunder bestÀndiga. AlltsÄ kommer mÀnsklig konflikt att se likadan ut pÄ de lÀgre militÀra nivÄerna, oavsett tidsÄlder.
Samverkan för en bÀttre folkhÀlsa : erfarenheter av tvÄ hÀlsoprojekt
Rapportens syfte Àr dels att göra en samlad beskrivning och en kritisk granskning av tvÄ hÀlsoprojekt som baseras pÄ samverkan mellan olika aktörer, dels att undersöka den valda projektformens möjligheter för ett hÀlsofrÀmjande arbete. Projektet HÀlsoarbete i samverkan bygger pÄ samverkan mellan olika aktörer i en kommun, frÄn förskola till nÀringsliv, och projektet Idrott och folkhÀlsa mellan idrottsrörelsen och flera landsting.Projekten har bedrivits under relativt lÄng tid och dÀrför Àr det empiriska materialet i form av skriftligt material, som bl.a. prospekt, projektplaner, protokoll, utvÀrderingar och utbildningsmaterial, omfattande. Utöver detta har intervjuer gjorts. Dessutom har jag som utvÀrderare ocksÄ haft en delvis operativ roll i projekten som givit en god kÀnnedom.Analysen visar att hÀlsoprojekten bedrivit en betydande verksamhet som nÄtt mÄnga, inte minst barn och ungdomar.
Skillnader mellan pojkar och flickor - : en utredning av 3 § i Lagen (1990:52) med sÀrskilda bestÀmmelser om vÄrd av unga
SamhÀllet har ett speciellt ansvar för barn och unga och inom socialtjÀnsten ska socialnÀmnden tillsammans med förÀldrarna bidra till att de unga fÄr sÀkra och trygga uppvÀxtförhÄllanden och i övrigt gynnsamma levnadsvillkor. Om ungdomar pÄ grund av sitt beteende Àr i behov av vÄrd kan socialnÀmnden omhÀnderta dessa ungdomar för att de inte ska utsÀtta sig sjÀlva för fara. Syftet med uppsatsen var att göra en utredning av 3 § i Lagen (1990:52) med sÀrskilda bestÀmmelser om vÄrd av unga (LVU) med en genusteoretisk ansats för att ta reda pÄ om paragrafen var könsneutral eller inte. Avsikten var dessutom att ta reda pÄ vad de olika rekvisiten i paragrafen betyder och hur man skulle tolka dessa. Uppsatsen var kvalitativ med en rÀttsdogmatisk ansats och det material som anvÀndes var i första hand rÀttskÀllor sÄ som lagtext, förarbeten och doktrin.