Sök:

Sökresultat:

600 Uppsatser om Sjöoperativ doktrin - Sida 11 av 40

IRA och de grundlÀggande förmÄgorna

Svensk doktrin framhÄller sex grundlÀggande förmÄgor för analys av motstÄndaren. Dessa Àr ledning, uthÄllighet, und/info, rörlighet, verkan och skydd.FörmÄgorna Àr en tankemodell avsedd för att nÄ maximal effekt i sitt agerande. De Àr stÀndigt nÀrvarande pÄ stridsfÀltet, de pÄverkas av varandra och deras betydelse varierar över tid. Syftet med uppsatsen Àr att belysa IRA utveckling mellan 1968-1974 utifrÄn de sex grundlÀggande förmÄgorna.Resultatet visar att IRA utveckling under tiden för studien frÀmst skedde inom förmÄgan verkan, andra förmÄgor som ledning och und/info tog lÀngre tid att utveckla. En orsak till detta kan vara att studien omfattar inledningen av konflikten och IRA utveckling mot att bli en icke-statlig vÀpnad aktör..

Bortförda barn

Syftet med vÄr uppsats har varit att analysera de lagar som aktualiseras nÀr ett barn olovligt har förts bort eller kvarhÄllits i en annan stat. 1980 Ärs Haagkonvention och 1980 Ärs EuroparÄdskonvention har kommit till för att trygga ett barns uppvÀxt i en invand miljö. MÄnga lÀnder har ratificerat dessa och i Sverige finns de införlivade i lag (1989:14) om verkstÀllighet och erkÀnnande av utlÀndska vÄrdnadsavgöranden m.m. och om överflyttning av barn. Med hjÀlp av lagtext, förarbeten, konventioner, doktrin, sökning pÄ Internet, och utvalda rÀttsfall har vi förstÄtt hur lagen tillÀmpas i praktiken och vad begrepp sÄsom ?beaktansvÀrda skÀl? och ?hemvist? innebÀr.

Avtalsservitut: Servitutsrekvisitens innebörd

Denna uppsats Àr Àmnad att klargöra innebörden av servitutsrekvisiten som Äterfinns i 14 kap. 1§ JB och som reglerar upprÀttandet av avtalsservitut. I uppsatsen diskuteras ocksÄ om anvÀndandet av servitutsrekvisit Àr tillrÀckligt för att avgöra om avtalsservitut kan godkÀnnas. Det finns de som menar att det istÀllet borde faststÀllas ett antal fall dÀr avtalsservitut kan fÄ tillÀmpas. Genom att studera förarbeten, lag, praxis och doktrin har jag tolkat och sammanstÀllt den tilltÀnkta anvÀndningen av avtalsservitut och kommit fram till att utan servitutsrekvisiten skulle det inte finnas möjlighet att finna nya anvÀndningsomrÄden för avtalsservituten.

Analytisk dimensionering av rÀddningstjÀnsten i SkÄne NordvÀst

This report is a part of the process of enhanced cooperation between fire rescue services in the region of North West Scania. The aim of the report is to study and analyze how the fire rescue service should be structured, in terms of rescue units and personnel, if no account is to be taking to the current organization. Two types of accident are considered in the report, traffic accidents and building fires. These are more affected by decreased response time than other accidents. Several suggested organizations are presented and they are evaluated with the computer program REP.

Nedskrivning, reversering och uppskrivning i skatterÀtten : En studie av fyra tillgÄngsslag

PÄ det svenska företagsbeskattningens omrÄde finns det ett nÀra samband mellan skatterÀtten och redovisningsrÀtten. Det Àr dock inte klart huruvida ovan nÀmnda samband existerar i varje enskilt fall. VÀrdeförÀndringar av tillgÄngar kan i redovisningen resultera i en uppskrivning, nedskrivning eller Äterföring av tidigare gjord nedskrivning. I denna uppsats skall jag försöka analysera hur en vÀrdeförÀndring av ovan nÀmnt slag skall behandlas i skatterÀtten. Jag studerar fyra typer av tillgÄngsslag, vilka Àr inventarier, byggnader, aktier samt immateriella tillgÄngar.

AllemansrÀtt i Sverige och Norge

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur den politiska debatten i Sverige sett ut över tid och pÄ sÄ sÀtt söka klarhet i varför Sverige inte följt Norges exempel och specificerat allemansrÀttens innehÄll genom lagstiftning. Ansatsen med uppsatsen Àr komparativ och undersökningen har utförts genom studier av lagstiftning, propositioner, motioner, debatter, utredningar och doktrin frÄn Sverige och Norge. Resultatet visar att en eventuell allemansrÀttslig lagstiftning Àr en omdebatterad frÄga i Sverige. De argument som anvÀnds mot en svensk allemansrÀttslig lagstiftning i den politiska debatten diskuterades Àven i det norska lagstiftningsarbetet som resulterade i ?Friluftsloven?.

USA Counterinsurgency VS. Galula

SÀkerhetslÀget i Afghanistan har försÀmrats pÄ senare Är och konflikten har trappats upp. Detta beror naturligtvis pÄ mÄnga olika saker men jag har valt att titta pÄ den amerikanska doktrinen som avhandlar irreguljÀra konflikter (counterinsurgency). Hur ser den utjÀmfört med Galulas teori vad avser operationer i en irreguljÀr konflikt? För att undersöka detta har jag utgÄtt frÄn Galulas teori för att jÀmföra den med den amerikanska doktrinen. Genom att titta pÄ olika skeden som Galula delat upp sina operationer i har jag sedan undersökt vad den amerikanska doktrinen sÀger om dessa.

AttitydförÀndringar hos lagstiftaren i den svenska sjukförsÀkringen

I den svenska sjukförsÀkringen har lÀngden pÄ sjukfallen stÀndigt ökat sedan 1980-talet. Denna trend har politiker försökt vÀnda för att istÀllet fÄ fler mÀnniskor tillbaka till arbete. Syftet med uppsatsen har varit att se pÄ vilket sÀtt en attitydförÀndring skett hos lagstiftaren över tid i sjukförsÀkringen. För att uppnÄ detta har flera mindre frÄgestÀllningar besvarats för att ge konkreta exempel som stöd. Utvecklingen har gÄtt frÄn att sjukförsÀkringen frÀmst handlat om trygghet vid inkomstbortfall pÄ grund av sjukdom, till att handla om arbetslinjen.

En levande organisation : En studie om rekrytering och organisationskultur

Syftet med uppsatsen Àr att försöka fÄ en inblick i hur viktigt det anses vara att en nyanstÀlld ?matchar? en organisation i form av personlighet och vÀrderingar, snarare Àn att denne besitter rÀtt yrkeskunskaper. Syftet Àr Àven att utreda om det finns en existerande organisationskultur pÄ ett industriföretag, samt hur genomgÄende denna kultur verkar vara. Avslutningsvis har författarna försökt utreda hur nya medarbetare socialiseras in i den undersökta organisationens kultur. Resultaten Àr baserade pÄ tre gruppintervjuer med operativ personal, intervjuer med tvÄ personer frÄn organisationens ledningsgrupp, samt intervjuer med tvÄ olika rekryteringsföretag.

NödvÀrn. RÀtten till sjÀlvförsvar

Syftet med mitt arbete Àr att genom lag, förarbeten, praxis samt doktrin försöka utröna var grÀnserna för nödvÀrn gÄr. Jag har Àven undersökt hur lÄngt grÀnserna för nödvÀrn strÀcker sig samt hur rekvisiten ?ej uppenbart oförsvarligt? samt ?svÄrligen kunnat besinna sig? tillÀmpas i praktiken och hur det ser ut i teorin. Jag har börjat med en kort historisk tillbakablick för att sedan gÄ igenom de rekvisit som finns inom relevant del av straffrÀttens omrÄde. Vad gÀller nödvÀrn, putativt nödvÀrn samt nödvÀrnsexcess Àr det inte de enda ansvarsfrihetsgrunder jag gÄtt igenom dÄ det i sig inte ger en tillrÀcklig bild över omrÄdet.

Brottsprovokation - Studie av gÀllande rÀtt och Àmnets aktuella utveckling

Att polisen i sitt arbete aktivt ska ha rÀtt att provocera personer att begÄ brott har lÀnge varit en infekterad frÄga. Eftersom en polis har möjligheten att beivra andras handlingar, blir ocksÄ frÄgan om polisens möjlighet att sjÀlv fÄ provocera andra till att begÄ brott intressant. Detta arbete behandlar primÀrt om vilken stÀllning brottsprovokation har i Sverige idag. Arbetet har som utgÄngspunkt tvÄ perspektiv. Dels den provocerandes, dÀr framförallt tillÄtligheten av brottsprovokation i stort berörs. Dels i situationen för den som blivit utsatt för en provokation.

Arbetstagarens kritikrÀtt

Denna uppsats har som mÄlsÀttning att pÄ ett enkelt och överskÄdligt sÀtt redogöra för den gÀllande rÀtten som finns inom omrÄdet kritikrÀtt, uppsatsen bygger till stor del pÄ den av arbetsdomstolen utarbetade praxis som finns inom omrÄdet. Utöver arbetsdomstolens praxis behandlar uppsatsen Àven andra rÀttskÀllor i form av förarbeten, doktrin och lagar. Resultatet av uppsatsen utgör en grund för de förutsÀttningar som finns pÄ den svenska arbetsmarknaden. Denna grund utgör bÄde begrÀnsar och möjliggör kritik frÄn arbetstagaren mot arbetsgivaren. OmrÄden som tas upp i uppsatsen Àr bland annat sekretess, allmÀnhetens intresse, lojalitetsplikt och anonym kritik.

Logistisk interoperabilitet vid multinationella operationer : finns förmÄgan till samarbete idag mellan logistiksystemen i USA, Storbritannien, Tyskland och Sverige?

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur förmÄgan till interoperabilitet ser ut i dag, mellanlogistiksystem i USA, Storbritannien, Tyskand och Sverige, utifrÄn en övergripande nivÄ.Uppsatsen grundar sig pÄ litteraturstudier och har genomförts med utgÄngspunkt i manöverteorinoch teorin om operativ logistik.Den empiriska undersökningen bestÄr av en jÀmförelse av lÀndernas nyttjande av respektivelogistiksystem utifrÄn deras förmÄga till flexibilitet, tempo och effektivitet. Den efterföljandeanalysen visar pÄ eventuella likheter och skillnader. Hur dessa likheter/skillnader sedan pÄverkarlÀndernas förmÄga till interoperabilitet undersöks och dÀrefter sker en analys för att visa hur derasförmÄgan till samarbete vid multinationella operationer ser ut i dag.Slutsatserna i uppsatsen besvarar delfrÄgorna:·  Vad finns det för likheter och skillnader i lÀndernas nyttjandet av respektivelogistiksystem?·  Hur pÄverkar likheterna/skillnaderna respektive lands förmÄga till logistiskt samarbete?.

Svenska reglementens relevans för afghanistaninsatsen : En jÀmförelse avseende skydd av lokalbefolkningen

Föreliggande arbete undersöker metodmÀssig interoperabilitet genom att jÀmföra de kommande svenska reglementena Reglemente för Markoperationer och Markstridsreglemente 6 ? Bataljon och deras överensstÀmmelse med den doktrin som nyttjas av International Security Assistance Force (ISAF) i Afghanistan. Undersökningen syftar till att lÀmna ett bidrag till den svenska reglementsutvecklingen.Arbetet visar att det finns en överensstÀmmelse avseende grundbudskapet att lokalbefolkningen behöver skyddas och att man mÄste förstÄ deras situation. Det föreligger en lÄg grad av överensstÀmmelse avseende metoder för att skydda befolkningen.Författaren lÀmnar tre rekommendationer:1. Omarbeta beskrivningen av stabiliserande metoder2.

GrÀnsdragning vid vÀrdepappershandel : -beskattning av finansiella- och icke-finansiella företag

Handel med vÀrdepapper förekommer bÄde i finansiella- och icke-finansiella företag. Det Àr frÀmst finansiella företag sÄsom kreditinstitut och vÀrdepappersbolag som handlar med vÀrdepapper. Dessa företag presumeras bedriva vÀrdepappersrörelse dÄ de yrkesmÀssigt bedriver kapitalförvaltning utÄtriktat. Handel med vÀrdepapper förekommer ocksÄ i icke-finansiella företag, exempelvis handels- och produktionsbolag. Dessa företag handlar med vÀrdepapper i syfte att förvalta och hantera kapital för egen rÀkning.

<- FöregÄende sida 11 NÀsta sida ->