Sök:

Sökresultat:

2040 Uppsatser om Sjömakt - Sida 39 av 136

Vilka börsbolag Äterköper egna aktier? En studie av Äterköp mot bakgrund av institutionella förÀndringar i redovisningssystemet.

Återköp av aktier Ă€r tillĂ„tet i Sverige sedan Ă„r 2000. Denna förĂ€ndring i redovisningspraxis har uppkommit som ett led i en institutionell förĂ€ndringsprocess. En sĂ„dan process Ă€r till stor del hĂ€nförlig till olika finansiella kriser. De senaste Ă„ren har alltmer makt förflyttats frĂ„n staten till nĂ€ringslivet, vilket möjliggjort förĂ€ndringen i ABL. De tvĂ„ grupperna Ă„terköpande bolag respektive ej Ă„terköpande bolag uppvisar till stora delar tydliga skillnader i karaktĂ€ristika.

Frihet under ansvar : en studie av mediernas sjÀlvsanering

Denna uppsats undersöker hur synen pÄ mediernas sjÀlvsanerande system ser ut dels hos elva olika granskare av medierna och dessutom hos sex representanter frÄn de större nyhetsmedierna i Sverige. I kvalitativa djupintervjuer har de bland annat fÄtt svara pÄ frÄgor om systemets fördelar och nackdelar samt om systemet anses vara tillrÀckligt eller om det finns behov av en utökad lagstiftning.Den teoretiska utgÄngspunkt som uppsatsen frÀmst vilar pÄ Àr hÀmtad frÄn medieforskarna Mats Ekström och Stig Arne Nohrstedt som menar att mediernas makt gör att det finns behov av att granska dem. Men teoriavsnittet ger ocksÄ en kort förklaring till hur makten hÀnger ihop med förtroendet, utifrÄn Adam Smiths teori om "den osynliga handen". Dessutom behandlar teorin frÄgan om hur lagstiftning kontra sjÀlvsanerande system kan pÄverka förtroendet. HÀr tar uppsatsen avstamp i den magisteruppsats Kerstin Ahlqvist med flera skrivit om förtroendet för svensk bolagsstyrning.Resultatet av intervjusvaren visar att det finns ett starkt stöd för det sjÀlvsanerande systemet dÄ det hÄller en skÀrpt lagstiftning borta och leder till "justare medier".

Feministiska zine och symboliskt motstÄnd : En studie av zineproducenter som politiska subjekt

Nick Couldry beskriver hur symbolisk makt i samtida medierade samhÀllen framförallt koncentreras till olika medieinstitutioner. Att producera sina egna medier, sÄsom Clemencia Rodriguez beskriver i Fissures in the mediascape, blir ett sÀtt att göra motstÄnd mot denna symboliska makt. Jag har i den hÀr studien utfört kvalitativa intervjuer med ett antal producenter av feministiska zine och undersökt hur deras arbete med zinen förhÄller sig till Rodriguez teori om medborgarmedier. Analysen har gjorts utifrÄn följande frÄgestÀllningar: Vad har de studerade producenterna av zine för syfte och drivkraft med sitt arbete? Hur kan de förstÄs som politiska subjekt och deras arbete som politisk agens? Kan dessa zine betraktas som medborgarmedier och platser för symboliskt motstÄnd? PÄ vilket sÀtt förhÄller sig dessa zine till de maktförhÄllanden de Àr inbegripna i? Hur kan zinens avmystifiering av mediet (tryckta medier) förstÄs som feministisk strategi? Hur kan produktionens fragmenterade struktur förstÄs mot bakgrund av Rodriguez teori om medborgarmedier?Den politiska kampen handlar lika mycket om en kamp om kulturella koder som krav pÄ rÀttigheter.

Kampen mellan etablissemang och nÀthatare - En studie om nÀthatsdebatten

This essay examines the Swedish debate on Internet hate with focus on theories concerning Internet as a public sphere, sociocultural turbulence and subaltern counterpublics. Examining material fromnewspapers, alternative news media and discussion forums, with an hermeneutical influenced method, the task is to understand the Internet hate debate, and the study wishes to discover its relations to biggercontexts, such as social transformations and power dynamics. The conflict evolves between the establishment (journalists, writers, politicians et cetera) on one part, and Internet ?haters? on the other.The examined theme also shows a conflict where the two combatants show not only two opposite views on what Internet hate is, but also shows two different conceptions of the world..

"jaha ska min son bli bög nu dÄ eller?" MotstÄndet mot jÀmstÀlldhetsarbetet i förskolan

Syftet med vÄr uppsats var att undersöka motstÄndet mot jÀmstÀlldhetsarbetet i förskolan samtatt lokalisera dess ursprung. Detta har vi undersökt med hjÀlp av följandeproblemformuleringar: varför fungerar inte jÀmstÀlldhetsarbetet i förskolan, vad finns det förmotstÄnd och var finns det frÀmsta motstÄndet? Uppsatsens teoretiska ram Àr hÀmtad ifrÄnMichel Foucaults teori om makt och motstÄnd, R. W Connells genusteori och Naila Kabeersteori om empowermentbegreppet. VÄr empiri bygger pÄ kvalitativa intervjuer med sexgenuspedagoger, en informant som tidigare suttit med i delegationen för jÀmstÀlldhet och föredetta jÀmstÀlldhetsministern Jens Orback.

Unga nazister i klassrummet : vad kan och bör lÀrare göra?

Den dag dÄ lÀraren upptÀcker att det finns en eller flera elever i klassrummet som uttrycker sympatier för nazism stÀlls han/hon inför en rad frÄgor, dÀribland: Vad Àr nazism, varför blir somliga nazister och vad kan man göra Ät nazismen? Detta arbete konfronterar dessa frÄgor utifrÄn ett individperspektiv, dÀr elevens och lÀrarens verklighet sÀtts i centrum. Undersökningen bygger pÄ en litteraturstudie samt fyra intervjuer med lÀrare som delvis har personliga erfarenheter av problemet. Arbetet visar att det inte finns ett sjÀlvklart svar pÄ den hÀr typen av frÄgor, men ger vÀgledning för hur lÀrare kan och bör hantera de elever som har dragits in i nazismen..

Sjuksköterskan i rationaliseringstiderna : En kvalitativ studie om sjuksköterskors upplevelser av omstruktureringar inom vÄrden

Under de senaste Ärtiondena har det skett ett flertal omstruktureringar inom vÄrden, som influerats av industrins tekniska sÀtt att tÀnka, samt av New Public Management (NPM) som medfört ett ökat fokus pÄ effektivitet och utnyttjande av resurser. Dessa omstruktureringar har medfört stora förÀndringar för sjuksköterskorna, dÀr nedskÀrningar av personal Àr en del. Detta gör att man kan tala om en rationalisering av vÄrden. Syftet med denna studie Àr att se hur sjuksköterskor upplever denna rationalisering, och mer specifikt att studera hur de upplever att omstruktureringarna har pÄverkat arbetssituationen och kvaliteten i deras arbete, samt hur vÄrdcentraler som organisation utövar makt över dem. Studien bestÄr av fem semistrukturerade intervjuer med distriktssköterskor frÄn tvÄ vÄrdcentraler i Uppsala.

Ju mer allt förÀndras desto mer förblir allt detsamma. En studie om skolans och utbildningens klassificeringsfunktion som medel för samhÀllsreproduktion

Denna studies syfte har varit att undersöka hur relationerna mellan skolans olika agenter (lÀ-rare, elever m.m.) och mellan skolans olika diskurser (Àmnesdiskurser m.m.), och deras inne-hÄllande makt- och kontrollprinciper, kan beskrivas i en specifik skolas diskursiv praktik. Samtidigt har studien dragit parallell till hur de ovanstÄende relationerna symboliserar relat-ionerna mellan de olika samhÀllsgrupperna. Den har gjort ett försök att förstÄ hur skolans praktik bidrar till reproduktionen av den specifika ideologi som stÄr för upprÀtthÄllandet av dessa relationer. Studien har dessutom gjort en koppling till uppdragets demokratiska dimens-ioner, dimensioner om likvÀrdig utbildning och dess intentioner av individens finnande av sin egenart, som tar sig till uttryck genom styrdokumentets texter, i relation till skolans funktion som, enligt en del forskning (jmf. Bourdieau, Bernstein m.fl.) gÄr ut pÄ att reproducera sam-hÀllsvillkoren.

Att vara emot : uppror, motstÄnd och konstituerande makt i det post-fordistiska samhÀllet

Ambitionen med denna uppsats Àr att förstÄ hur den autonoma marxismen analyserar förutsÀttningarna för politisk mobilisering och kamp i dagens samhÀlle. Det handlar om samhÀllets förÀndringar, det vill sÀga förÀndringar i produktionsordningen och processen i största allmÀnhet. BÄde hur yrken till sin natur har förÀndrats, och vad detta fÄr för konsekvenser ur ett ontologiskt och politiskt perspektiv.Uppsatsen kommer sedan att föras mer explicit i förhÄllande till begreppet mÀngden, och undersöka huruvida detta Àr ett begrepp som Àr relevant som ett "motstÄndssubjekt" mot den rÄdande kapitalismen, eller om det inte Àr det.Jag förvÀntar mig att finna mer styrkor Àn svagheter som talar för att mÀngden Àr just det politiska subjektet som, sÄ att sÀga, tar över efter folket, som var alltför knuten till staten och nationen för att kunna fungera i en globaliserad vÀrld.Detta Àr först och frÀmst ett försök till en positiv analytisk förstÄelse, som försöker förklara och positionera mÀngdbegreppets hÀrkomst bland den autonoma marxismens teoretiker, och försöker förstÄ dess funktion i dagens sociala rörelser och dess roll i villkoren för social förÀndring med hjÀlp av rörelseforskare som Melucci, Della Porta och Diani. Uppsatsen har sÄledes bÄde sina idéhistoriska drag dÄ den försöker söka mÀngdens begreppsmÀssiga hÀrkomst, och sina sociologiska drag, dÄ den försöker koppla ihop mÀngdbegreppet med rörelseforskningen. Den anvÀnder sig dock i större utstrÀckning av Hardt och Negris analys av samhÀllets förÀndring Àn av sociologiska teoretiker.

Ung och brottsling : en studie om hur Brottsförebyggande rÄdet konstruerar ungdomars kriminella identitetsskapande

Vi kommer i denna uppsats med hjÀlp av kritisk diskursanalys, studera och analysera hur Brottsförebyggande rÄdet konstruerar ungdomsbrottslighet. Studiens syfte Àr att utifrÄn rapporten Kriminell utveckling ? Tidiga riskfaktorer och förebyggande insatser, undersöka vilka egenskaper och beteenden som enligt Brottsförebyggande rÄdet kan ses som tidiga riskfaktorer nÀr det gÀller att upptÀcka en kriminell utveckling. Vi kommer Àven att undersöka vilka ÄtgÀrder som enligt Brottsförebyggande rÄdet görs i Sverige för att förebygga en kriminell utveckling..

"Nu vill jag ocksÄ prata!": Betydelsen av demokratisk konflikthantering mellan pedagoger och barn i förskolan

I denna C-uppsats synliggörs betydelsen av demokratisk konflikthantering mellan pedagoger och barn i förskolan. Syftet med studien Àr att utifrÄn en hermeneutisk och kritisk ansats synliggöra och problematisera hur pedagogers bemötande med barn i konfliktsituationer antingen möjliggör eller försvÄrar barns inflytande och dÀrmed frÀmjar eller motverkar förskolans demokratiska vÀrden. De forskningsfrÄgor vi utgÄtt frÄn Àr: Vilka bemötanden möjliggör utrymme för barns tankar, kÀnslor och Äsikter nÀr en konfliktsituation uppstÄr och vilka hindrar detta, hur kommer dessa olika bemötanden till uttryck samt vad i bemötandet kan leda till eller försvaga demokratisk konflikthantering. För att kunna besvara dessa frÄgor har vi anvÀnt oss av en kvalitativ studie med observationer och enskilda Äterkopplande intervjuer som metoder. Vi har valt det sociokulturella perspektivet med tyngdpunkt pÄ de interaktionistiska aspekterna som teoretisk utgÄngspunkt, vilket innebÀr att vi studerat sambandet mellan pedagogernas bemötanden och barnens möjligheter att uttrycka sig i interaktionen mellan pedagog och barn.

SĂ€kerhet, media, makt, hot och social kategorisering : En diskursanalytisk studie av svensk dagspress

Mobbning Àr vanligt förekommande fenomen i svenska skolor. Det finns dock ett tunt utbud med forskning om mobbning som sker pÄ lÄgstadiet. Studien bygger pÄ kvalitativ forskning dÀr 33 elever medverkat. Eleverna har intervjuats med syftet att ta reda pÄ varför relationell, fysisk och verbal mobbning uppstÄr. Resultaten frÄn studien har diskuterats och analyserats utifrÄn tidigare forskning.

"Du kan inte bestÀmma vilken fÀrg jag ska ha" : Fyra förskolebarns subjektsskapande i egeninitierade bildprocesser

I vÄr studie utgÄr vi ifrÄn ett feministiskt poststrukturalistiskt perspektiv för att utforska en grupp förskolebarns subjektsskapande ? hur de positionerar sig och positioneras ? i deras egeninitierade bildskapandeprocesser. Vi undersöker vilka förutsÀttningar för barnens subjektsskapande som skapas och omskapas i dessa processer med utgÄngspunkt i feministiskt poststrukturalistiska förstÄelser av begreppen makt, diskurs och kön.Studien har en kvalitativ ansats och vi har anvÀnt oss av videoobservationer som forskningsmetod under insamlandet av vÄra data. Under tvÄ dagar filmade vi en grupp med sammanlagt fyra flickor pÄ en förskola dÄ de skapade med lera och tecknade. Vi har i bearbetningen av vÄra data genomfört multipla lÀsningar av vÄrt filmmaterial och analyserat vÄrt resultat med utgÄngspunkt i feministiskt poststrukturalistisk teoribildning för att synliggöra variationer i barnens subjektsskapande och öppna upp för flera olika tolkningsmöjligheter.Analysen av vÄrt resultat visar enligt vÄr tolkning pÄ att barnen blir till multipla subjekt med olika positionsmöjligheter som varierar bÄde inom och emellan de filmade situationerna.

Delat Ledarskap : Ett sÀtt att lÀtta pÄ bördan?

Delat ledarskap Àr ett arbetssÀtt som mÄnga verkar vara nyfikna pÄ men har svÄrt att finna information om. I en kvalitativ undersökning har chefer runt om i Sverige som bÄde delar och inte delar ledarskap intervjuats. Kompetens och arbetsuppgifter, vÀrderingar, tillgÀnglighet och effektivitet, kommunikation och makt och konflikter Àr omrÄden som pÄverkar om man kan fÄ ett delat ledarskap att fungera eller inte. Studien visar att en handbok bland annat bör innehÄlla övergripande information om Àmnet, ha en lÀttförstÄelig text, tips och rÄd, begreppsdefinitioner, bilder och scenarier. Med hjÀlp av studien har vi skapat oss en bild av vad som krÀvs för att chefer ska fÄ till stÄnd ett delat ledarskap och vad som bör stÄ i en handbok för chefer som Àr intresserade av delat ledarskap..

Partiledarskiften : En studie om hur makt knyts till politiker och hur politik gestaltas

Purpose/Aim: The comprehensive purpose is to study how the political journalism is framed, and how the party leaders, with focus on the authority, are constructed in the press.Material/Method: Firstly 84 articles articles printed in the swedish newspapers Aftonbladet, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet have been analysed. Secondly, a textual analysis by means of a critical discourse analysis.Main results: Media are inclined to frame politics as a game or a strategic race. The partyleaders are ascribed authority in different ways. This ascribed authority can also be deconstructed.Key words: Media and politics, party leader, discourse, democracy, framing theory.

<- FöregÄende sida 39 NÀsta sida ->