Sökresultat:
1045 Uppsatser om Sjökrigets principer - Sida 25 av 70
Offentlighet och Stortorg
Betydelsen av begreppet offentlighet har sedan antiken förĂ€ndrats i takt med samhĂ€llets utveckling och det Ă€r först i efterhand som innebörden av begreppet för olika tidsepoker har kunnat urskiljas. I detta kandidatarbete ges en bakgrund till tidigare tolkningar av offentlighet utifrĂ„n JĂŒrgen Habermas klassiska verk Borgerlig offentlighet, som skildrar utvecklingen ur ett historiskt och ett sociologiskt perspektiv. UtifrĂ„n detta förs en diskussion hur begreppet offentlighet kan tolkas i samtida stadsmiljöer. Ett offentligt rum som stĂ„r inför en omvandling Ă€r Stortorget i Karlskrona. Genom tillĂ€mpning av teoretiska utformnings- principer för offentliga rum presenteras ett förslag till hur torget, med sin starka historiska anknytning och sitt centrala lĂ€ge i staden, kan omgestaltas.
Varför hÄllbarhetsredovisning? : En studie inom tillverkningsindustri- och energibranschen
Varför vÀljer företagen inom tillverkningsindustri- och energibranschen att tillÀmpa frivilligt hÄllbarhetsarbete och tillhandahÄlla frivillig hÄllbarhetsredovisning? Vilka Àr deras drivkrafter? För de flesta förefaller det vara en sjÀlvklarhet att det Àr en frÄga om lönsamhet, men vilka bakomliggande faktorer kan ge en bredare förklaring till varför tillÀmpningen av hÄllbarhetsaspekterna Àr sÄ pass relevanta för lönsamheten? Vi har studerat ett flertal pÄverkningsbara element för att ge lÀsaren en djupare förstÄelse kring varför företag arbetar med frivilliga hÄllbarhetsaspekter. Intressenternas, konkurrensförhÄllandets och enskilda kritiska hÀndelsers pÄverkan Àr faktorer som stÀllts i fokus. Vidare har vi Àven granskat betydelsen av GRI:s riktlinjer för hÄllbarhetsredovisning och FN:s Global Compact innehÄllandes principer för en hÄllbar utveckling samt undersökt kopplingen mellan hÄllbarhetsaspekternas tillÀmpning och företagens vitala strÀvan efter livsnödvÀndiga resurser. Som stöd för vÄra resonemang har vi anvÀnt oss av fyra organisatoriska teorier, legitimitetsteorin, intressentteorin, den nyinstitutionella teorin och resursberoendeteorin.
Principer för lagerstyrning hos GNT Group
GNT Group is a Nordic/Baltic wholesaler that distributes products in the IT, entertainment and home electronics sector. GNT is facing problems with inaccurate inventory levels which can lead to unnecessarily high inventory carrying costs or lost sales. Currently the decisions about when and how many to order are made somewhat arbitrarily by the responsible personnel. Their decisions are based only on some brief sales history and on experience. GNT wants to develop its ERP system to be able to support the purchaser in these and other related decisions.
Bördefördelning av rÀttvis klimatpolitik: En analytisk granskning
UtslÀpp av vÀxthusgaser Àr idag ett stort globalt miljöproblem. Majoriteten av nationer och fristÄende forskare Àr överens om att detta mÄste förÀndras, problemet kommer i diskussionen om hur detta ska göras och vem som ska stÄ för kostnaderna. Den hÀr rapportens syfte Àr att analysera de mest frekventa grundprinciperna för rÀttvis fördelning som tas upp i de globala miljöförhandlingarna. DÀrefter utreds utfallen dessa principer skulle ge upphov till om de applicerades Är 2005 pÄ de medlemslÀnder i Europeiska Unionen som anslöt före Är 2004. Vidare avgrÀnsas studien till att enbart behandla tilldelning av utslÀppsrÀtter samt utslÀpp av koldioxid.
En studie i informationsgrafik : Designstrategier och principer för det animerade formatet
In the media richness of everyday life, the encounter with information graphics ishappening on a daily basis, whether we are aware or not. With the development andeasy access of technologies, new ways to create and display information graphics hasemerged. Among them, the animated information graphics, which in the few pastyears appears to have increased in popularity on video sharing websites such asVimeo and Youtube. In the genre of animated information graphics, there seems to bean inherent diversity regarding the design characteristics. In this study we exploredliterature and research on information graphics and related subjects.
Turkiet pÄ grÀnsen En studie av Turkiets vÀg mot EU-medlemskap
Uppsatsen behandlar EU:s utvidgningspolitik och dess underliggande krafter. Syftet Àr att förklara Turkiets lÄnga vÀg mot EU-medlemskap med hjÀlp av en jÀmförelse med Polen. VÄrt teoretiska ramverk Àr en tredelad modell som förklarar individers och organisationers handlande. Modellen bestÄr av konsekvenslogik som rör rationella kalkyler om nytta, regellogik som behandlar situationsspecifika regler och uppfattningar om gemenskap och identitet, samt morallogik som tar sin utgÄngspunkt i universella principer som demokrati och mÀnskliga rÀttigheter. Förutom de officiella dokumenten rörande utvidgningen undersöker vi den inofficiella diskussionen - en relativt oprövad avgrÀnsning i den europeiska kontexten.
Avskrivningar enligt IAS 16 Noterade företags val av avskrivningsmetod
Sverige Àr sedan den 1 januari 1995 medlem av Europeiska unionen, vilket innebÀr att Sverige mÄste tillÀmpa det regelverk som utvecklats inom Europeiska gemenskapen. Den Europeiska gemenskapen antog i november 1995 en ny strategi för redovisningsharmoniseringen i unionen. FrÄn och med 2005 skall alla noterade bolag upprÀtta sin koncernredovisning i enlighet med International Accounting Standards. Regelverket syftar till att öka jÀmförbarheten mellan företag och lÀnder vilket i sin tur medverkar till att den internationella redovisningen i större grad blir harmoniserad.Materiella anlÀggningstillgÄngar regleras i International Accounting Standard 16 och definieras som fysiska tillgÄngar som innehas för produktion eller distribution av varor eller tjÀnster som företaget förvÀntas anvÀnda mer Àn under en period. Olika avskrivningsmetoder skall anvÀndas för att systematiskt fördela av det avskrivningsbara beloppet över nyttjandeperioden.
Lex Mercatoria: det nya handelsbruket
Ă
r 1989 ratificerade Sverige CISG med ett sÀrskilt förbehÄll. DÄ svenska avtalslagen betraktas som förÄldrad i jÀmförelse med internationaliseringen, förs diskussioner huruvida en revidering av lagen ska aktualiseras, i mÄn om att öka effektiviteten pÄ den inre marknaden. UniP och PECL, Àr andra internationella principer som kan pÄverka avtalslagens utveckling, pÄ sÄ vis att hÀnvisning sker till dessa om Sverige beslutar en anslutning till CISG del II. Syftet med uppsatsen var att belysa de problem vid uppkomsten av grÀnsöverskridande av avtal. Den ska inte ses som uttömmande, dÄ dess frÀmsta syfte har varit att redogöra likheter och skillnader som infinner sig mellan svensk och internationell regelverk pÄ kontraktsrÀttens omrÄde.
Till vÀnster om noll : tallinjen som verktyg vid förstÄelsen för negativa tal
Syftet med arbetet har varit att undersöka om eleverna Àr hjÀlpta av att anvÀnda tallinjen i arbetet med förstÄelsen för negativa tal. I undersökningen har en grupp elever frÄn Är 3 samt en grupp elever frÄn Är 5 deltagit. ArbetssÀttet i undersökningen Àr baserat pÄ aktionsforskningens principer. För- och eftertest samt dagboksanteckningar frÄn de genomförda lektionspassen ligger till grund för analysen dÀr en kvalitativ metod har anvÀnts. Av resultaten gÄr det att utlÀsa att elevernas rÀtta svar ökar pÄ eftertestet samt att flera av eleverna anvÀnder tallinjen för att beskriva sina tankegÄngar vilket inte alls förekom pÄ förtestet. I arbetet lyfts Àven nÄgra viktiga moment som beroende pÄ framstÀllningen kan förenkla men Àven försvÄra förstÄelsen. Diskussionen visar ocksÄ att det lÀromedel den undersökta skolan anvÀnder krÀver att lÀraren undervisar eleverna om de negativa talen, annars riskerar eleverna att memorera minnesregler utan att fÄ nÄgon förstÄelse för operationerna dÄ de rÀknar med negativa tal..
Vakt vid RiksgrÀnsen och Kiruna: den militÀra nÀrvaron i Kiruna- och RiksgrÀnsenomrÄdet före, under och efter andra vÀrldskriget
Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur den svenska militÀra nÀrvaron i RiksgrÀnsen/KirunaomrÄdet sÄg ut före, under och efter andra vÀrldskriget samt att undersöka varför den militÀra nÀrvaron sÄg ut som den gjorde under nÀmnda period. Tyngdpunkten i uppsatsen ligger pÄ att förklara den svenska militÀra nÀrvaron i RiksgrÀnsen/KirunaomrÄdet utifrÄn stormakternas militÀrpolitiska strategier och förutsÀttningar. FrÄgestÀllningarna i uppsatsen syftar till att besvara frÄgan: hur sÄg den svenska militÀra nÀrvaron ut i RiksgrÀnsen/KirunaomrÄdet före, under och efter andra vÀrldskriget, samt att besvara frÄgan: varför sÄg den ut som den gjorde? Metoden som anvÀnds Àr kvalitativa litteraturstudier och den teoretiska utgÄngspunkten i uppsatsen utgÄr frÄn den hermeneutiska teorin. Fram till tyskarnas invasion av Norge den 9 april 1940 fanns ingen svensk militÀr nÀrvaro vid RiksgrÀnsen eller i Kiruna.
Spelarens pÄverkan pÄ spelet : En studie i upplevd Agency inom dataspel
Detta arbete har som syfte att studera upplevd Agency. I bakgrunden för arbetet presenteras tidigare studier kring Agency och val i spel. Dessa anvÀnds sedan för att ta fram tre designprinciper: Tydlighet, motivation och variation. Arbetets frÄgestÀllning gick ut pÄ att se om dessa principer i praktiken ökade Agency och vilken princip som var effektivast.För att besvara frÄgestÀllningen till arbetet skapades sex stycken banor till spelet Magnetic. Tre följde de ovan nÀmnda designprinciperna och tre bröt emot dessa.
FriskvÄrd pÄ arbetsplatsen : -medarbetarens instÀllning till friskvÄrd
   SammanfattningSyftet med denna uppsats var att belysa hur fenomenet friskvÄrd pÄ en arbetsplats uppfattas av enskilda individer och vilken betydelse det kan fÄ med avseende pÄ sÄvÀl hÀlsan som vÀlbefinnandet i stort. UtifrÄn denna frÄga ville vi Àven se om det fanns skillnader i upplevelser av friskvÄrd i de olika yrkeskategorierna frÄn arbetsledning till arbetstagare. InstÀllningen till friskvÄrd som prevention pÄ en arbetsplats och vardagsmotion för den enskilde individen Àr individuell. En del mÀnniskor varken vill eller tror sig kunna utöva friskvÄrd och hÄller sig friska ÀndÄ. Den empiriska undersökningen bygger pÄ kvalitativ metod.
Optimera för anvÀndarmedverkan - Designlösningar med spelmekanik för interaktiva funktioner. Optimize for User Participation - Design Solutions with Game Mechanics for Interactive Functions
I denna uppsats underso?ker vi hur principer fo?r spelmekanik pa?verkar anva?ndares bena?genhet att bidra med inneha?ll pa? interaktiva webbplatser. Genom en empirisk studie av kvalitativ art ja?mfo?r vi tva? versioner av en testsajt, med spelmekanik implementerat i den ena versionen.
Vi kommer fram till att spelmekanik fo?r att motivera anva?ndare att skapa inneha?ll kan designas utefter tre huvudsakliga delar; regler/struktur, ma?l och delma?l samt vinster. Regler och struktur a?r vad som a?r mo?jligt eller tilla?tet att producera samt kvalitetskrav pa? inneha?llet.
Analys och förbÀttring av materialförsörjning och lagerstyrning
Effektivt materialflöde Àr en förutsÀttning för lönsamhet i ett företag. Detta uppnÄs till viss del genom ett lagerstyrningssystem vars uppgift Àr att sÀkerstÀlla önskad servicenivÄ till rimliga kostnader.I detta arbete undersöks förbÀttringsmöjligheterna i ett företag, som inte anser sig ha en bra balans mellan kostnader och lagertillgÀnglighet. MÄlsÀttningen har varit att hitta metoder som bÄde kan sÀnka kapitalbindningen och höja servicenivÄn i förrÄdet.Artiklarna klassificerades efter deras Äteranskaffningstid och Ärliga förbrukning. Sedan simulerades lagernivÄerna hos ett antal artiklar i olika grupper, för att undersöka vilka förbÀttringar som kan uppnÄs med ett bestÀllningspunktssystem. Detta lagerstyrningssystem Àr uppbyggt av tvÄ parametrar, sÀkerhetslager och bestÀllningspunkt.
NÄgra aspekter pÄ lÀrarrollen : GymnasielÀrares uppfattningar om kunskap, elevinteraktion och lÀrarsamarbete
Syftet med denna uppsats var att undersöka hur lÀrare ser pÄ lÀrarrollen, definierad utifrÄn uppfattningar om kunskap, elevinteraktion och lÀrarsamarbete. Kunskapssynen beskrevs utifrÄn behaviorism, kognitivism och sociokulturellt perspektiv. Relationen lÀrare?elev identifierades med ett par aspekter pÄ lÀrares ledarskap, nÀmligen motivation och ledarstil. LÀrares samarbete karaktÀriserades som formellt respektive informellt.