Säkerhetskraven för jordning har skärpts under senare år; det finns nya regler och lagar samt rekommendationer och praxis för hur moderna kraftproducerande anläggningar skall jordas på ett korrekt och säkert sätt. Syftet med detta examensarbete har varit att dels sammanställa dessa krav samt att göra en bedömning av jordningen hos Vattenfalls vattenkraftanläggning G5 i Stornorrfors.En litteraturstudie har genomförts och en platsstudie utfördes med jordtagsmätningar, strömmätningar och inspektion av kraftverket ur jordningssynpunkt.Mätningarna visar att G5:ans kraftstation är en gedigen och föredömlig anläggning som har mycket goda förutsättningar vid jordfel, transienter och förbyggande av vagabonderande strömmar. Anläggningen är mycket väl potentialutjämnad där såväl kabelstegar, trappor, armering, rör och exponerade metallytor utjämnats. Anläggningen har goda förbindelser till jord vid jordtagen då utförda jordtagsmätningar visade på att samtliga jordtagsvärden ligger under 1 ?.

I samband med de ökade kraven på ett vädersäkrat nät har funderingar kring att placera ut fler frånskiljare/brytare i luftledningsnätet för att reducera medelavbrottstiden för anslutna kunder (SAIDI) kommit fram. I Finland använder man till stor del fjärrmanövrerade apparater för att reducera SAIDI. Rapportens inledande avsnitt innefattar en förstudie om ursprunget till avbrottstid och SAIDI-statistik i Vattenfall Eldistributions nät. En jämförelse med Eldistributions nät och klimatet i Finland utförs och av detta fås olika förutsättningar för nätet i de olika länderna. Som en generell slutsats av väderjämförelsen mellan Sverige och Finland fastställs att Eldistribution i Sverige har sämre förutsättningar vädermässigt när det gäller luftledningsnät.

SammanfattningSyftet med denna rapport är att undersöka produktivitet inom utvalda delar avNexans produktion. Nexans är ett företag som tillverkar och saluför olika typer avkabel för en mängd olika ändamål. Då kopparpriserna steg i höjden under börjanav 2000-talet har företagen inom kopparindustrin blivit tvingade att effektiviseraproduktionen för att bli konkurrenskraftigare. I viss mån har kunderna fåttacceptera en prisökning på grund av kopparpriserna. Faktumet att kunderna haraccepterat en stegring av prisläget hindrar inte industrin från att kontinuerligtförsöka förbättra befintlig produktion.Uppgiften som ålåg författarna var att hitta en metod för att öka produktiviteten idivisionen ?Tele-Metall?.

Detta examensarbete har utförts på initiativ av Scania CV AB. Scania är en världsledande tillverkare av tunga lastbilar, bussar och industri- och marinmotorer. Konstruktionsgruppen inom Scania som detta examensarbete utfördes vid är benämnd NMKA och är en del av avdelningen NM ? Engine development som bedriver forskning & utveckling av Scania motorer.Denna avhandling inom produktutveckling tjänar syftet som slutgiltigt examinationsmoment för civilingenjörsprogrammet Innovation och produktdesign på Mälardalens högskola. Arbetet har utgått ifrån en metod för produktutveckling som lärs ut i samband med utbildningen.Uppdraget har baserats på frågeställningen att utveckla ett robust klamningskoncept för kablage på motor, som uppfyller de ergonomiska och konstruktionsmässiga krav som Scania ställer på sina artiklar.

I detta examensarbete har vi jämfört dieseldrivna lastmaskiner med eldrivna för att kunna föreslå bättre alternativ inför framtida produktionsökningar. Användning av specialbyggda hjullastare i underjordsgruvor sker framför allt vid transporten av lossprängt berg från sprängplatsen till schakten. Drivningen av maskinerna kan vara antingen med dieselmotor eller med elmotor. Problemen med de eldrivna lastmaskinerna i Kiirunavaara är framför allt flexibiliteten. Maskinens elmotor matas via en kabel som är fästad i ett eluttag på bergväggen som bland annat gör att bara en eldriven lastmaskin kan köras i ett lastområde.

Norra Djurgårdsstaden, en ny stadsdel i Stockholms innerstad, utvecklas av Fortum och ABB till ett "smart elnät". Det smarta elnätet i Norra Djurgårdsstaden kommer att bestå av den samling integrerade tekniska lösningar som ska möjliggöra att elnätet och dess abonnenter kan bidra till en hållbar utveckling samt anpassa elmarknaden till människors liv och ett optimalt utnyttjande av energi. Tillförlitlighet, energieffektivitet, förnybar elproduktion från vindkraft och solceller samt integration av elfordon är fokusområden för det smarta elnätet i Norra Djurgårdsstaden. Drift- och underhållskostnader för Fortum i Stockholms elnät är uppskattningsvis cirka 38 miljoner SEK. Det ligger därför ett stort intresse hos energibolag som Fortum att optimera och effektivisera underhållet av elnätet.

Vid Akzo Nobel Sundsvall finns en kabelkulvert där en mängd kablar leds. Det sker ingen tillsyn av kulverten och någon konsekvensanalys av brand finns ej. Elektricitet matas genom kulverten till bland annat AGA-gas. Gjorda genomföringar ifrån kulverten till andra utrymmen finns ej dokumenterad och risken för spridning av brand och brandgaser till andra utrymmen finns. Syftet med rapporten är att göra en konsekvensanalys av en brand i kulverten samt utföra beräkningar på olika brandscenarion i kulverten.